Delstudie II

Av: Linda Håkansson

Delstudie II omfattar Tuna Backar. I hela området bor ca 20% av Uppsalas befolkning vilket motsvarar 42,000 invånare. Förutom Tuna Backar tillhör även Eriksberg, Svartbäcken, Sala Backe, Rickomberga, Gamla Uppsala - Nyby och Årsta detta område. Det är en förhållandevis låg utbildningsnivå samt hög arbetslöshet vilket gör att området klassificeras som ett område med låg socioekonomisk indelning (Kommunstyrelsen, 2017–02).

7.2.1 Pedagogers arbetssätt med språkutveckling

Pedagog A berättar om hur hen använder sig av uttrycket “meningsfull undervisning” och

“inbäddad undervisning” när hen berättar om vad hens personliga uppfattning är av vad som är viktigt att tänka när det kommer till hens arbetssätt gällande språkutveckling. Vad menas då egentligen med att undervisningen ska vara meningsfull? Pedagogen berättar om hur hen tänker sig att en pedagog bör tänka på att ta vara på ett tillfälle då de ser en lärande situation.

Det kan vara till exempel i hallen när alla barn ska klä på sig för att gå ut på gården. Om barnet exempelvis behöver hjälp med att sätta på sig vantarna kan en istället för att bara benämna ordet vante, också utveckla ordet vante och säga fingervante eller tumvante också.

[...] meningsfullt och det ska vara i ett sammanhang där barnet liksom verkligen önskar att förstå olika saker och att jag fyller situationen med mening. Jag kanske benämner det exakt ordet på tumvante eller fingervante så att man inte bara benämner ordet vante (Pedagog A).

På det sättet utökar barnet sitt ordförråd och lär sig att en vante inte bara är en vante utan att det finns många olika typer av vantar. Om det är ett barn som inte behärskar det svenska språket så berättar pedagogen att det är bra om en fokuserar på att bara benämna och vara tydlig med i det här fallet ordet vante. Då fylls situationen med mening för barnet.

När det kommer till rutinsituationer försöker pedagogerna tänka att de ska fyllas med mening och inte bara göras för att göras. Om vi tar samling som ett exempel brukar pedagogerna känna av om det finns ett intresse eller behov för barnen att samlas ihop. Om pedagogen som ska hålla i samlingen inte har ett meningsfullt innehåll att arbeta med på samlingen delar de upp barnen för att inte riskera att avbryta när barnen är mitt uppe i någonting.

När de sitter fler barn runt ett bord och exempelvis jobbar med färg, kan pedagogen slå upp ordet “röd” och översätta till ett barns modersmål och dels få ordet översatt. Det ger de andra barnen möjlighet till att lära sig ett ord på ett annat språk. Vidare beskriver pedagogen hur det är viktigt att kunna avläsa hur pass utvecklat språk det enskilda barnet har för att kunna utmana på rätt nivå. Att hålla språket på en grundläggande nivå och som i exemplet

med färgerna hålla sig till basfärgerna som röd, grön osv eller att ta in olika nyanser av färger som till exempel ljus- eller mörkröd.

[...] erfaret i svenskan, där behöver jag inte påpeka färgerna utan där kanske jag då involverar andra saker som nyanser. Jag kan ställa frågan: Vilken nyans tycker du att det är? Är det ljusare eller mörkare? Och sätta in andra saker som kan vara viktigt kring färger komposition på teckningen (Pedagog A).

Pedagog A påpekar att detta arbetssätt blir extra viktigt då deras barngrupp är väldigt blandad med barn som behärskar det svenska språket på mycket olika nivåer. Pedagogen påpekar extra mycket att hon undviker situationer då lärandet endast blir för ett specifikt barn när det kommer till språket. För att inte peka ut ett enskilt barn, är det bättre att fånga upp de andra barnen också. Pedagogen betonar betydelsen av att de vuxna också lär sig några basord på de språk som finns i barngruppen då det kan bli lättare att förstå och kommunicera med barnet.

Pedagog A benämner att de använder högläsningen som ett betydelsefullt arbetssätt för att få barn att bli medvetna om språket. Hen beskriver högläsningen som ett fantastiskt lärtillfälle för barnet. Att både få se bilder, höra text och diskutera bokens innehåll medan en vuxen läser beskriver pedagogen som ett inbäddat undervisningstillfälle då barnen får komma till ro samtidigt som ett lärtillfälle äger rum. Vidare beskriver pedagogen att de spontana samtalen som sker under hela dagen är viktiga lärtillfällen att som vuxen ta tillvara på då det är viktigt att tänka på vilket sätt en talar med barnen och vilka ord som används.

Pedagog B berättar också om högläsning och böcker som ett bra verktyg att få barnen intresserade av skriftspråket. Hen önskar att de tillsammans på avdelningen skulle kunna hjälpas åt mer och se till att de får fler tillfällen tillsammans med barnen att sitta och läsa tillsammans. De är stora grupper på dagarna och det gör att det blir svårt att få till lugna stunder att sitta och läsa. Framförallt är hela förskolan byggd på ett speciellt sätt som gör att lokalerna blir mer begränsade när det kommer till att få tillgång till fler olika rum att dela upp verksamheten på.

[...] dela upp oss i mindre grupper och få några mer lugnare stunder innan lunchen exempelvis. Jag tror att det skulle ge en bättre förutsättning för att få ner ljudnivån under lunchen samtidigt som jag ser fördelarna med att barnen kommunicerar mycket med varandra under lunchen också.

Pedagog B berättar också om hur de arbetar med olika typer av appar där barnen får träna på att stava olika ord, lära sig namnet på olika bokstäver, alfabetets ordning med mera. Hen tycker att Ipads är en bra hjälp för barnen när de används på rätt sätt och under en begränsad tid. När de delar upp barnen i par med en Ipad får de möjlighet att sitta tillsammans och till exempel lösa olika problem. Det kan vara exempelvis att de ska komma på vilka bokstäver som saknas eller vilka bokstäver som tillhör deras respektive namn.

Pedagog C säger att undervisningen blir situationsbunden och utifrån varje barns förutsättningar, vilket gör det svårt att beskriva ett generellt arbetssätt. Alla barn utvecklas individuellt när det kommer till utveckling och lärande. Pedagogen beskriver vidare hur

viktigt det är att skapa sig en personlig relation till varje enskilt barn. Hen säger att lärandet sker på ett personligt plan och att alla barn inte känner sig trygga i situationer som känns nya. Därför blir det viktigt att veta på vilket sätt som blir bra för att introducera någonting nytt för barnet. Det kan handla om så små saker som att ett material har flyttats till en annan hylla eller att det börjar ett nytt barn på avdelningen. Alla barn reagerar olika på förändringar.

I situationer där pedagogen märker att det finns tillfälle att lära barnet något i en vardagssituation anser pedagogen att det blir viktigt att inte tvinga barnet eller vara för hetsig om att det ska ske ett lärande utan att det spontana lärandet är det bästa lärandet. Hen beskriver detta vidare som att det spontana lärandet oftast kan bli ett lärande som sitter kvar hos barnet. Det är viktigt att hela tiden ifrågasätta varför saker är som de är och att vara nyfiken på varför barnet resonerar som det gör. Frågorna ska inte vara sådana där barnet bara kan svara ja och nej utan där de kan föra ett resonemang kring ämnet.

7.2.2 Pedagogers syn på deras uppdrag

Pedagog A ser på sitt uppdrag kring språkutvecklingen som väldigt viktigt eftersom hen har chansen att binda ihop ord till någonting meningsfullt, att kunna initiera saker och att få visa saker för barnen som de inte visste om eller hade så mycket vetskap om tidigare. Hen ser sig själv som en viktig samtalspartner till barnen och att hens roll blir viktig eftersom hen överför en typ av språk till barnen beroende på vilka ordval som görs och på vilket sätt de talar till barnen. Det kan handla om röstläge men också hur mycket tid man tar på sig att förklara saker. Pedagogen anser också att språket kan bli något om man aktualiserar det. Det krävs att en arbetar med språket och inte ser det som något som kan bockas av och blir “färdigt”

utan något som ständigt utvecklas.

Pedagog B menar att det bli viktigt att finnas till för barnen som ett stöd och att en hela tiden utmanar barnen utifrån den nivå de befinner sig på i sin språkliga utveckling.

[...] finnas som en stöttning är viktigt Att man utmanar de som har ett rikt språk att ännu mer utveckla ett nyanserat språk. Att vara positiv och glad är viktigt. Man måste vara nyfiken och ställa frågan till barnet att man vill veta hur de tänker. Det är bar att vi arbeta fler pedagoger också eftersom alla snappar upp olika saker. Att se de små tillfällena är viktigt (Pedagog B).

Som exempel nämner pedagogen “rusningstiden” på morgonen när föräldrarna lämnar barnen på förskolan. Oavsett hur stressigt det är eller hur många barn som är ledsna, är det viktigt att ta emot varje barn på ett tryggt och professionellt sätt så att barnet, men också den vuxna som lämnar, kan gå därifrån med en bra känsla. Pedagogen berättar vidare att hen var lite skeptisk till att barnen skulle få välja platser vid matbordet men senare insåg hen vilket bra tillfälle till samtal och kommunikation det kan bli. Hen menar på att barnen kan välja att sitta bredvid en kompis som de inte har träffat så mycket under dagen och att det kan starta igång samtal mellan barnen.

Pedagog C berättar att hen många gånger måste påminna sig själv om att gå tillbaka till läroplanen och se vad den faktiskt säger om de olika delarna av utbildningen. Hen ser på sitt uppdrag som väldigt viktigt och avgörande för på vilken väg barnen blir riktade mot.

Pedagogen påpekar också vikten av att föräldrarna finns med som en stöttning från hemmet

för att pedagoger och föräldrar ska ha en gemensam uppfattning om vissa saker, exempelvis omsorgen och vad som anses som rätt och fel ute i samhället. När det gäller pedagogens roll kring själva språkutvecklingen anser hen att språket är en grundläggande rättighet som barnen ska erbjudas på förskolan. Oavsett vilken språklig nivå barnet befinner sig i ska barnet alltid erbjudas en stimulerande och givande miljö som kan intressera alla barn oavsett ålder eller kön. Pedagogen anser även att det är förskolans uppdrag att tillsammans med hemmet uppfostra och utbilda barnen till samhällets framtida generation medborgare.

Eftersom språket är en avgörande roll i hur stor utsträckning en person kan vara med och påverka och uttrycka sig. Pedagogen tänker att alla barn måste få möjlighet att senare i livet lyckas med de vill åstadkomma och inte känna sig begränsade av sina språkliga färdigheter.

7.2.3 Lärmiljöns inverkan på barns språkutveckling

Pedagog A berättar att skriftspråket är väldigt synligt inne hos dem på avdelningen. På många olika ställen finns det bokstäver uppsatta runt omkring barnen och då både med stora och små bokstäver så att ögat blir van vid hur respektive bokstav ser ut i stor och liten bokstav. Den klassiska bokstavs modellen med exempelvis ett ”Aa” med en bild på en apa finns också uppsatt i hela alfabetet. Något annat som pedagogerna har lagt märke till är att barnen uppskattar att ha en egen låda med sina sker i. Det är ingen bild på barnen utan bara deras namn med stora och små bokstäver. Där finns ytterligare en plats där barnen möter skriftspråket och bokstäver. Pedagogen berättar att de tror att sitt eget namn och kompisens namn kan bli en intressant väg in i skriftspråket. Ofta blir barnen nyfikna på kompisens namn också samt att de gärna vill hjälpa varandra. Här kan lådorna vara till hjälp. Kanske ett barn vill hjälpa kompisen att hitta sin låda eller att få ner ett papper. Pennor och papper är material som alltid finns tillgängliga för barnen. Skulle de vilja ha olika typer av papper i olika färger finns det att hämta. Alfabetets alla bokstäver slingrar sig på golvet genom hela avdelningen, inte bara som en dekoration utan också för att väcka intresse hos barnen. Lärmiljön handlar om att skapa meningsfulla miljöer där barnen finner en mening med de material som finns framme.

Pedagog B bekräftar att sättet som man väljer att ställa iordning en miljö på är viktig dels för att fånga barnens intresse även för att veta vad syftet med de olika rummen är.

[...] undvika att det blir mycket spring och hög ljudnivå i lokalerna är det bra att så fort som möjligt när det blir rörigt, få barnen sysselsatta och veta vilka regler som gäller. Jag tycker att röriga situationer kan stressa upp både vuxna och barn, vilket inte ger en bra arbetsmiljö för någon. Jag vill kunna erbjuda undervisning av kvalitet.

Alltså att det finns möjligheter att skapa lärande tillfällen som blir meningsfulla (Pedagog B).

Pedagog C menar att lärmiljöerna spelar stor roll men också hur lokalerna och hela förskolans byggnad är strukturerad. Hen benämner exempelvis de långa strukturen på byggnaden som ett problem som gör att det blir mycket spring igenom avdelningarna eftersom man många gånger måste passera flera rum för att komma till ett annat. Hen menar på att allt springande fram och tillbaka skapar oro hos barnen och det blir lätt en genomfart

för de vuxna. I vissa fall även för föräldrar vilket kan göra att många barn börjar längta efter sina egna föräldrar då man ser en mamma eller pappa som kommer och hämtar sitt barn.

Barnen vistas i dessa miljöer i många fall mer än vad de gör hemma. Därför blir lärmiljöerna viktiga faktorer för att främja ett välutvecklat och korrekt språk.

7.2.4 Analys

Inbäddad undervisning är ett begrepp som Dalgren använder sig av i sin forskning. I delstudie två beskriver respondenten hur deras förskola har fastnat för detta begrepp och tillämpar det dagligen i verksamheten. Inbäddad undervisning beskriver hur pedagogerna kan gå tillväga för att ta till vara på de spontana lärtillfällen som uppstår i exempelvis en situation i hallen. Pedagogerna menar att de kan utmana barnen i olika situationer istället för att skynda förbi en rutinsituation utan att göra den meningsfull. I arbetet med barns språkutveckling blir den meningsfulla undervisningen betydelsefull eftersom språket behöver hamna i en kontext där barnen kan sätta in lärandet i ett sammanhang. Därför ska meningsfullheten genomsyra hela verksamheten. Likväl som undervisningen sker under hela dagen vid spontana lärtillfälle behöver pedagogerna ha de didaktiska frågorna i åtanke när de planerar undervisning så att det skapas lärtillfälle med ett syfte. Inom den sociokognitiva teorin menar Bruner att barn lär sig tillsammans med andra barn i ett socialt sammanhang och att pedagogen ska finnas till för att leda barnen för att de senare ska bli mer självständiga.

Pedagog A:s beskrivning av hur barnen tillsammans kan lära sig av varandras språkerfarenheter och att de inte undervisar barnen enskilt kan knytas an till denna teori.

Pedagogerna lärtillfälle utav situationen. På förskolan som deltog i delstudien går det ett stort antal barn som inte har svenska som första språk vilket gör att arbetet med språkutveckling blir extra viktigt. Inkluderande arbetssätt där alla barn, oavsett om de har svenska som första eller andra språk, är viktiga att arbeta med då ett enskilt barn inte ska riskerar att bli utpekat pga. sitt språk. Bruners teori grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori som även den grundar sig i tankar om att barnet lär sig av varandra. Även här blir pedagog A:s beskrivning av ett kollektivt lärande betydelsefullt och viktigt att se som en viktig aspekt av pedagogers arbetssätt.

Svensson har i en artikel skrivit om en studie som har gjorts om högläsning som en del av språkutvecklingen. Där visas att läsförståelsen blir bättre hos barn som får vara med och prata och diskutera om innehållet i texterna de läser. Resultatet i studien som Svensson skriver om visar att barn som har svenska som första språk har en betydligt bättre läsförståelse då deras färdigheter i det svenska språket har gett de en bättre förståelse för textens innehåll vilket resulterat i en bra läsförståelse (Svensson, 2012, s.33). Samtliga respondenter berättar om hur de skulle vilja få fler tillfällen att kunna dela upp barngruppen i smågrupper för att lättare få en lugn miljö att kunna läsa på ett meningsfullt sätt men att både lokaler, tid och resurser i form av ekonomi och personal fattas. Förskolor behöver få ner barnantalet i grupperna för att få en lugn miljö där barnen kan få möjligheter till ett lärande. Att ha ett tätt samarbete med biblioteket och ge barnen möjlighet att få vara med och välja böcker skulle kunna vara ett sätt att få barnen involverade och ge dem inflytande över sin språkliga utveckling. Att utgå från barnens intresse skapar goda förutsättningar för ett meningsfullt lärande. Det framkommer av intervjumaterialet att respondenterna skulle

vilja ha mer organiserade stunder under dagen med barnen och att de ska ge ett lärande. Här kan biblioteket vara till stor hjälp.

Samtal benämns av respondenterna som en viktig del av barns språkutveckling. Hur de vuxna formulerar sig och att de har ett korrekt språk speglar sig i vilket språk barnen lär sig. De olika språkliga färdigheterna som beskrivs som byggstenar i barns språkliga lärande blir återkommande i alla former av samtal som barnen hör runt omkring sig och tar del av.

Piagets konstruktivistiska teori beskriver vikten av att barnen lär sig ett korrekt och välutvecklat språk blir viktigt för att barnen på ett bra sätt ska kunna socialisera sig och skapa ett bra kamratskap med andra barn. Därför blir föräldrars inställning till läsning och deras tidigare literacyerfarenheter betydelsefulla för barns språkutveckling. I enlighet med Piagets teori vill barn uppnå en mental jämvikt och få en förståelse för sin omvärld. Här har de vuxna i barnets omgivning ett ansvar att förmedla ett korrekt språk för att de ska utvecklas socialt samt kunna bli en del av samhället. Det krävs många språkliga färdigheter för att kunna utveckla ett språk, därmed är det en stor och central del av barnets övriga utvecklingar.

Respondenten beskriver att deras lärmiljö är utformad så att barnens intresse ska rikta sig mot skriftspråket. Bokstäver finns utsatt på förskolan bland annat genom att enbart ha deras namn på lådorna och inga bilder bjuder de in till en språklig situation. Barnets så kallade mikromiljöer, dvs förskola och hem där barnen spenderar stor del av sin tid, blir viktig för all språklig inlärning. Därför behöver barns miljö även i hemmet vara språkligt stimulerande.

Organisationen av förskolans miljö tas upp som en viktig aspekt för barns lärande. Det ska ge utrymme för deras egen fantasi, kreativitet och lekar. Respondenten menar att förskolans lokaler är för dåligt utformade och planerade då de är en enda lång gång av uppdelade rum.

Detta resulterar mycket ofta att föräldrar och personal som springer mellan kan störa barns lek och undervisning.

Sheridan m.fl. har gjort en studie och sammanställt tre olika kvalitetsmönster som beskriver kvaliteten på verksamhetens lärandemiljöer. Dessa är baserade på fakta insamlat från ett flertal förskolor utifrån olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder.

Verksamheten i min delstudie tillhör ”Barncentrerade förhandlingsmiljöer” (god kvalitet) vilket Sheridan m.fl. beskriver i deras forskning som en barninitierad verksamhet. För att

Verksamheten i min delstudie tillhör ”Barncentrerade förhandlingsmiljöer” (god kvalitet) vilket Sheridan m.fl. beskriver i deras forskning som en barninitierad verksamhet. För att