3 Metod
3.2 Delprojekt 2 – Intervjuer med barn med neuropsykiatriska
Hur skolskjutsen bedrivs kan skilja sig åt mellan barn med och utan funktionshinder och för att få en så nyanserad bild som möjligt av skolskjuts är det relevant att även vända sig till barn med funktionshinder. Fokus i detta delprojekt låg på barn med kognitiva svårigheter.
3.2.1 Syfte med delstudie 2
Syftet med delstudie 2 var att fånga upplevelser i samband med skolskjuts hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder och utvecklingsstörning.
3.2.2 Val och beskrivning av metod
Människors egna upplevelser, tolkningar och konstruktioner av den sociala verkligheten står i fokus för interaktionistiska studier. De syftar till att beskriva och producera
sammanhang (Svensson, 1992). Då den här undersökningens syfte är att lyfta fram ett barnperspektiv gällande skolskjuts, trygghet, säkerhet och hur man ser på att skolskjuts- olyckor kan ske så valdes kvalitativa intervjuer av samtalsliknande karaktär. Genom intervjuer är syftet att försöka fånga upplevelser och tolkningssammanhang utifrån barnets eget perspektiv, ett förståelseperspektiv där dialog mellan subjekt – människor – spelar stor roll.
I vissa sammanhang används ordet dialog för att betona att det rör sig om en tvåvägs- process (Eriksson och Wiedersheim, Paul, 1999). Dialogen kan förutom med fysiska personer ske med böcker, bilder, anteckningar, observationer osv. för att öka
förståelsen.
3.2.3 Delstudiens genomförande Urval och beskrivning av deltagare
Totalt genomfördes 14 intervjuer med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och utvecklingsstörning. Urvalskriterier för delprojekt 2 var barn med kognitiva svårigheter som ansågs kunna åka tillsammans med andra barn i vissa fall samt barn med utveck- lingsstörning inom grundsärskolan med förmåga att förmedla information genom samtal. Samtliga elever skulle normalt åka med taxi eller buss till och från skolan. Strävan var att intervjua barn i olika åldrar men med tyngdpunkt på de lite äldre barnen från ca 12 år och uppåt, då vi vet att hälften av de barn som drabbas av skolskjuts- olyckor är äldre än så. Jämn könsfördelning var ytterligare ett önskemål. För att nå målgruppen och komma i kontakt med personer som kunde och ville medverka i undersökningen kontaktades handikapporganisationer, barnhabiliteringen, kommunen och särskolan. Genom kommunen ordnades kontakt med en klass i grundskolan i vilken barn med Asperger syndrom gick. Via rektor på särskolan kunde hjälp fås med att få fram lämpliga klasser för urvalet. Klasslärarna kontaktades och fick genom telefon- samtal och besök på skolan information om projektet. Samtliga lärare var positiva till att fråga eleverna om de ville medverka och ge en första information till eleverna. Lärarna frågade de aktuella eleverna om de ville medverka och om de svarade ja fick eleven med sig informationsmaterial hem. Föräldrarna fick skriva under ett medgivande till att eleverna deltog i intervjuerna och att dessa spelades in med hjälp av digital video- kamera. I Tabell 2 presenteras översiktligt en bild av de barn som intervjuades i delstudie 2.
Tabell 2 Generell beskrivning av barn med funktionshinder som deltog i delstudie 2.
Barn Kön Ålder Klass Färdsätt
A Pojke 14 år Grundsärskolans högstadium Länsbuss och stadsbuss B Pojke 14 år Grundsärskolans högstadium Länsbuss och stadsbuss C Pojke 13 år Grundsärskolans högstadium Länsbuss och stadsbuss D Flicka 16 år Grundsärskolans högstadium Taxi och stadsbuss E Flicka 15 år Grundsärskolans högstadium Stadsbuss
F Pojke 8 år Grundsärskolans låg- och mellanstadium Taxi G Pojke 11 år Grundsärskolans låg- och mellanstadium Taxi H Pojke 13 år Grundsärskolans låg och mellanstadium Taxi I Pojke 12 år Grundsärskolans låg- och mellanstadium Taxi J Pojke 15 år Högstadiet, klass för barn med Asperger Taxi K Pojke 13 år Högstadiet, klass för barn med Asperger Taxi L Pojke 13 år Högstadiet, klass för barn med Asperger Stadsbuss M Pojke 14 år Högstadiet, klass för barn med Asperger Taxi N Flicka 13 år Högstadiet, klass för barn med Asperger Taxi
Totalt intervjuades 14 barn varav 11 pojkar och tre flickor. Fyra av barnen gick på grundsärskolans låg- och mellanstadium och 10 barn gick på högstadiet. Av dessa gick fem elever i grundsärskolans högstadium och resterande fem gick i högstadiet i en klass för barn med Asperger syndrom (av barnen och hädanefter i rapporten kallad ”asperger- klassen”). Barnen tog sig till och från skolan med olika transportmedel. De olika färdsätten var länsbuss, stadsbuss och taxi. Skolfärden skedde alltså i vissa fall i en bil (taxi) även kallad ett M1 fordon samt med buss, vilket om det är en stor buss kallas för M3 fordon (DIRECTIVE70/156/EEC 1970). För barnen som gick i grundsärskolans högstadium bestod resan till och från skolan huvudsakligen av buss (M3), enbart i ett fall åkte en elev taxi (M1). För barnen i grundsärskolans låg- och mellanstadium samt för högstadieeleverna i aspergerklassen skedde skolresan huvudsakligen med taxi och enbart i ett fall med stadsbuss.
Beskrivningen ovan över de barn som intervjuades finns som en hjälp för att läsaren ska kunna följa barnens tankar och synpunkter i citaten. Där ges möjlighet för läsaren att koppla till vilken skolform och vilket stadium barnen går i samt om det är en pojke eller flicka som citeras.
Intervjuguide
Intervjuguiden som användes bygger på den guide som användes vid fokusgrupp- intervjuerna och de erfarenheter som gjordes vid deras genomförande (se bilaga 1). Intervjuguiden för barnen med funktionshinder var dock något förenklad vilket innebar att frågorna var förkortade och att de i högre grad anpassades till det barn som
Genomförande av intervjuer
Samtliga intervjuer genomfördes i skolans lokaler, i lediga klassrum, grupprum eller konferensrum. Alla intervjuer spelades in på video utom två, med anledning av att dessa barn inte ville vara med på film men som däremot tyckte att det var okej med ljudupp- tagning. En elev ville inte delta, en elev som ville delta fick inte medgivande av förälder och en förälder kontaktade intervjuaren för ytterligare information innan intervjun. Intervjuerna tog mellan 30 minuter och en timme och den totala inspelningstiden var ca tolv timmar. Barnen ombads även att rita en teckning av det som samtalat berört, om de ville. De flesta barn ritade, men tre avstod.
Beskrivning av analys och resultatpresentation
Liksom i delstudie 1 så utgjordes analysen av att materialet lyssnades igenom och huvuddelen av materialet kategoriserades sedan utifrån intervjuguidens struktur. För att förstärka barnens tankar valdes citat ut.