Detta avsnitt kommer att behandla en diskussion av de två delstudierna men även den analyserade empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar. Sammanfattningsvis följer en konklusion av studiens resultat och förslag på vidare forskning.
8.1 Diskussion
Vår studie syftar till att ta reda på hur barnskötare och förskollärare arbetar för att stimulera barns språkutveckling samt ta reda på deras syn på uppdraget och hur lärmiljön spelar in. I intervjuerna frågade vi bland annat respondenterna hur de arbetar med högläsning och samtal med barnen samt hur en bra lärmiljö ska framställas för att den ska stimulera till ett utvecklat språk. Förskolorna är tagna ur olika socioekonomiska områden. Vi kommer därför även göra en jämförelse på hur pedagogerna arbetar språkstimulerande på förskolorna som deltar i studien. De faktorer vi utgår från i vår jämförelse är utomhusmiljön, pedagogers erfarenhet av arbetet med flerspråkighet samt betydelsen av samtal och högläsning för att främja barns språkutveckling. I jämförelsen av dessa förskolor ser vi ett flertal skillnader och likheter.
På förskolan som ingår i delstudie I har vi fått intrycket av att pedagogerna känner sig osäkra på hur de ska arbeta med flerspråkighet då de inte har någon större erfarenhet av barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogerna benämner att de har inslag av vissa ord på andra språk i vardagen men att det inte blir lika fördjupat som när det är ett barns modersmål. Vi diskuterade om den förskolan har samma breda språkinlärning som en förskola med flerspråkiga barn med tanke på att det framkommit under intervjuerna att de inte finns lika stora andelar tvåspråkiga barn. Språklärandet har med tiden haft fokuset på den enspråkiga och hörande människan. Det finns forskning som säger att det inte är förskolan i sig, utan förskolans språkstimulans som är avgörande för barnets språkutveckling. Många forskare säger att det är den flerspråkiga människan som kan ge oss bästa insikterna om människans språkförmåga (Wagner m.fl., 2010, s.21). På förskolan från delstudie två är andelen barn med ett annat modersmål än svenska betydligt större.
Pedagogerna beskriver hur de utifrån en helhetssyn på barnen och deras intressen arbetar för att få alla barns språk att utvecklas.
Hur flerspråkighet behandlas i verksamhetens vardag på förskolan i delstudie I visar en skillnad i jämförelse med förskolan i delstudie II. Det som framkommer mest tydligt i dessa studier är att i delstudie I arbetar pedagogerna med flerspråkighet efter de barn som går på förskolan vilket främst är barn med svenska som förstaspråk. I delstudie II framkommer det att de har ett dagligt arbete med flerspråkighet som genomsyrar hela verksamheten över tid och inte efter bara vilka barn som går där för stunden. De lägger en bredare grund till ett språklärande i olika språk samt främjar ett intresse för att lära sig flera språk. De deltagande förskolorna i denna studie visar på ett aktivt arbete med språkstimulering i barnens vardag men på olika sätt när det kommer till flerspråkighet i barnens vardag. Vid frågan angående hur de arbetar med flerspråkighet på de respektive förskolorna framkommer det en skillnad
i pedagogernas syn på flerspråkighet. De har olika syner på relevansen till att arbeta med flerspråkighet beroende på vilka barn som går på förskolan och vilka som inte gör det.
De resultat som framkom av delstudierna angående högläsning visar att detta är en viktig språkutvecklande del av verksamheten. En viktig aspekt från pedagogerna är att kunna se lärtillfället under en högläsning men även att det är ett tillfälle för barnen att få känna vila.
Våra respondenter är alla överens om att de har inkluderat mycket böcker i sin lärmiljö men att högläsningens betydelse för barns språkutveckling behöver komma fram mer. I hur stor utsträckning utnyttjar pedagogerna läsvilan för att skapa ett lärtillfälle? I en studie har studenter på lärarutbildningen fått göra en enkätundersökning om hur mycket pedagogerna läser för hela barngruppen, mindre grupper och enskilda barn. Resultatet visade att bara 15%
av förskollärarna läser dagligen och ofta fler gånger om dagen (Svensson, 2009, s.146–147).
Trots detta ser vi en stor likhet mellan de förskolor som deltar i studien. Respondenterna på de respektive förskolorna benämner att högläsning och samtal är viktiga arbetssätt för att få barns språk att utvecklas. Det beskrivs att samtal med barnen pågår hela tiden dagligen och de benämner vikten av att som pedagog tänka på sitt språk gentemot barnen. Genom att använda mer specifika och detaljerade ordval till barnen så får dem öva språket mer i praktiken. Högläsningen används som flera redskap och vid olika tillfällen på de respektive förskolorna. Det används som ett redskap till att få barnens språkutveckling att fortgå samt för att ge dem en rogivande stund vid vilan att lyssna till högläsningen. Samtliga respondenter önskar att få flera tillfällen till samtal och högläsning i verksamheten samt att deras medarbetare får en större förståelse för hur viktiga lärtillfällen dessa är. En orsak som nämns till varför de anser att fler tillfällen till högläsning inte ges är bristen på tid. Med detta kan vi se likheter mellan förskolorna i hur de arbetar med språkutveckling i den dagliga verksamheten och hur de har ett gemensamt tycke till faktorer till barns språkutveckling. För att förbereda barnen mer för skolan och de skriv- och talfärdigheter som de förväntas ha behöver läsning bli en större del av förskolans dagliga undervisning.
Enligt Bruners teori om att socialt samspel främjar en bra språkutveckling bör barnen erbjudas en lärmiljö som bjuder in och ger tillfällen för både fri lek tillsammans men också undervisningstillfällen då barnen får tillfällen att diskutera och ställas inför problematisering och följdfrågor (Svensson, 2009, s.39–40). Betydelsen av hur lärmiljöerna är utformade får en stor inverkan på hur barnens intresse fångas upp. Den bör vara inbjudande och vilja få barnen att intressera sig för språket. Vi diskuterade om utomhusmiljön är lika bra arrangerad som inomhusmiljön på dessa förskolor. På förskolan i delstudie I benämner respondenterna att de vill ha en språkfrämjande miljö även utomhus. Tomten är relativt stor och ger plats för att kunna ta ut mycket av de material som används inomhus. Detta för att barnen ska få möjligheter att skriva, rita och utforska språket med hjälp av olika material. Tomten blir som ett ytterligare rum där undervisning kan ske. Förskolan i delstudie II benämner inte alls utomhusmiljön när de får frågan om hur de kan arbeta med lärmiljöer.
Om vi ska jämföra dessa förskolor utifrån hur de arbetar med utomhusmiljön som lärmiljö kan vi konstatera att förskolan i delstudie I använder den betydligt mer än vad förskolan i delstudie II gör. De ser utomhusmiljön som ett ytterligare rum. I delstudie II vistas de utomhus men inte i lika stor utsträckning. Det som gör att förskolan i delstudie I använder utomhusmiljön som ett språkfrämjande är att de tar med material ut för att arbeta vidare med
det som tidigare gjorts inomhus. Här ser vi en skillnad i hur mycket dessa förskolor använder utomhusmiljön för att arbeta språkfrämjande.
8.2 Konklusion
Föräldrarnas intresse och tidigare erfarenheter av litteratur och läsning avspeglar barns läsförståelse. Föräldrar med stort intresse av läsning, läser betydligt mer för sina barn vilket ger ökat intresse för skriftspråket. För att få en bättre helhetsbild av hur barngruppens läsförståelse är behöver framförallt förskollärare göra en kartläggning av hur mycket barnet kommer i kontakt med litteratur utanför förskolan och hur de tidigare erfarenheterna av litteratur barnet har sedan tidigare. Arbetsgruppen behöver också ha en tydlig och gemensam uppfattning om hur de tillsammans ska arbeta. Respondenterna i våra intervjuer beskriver högläsning som ett av de viktigaste redskapen till barns språkutveckling.
Genom delstudierna kan vi se både skillnader och likheter mellan dessa förskolor och deras arbetssätt med språkutveckling. Utifrån antalet förskolor och intervjuer som gjorts går det inte att dra några stora eller säkra slutsatser angående betydelsen av socioekonomisk bakgrund endast utifrån sex intervjuer på de två respektive förskolorna. För vidare forskning skulle det kunna göras en kvantitativ studie och byta ut intervjuerna mot en enkätundersökning. Detta gör att studien skulle kunna bli mer omfattande över flera områden samt utgå från flera förskolor. Det insamlade materialet är utifrån antalet intervjuer vilket betyder att flera intervjuer skulle ge möjlighet till bredare svar. Flera förskolor kan ge möjlighet till mer information som ger ett större perspektiv i den socioekonomiska indelningen.
Referenslista
Bell, Judith (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Förskolan. Få falkblick på samspelet.
https://forskolan.se/fa-falkblick-pa-samspelet/ (2017-08-07).
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2009).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Norstedts Juridik A
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & kultur Kommunstyrelsen. Levnadsvillkor och hälsa i Uppsala Kommun. Kartläggning.
https://www.uppsala.se/contentassets/4ffeef74a7d74fcdbb17c199a94f7406/bilaga-7-skillnader-halsa-levnad_interaktiv.pdf (2017–02).
Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande.
Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis
Kultti, Anne (2013). ”Lekkultur för språklärande”. Förskoletidningen, årg. 38, nr 4, s.15–
19.
Lpfö18 (2018). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket Mälardalens Högskola. Validitet.
https://www.mdh.se/student/stod-studier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/validitet-1.29071 (2014-01-02).
NordForsk. Förskolan är en spegel av samhället - här fostras framtidens medborgare.
https://www.nordforsk.org/no/news/forskolan-ar-en-spegel-av-samhallet-2013-har-fostras-framtidens-medborgare (2016-11-28).
Sandvik & Spurkland (2009). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan.
Lund: Studentlitteratur SCB. Områdesfakta 2016.
https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/omradesfakta-2016.pdf(2015-12-31).
Sheridan, Sonja; Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2009). Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. University of Gothenburg. Faculty of Education
Skaremyr, Ellinor (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan.
Karlstad University Studies
Skolverket. Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2018/undervisning-i-forskolan---en-kunskapsoversikt (2018).
Svensson, Ann-Katrin (2012). ”Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling”. Paideia, nr 4, s. 29–37.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund:
Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wagner; Strömqvist & Uppstad (2010). Den flerspråkiga människan. Lund: Studentlitteratur