Delstudie 2 om Dans

I detta avsnitt presenteras resultat och analys av det insamlade intervjumaterialet om dans.

Resultatet presenteras grupperat under de olika teman som växte fram under bearbetningen av empirin. De tre olika temana är förskollärarnas arbetssätt med dans aktivitet/undervisning, hinder och möjligheter med dans i förskolan, syfte med och motivering för dans aktivitet/undervisning på förskolan. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning. Temana i intervjuerna knyter an till vårt syfte och våra forskningsfrågor. Citat från förskollärarna används för att öka trovärdigheten för tolkningen av deras utsagor. Teorier som används i analysen är dels det sociokulturella perspektivet och dels det utvecklingspedagogiska perspektivet. Begreppen i, om, genom, med presenteras med kursiv stil för att hjälpa läsaren.


I citaten benämns förskollärarna som D1, D2, D3, D4 och D5. Bland de förskollärare som jag intervjuade har en förskollärare (D3) över trettio års erfarenhet, en förskollärare (D2) över tjugo års erfarenhet och en förskollärare (D4) har sju års erfarenhet som förskollärare, men en total arbetslivserfarenhet på mer än fjorton år. Förskollärare (D5) har nästan fyra års erfarenhet och förskollärare (D1) har två års erfarenhet. D2 och D5 arbetar med barn i 2–4 års ålder, D1 arbetar med de äldsta barnen, 3–5 år gamla, och D4 arbetar med de yngsta barnen, 1–3 åringar. D3 arbetar med en blandad åldersgrupp i 1–5 års ålder.

7.2.1 Förskollärarnas arbetssätt med dansaktivitet

Följande citat beskriver de intervjuade förskollärarnas arbetssätt, alltså hur de planerar samt genomför dansaktiviteter med barnen. Både D1 och D2 jobbar på samma förskola, där de har tillgång till ”lekhallen” det vill säga en liten gymnastiksal för gemensamma samlingar för hela förskolan två gånger om dagen. En gång i veckan har varje avdelning bokad/planerad tid just för respektive avdelnings rörelseaktiviteter:

[...] Vi har ju rörelse en gång i veckan […] då så använder vi oss av en skiva där man dansar till sånger…så det blir som ett rörelsepass bland annat, det är dans, det är dramat…det är liksom rörelse… rörelseglädje…det är de tillfällena vi planerar för dans [...] (D1, 2019)

Utifrån detta citat förstår jag att förskollärare skapar förutsättningar för barns lärande, det

vill säga lärandets akt, genom att planera in dansaktivitet i verksamhetens veckoschema. Jag ser också lärandets objekt i syftet med lärande i dans när barnen utför dansrörelser utifrån texten i sånger.

D1 beskriver också några dansaktiviteter vid olika tillfällen, bland andra städdans, där man städar och dansar samtidigt till musik:

[…] och så har vi dansstädat med barnen då har vi ju städstopp som vi kallar det och då ska man städa och dansa och när musiken stannar då ska de stanna… så det blir en rolig grej av det… i det hela […] (D1, 2019)

I aktiviteten som beskrivs ovan måste barnen lyssna på musiken och anpassa sina rörelser efter det de hör, musik eller tystnad. Detta gör att aktiviteten skulle kunna tolkas som uttryck för lärande i dans. Syftet som läraren beskriver verkar dock främst vara att motivera barnen att plocka undan efter lek. Dans kan därför inte sägas utgöra lärandets objekt. Därför kategoriseras citatet som uttryck för lärande med dans.

Ännu en inplanerad aktivitet på förskolans gemensamma samling är inomhus i lekhallen:

[...] på fredagar då har jag min morgonsamling och då har vi alltid […] den fredagsmysdansen då får alla gå upp och bjuda upp någon om de vill, de får sträcka fram handen och vi står och dansar tillsammans […] och se till att alla får vara med [...] (D1, 2019)

D1:s citat visar att dans är ett verktyg för kommunikation, där både barn och barn-vuxna möts i ett samspel och kunskaper samt färdigheter byggs upp genom interaktion dem emellan. Detta arbetssätt går i linje med det sociokulturella perspektivet där samspel och kommunikation är centralt. I ovan aktivitet av D1 kan jag se ett tydligt exempel på lärande i och om dans. Lärande om dans ser jag i användandet av traditionen att bjuda upp en kompis till dans och specifikt att sträcka fram handen, som man gjorde förr. Lärande i dans sker när barnen dansar och tränar att utöva danssteg. Lärandets objekt är då att lära barnen att dansa samt föra sig på dansgolvet. Lärandets akt är då hur barn gör för att lära sig, till exempel sträcka fram handen för att bjuda upp, samt att D1 skapar förutsättningar för detta.

D2 kommer med ett exempel på det schemalagda rörelse- och danstillfälle som barnen har en gång i veckan i lekhallen:

[…] vi dansade till olika känslor och letar man upp olika musik som jag upplever låter arg, glad, ledsen och barnen får lyssna ”Vad tycker ni?” och ”Hur skulle ni röra er till det här?” och det blir egentligen ganska fri. Fritt sätt, man får dansa som man känner, som det känns i kroppen när man hör musiken [...] (D2, 2019)

Det visar att D2 i sin utsägelse utgår ifrån att barnen är kompetenta nog att klara av uppgiften,

det vill säga befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Utifrån D2:s citat framkommer att hen har lärandets syfte med aktiviteten, då uttryck av känslor är lärandets objekt. Med andra ord sker lärande med dans. Förskolläraren skapar också förutsättningar för lärande genom att förbereda olika musikstycken som kan kopplas till olika känslor, det vill säga lärandets akt är närvarande. Lärande i dans sker, då barnen ska försöka reda ut vilka slags rörelser som passar till respektive känsla i det valda musikstycket. Det framkommer även lärande genom dans då barn får försöka hitta vissa drag i musiken och associera dessa till känslor. De lär sig också hur de själva och andra agerar i olika känslotillstånd, vilket är viktigt för den sociala utvecklingen.

D3 och D4 säger att de oftast genomför dans med barn ute på gården under gemensamma samlingar. D4 säger att fördelarna med dansaktiviteten är att man kan genomföra den utomhus också, samt att man kan vara många när aktiviteten inte är så styrd i detalj:

[...] Vi har då stora högtalare/musikanläggning som man har ute på gården, så att ganska många hör bra och då leker vi ”stopp-dans” till exempel, att man ska stå stilla och då kan man också utnyttja att man ska stanna på olika sätt så att man tränar på kroppsuppfattning, nästa gång att man ska ha handen på huvudet eller vid väggen eller så där[...] (D3, 2019)

Aktiviteten av D3 är väl planerad och organiserad. Det framkommer till exempel i användandet av stora högtalare som hen brukar använda för att barnen ska höra musiken bra.

Hen skapar alltså goda förutsättningar för att barnen ska lära sig att uttrycka sig i dansen.

Aktiviteten har också sociokulturella drag, dels i tanken på att få ihop flera barn som deltar samtidigt, dels i det utbyte av erfarenheter som sker i samspelet med varandra genom det kroppsspråk som dans är. Lärandets objekt finns medvetet här genom att förskolläraren har som syfte att utveckla barnens kroppsuppfattning, då hon använder lärande i dans. Lärandets akt kommer i fokus när barnen utför instruktionerna, det vill säga hur de gör för att uppnå lärandets objekt.

Aktiviteten fungerar även som ett enkelt och lättillgängligt verktyg när barnen blir trötta och behöver stimuleras:

[...] Det beror på hur uppstyrd dansaktiviteten är. Är den så styrd så att måste göra vissa rörelser, då kanske är det bättre i små grupper. Om man bara sätter på en bandspelare med jättebra barnmusik då alla dansar tillsammans, då kan man vara stor grupp, absolut! Ibland på eftermiddagarna när vi ser att barnen blir trötta kan vi ha

”Baby shark” på Ipaden, då alla vi dansar med barnen. Men då deltar man med som vuxen också. Så att det inte är så att Ipaden ska vakta barnen[...] (D4, 2019)

Här uttrycker D4 att hen ibland använder dans för att träna vissa rörelser, det vill säga dansa efter ett visst mönster. Vid dessa tillfällen är aktiviteten planerad för inlärning av detta

mönster och dansen skapar kunskap. Förskolläraren gör också observationen att detta går bättre i mindre grupper, vilket ju är fallet med det mesta som syftar till inlärning. En mindre grupp barn ökar chanserna för läraren att lyfta barnens kunskapsnivå genom att ha bättre överblick av deltagarna samt kunna ge alla barn det stöd de behöver. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för individuell utveckling hos barn.

Däremot beskriver förskolläraren tydligt skillnaden då hen använder dans för att aktivera barnen när de är trötta. Dansen har då ett mer underhållande syfte och bidrar till att skapa gemenskap. Även här skapas förutsättningar för en proximal utveckling hos barn genom att de kan ryckas med och själva vilja vara med för att ingå i gemenskapen.

De intervjuade förskollärarna är överens om att dansaktiviteten oftast kommer som en spontan och ”nära till hands” form i verksamheten på grund av att det för det mesta inte behövs så mycket förberedelse. Dansaktivitet kan även genomföras utan begränsning av antal deltagare (oftast utomhus) menar förskollärarna:

[…] Det bästa med dansaktiviteten är att man kan bli många egentligen […] allt är inte uppstyrt, mycket spontan-glädje! […] spontant på eftermiddagarna, när vi är ute på gården till exempel när jag ser att barnen kanske tycker att det är lite tråkigt, kanske lite kallt - då börjar vi dansa för att få värme och energi [...] (D4, 2019)

[…] för mig är det mest att man gör det när vi kommer på det […]”Åh, ska vi dansa?!”

[...] (D3, 2019)

[...] Oftast är det spontant, att nä men nu märker jag att det blir mycket hopp och stoj, så sätter vi på musik och dansar istället! [...] (D5, 2019)

D4 upplever spontanitet som en glädje, D5 säger att dans används som ett sätt att rikta barnens energi när de kommer upp i varv, det vill säga att dansen används som medel för att samla och organisera barnen så att det inte blir för stökigt. Även D3 använder dans när hen kommer på det, så lärande syfte saknas (D3, D4, D5, 2019). I alla de nämnda utsägelserna framgår det att förskollärarna jobbar med dans spontant, mycket på grund av att det är en aktivitet som är lätt att organisera och något som de flesta barn tycker om. Förskollärarna planerar inte sina dansaktiviteter i förväg, det vill säga lärandets objekt samt lärandets akt saknas i aktiviteterna. Dans används som ett medel för att få upp energinivån och skapa stämning och inte för lärande i, om, med, genom.

Alla fem förskollärarna uttrycker att barn tycker att det är roligt med dansaktiviteter samt att barn visar sitt intresse och engagemang i deltagandet. Två av de fem förskollärarnas citat presenteras här:

[...] Jag tror att de tycker att det är härligt…när de sätter igång och de får dansa fritt, att de njuter av det [...] (D1, 2019)

[...] Alltså, jag tror att de tycker att det är väldigt kul. För de får ju välja musik, de får röra på sig och uttrycka sig som de vill. Så jag tror att de tycker att det är kul [...] (D5, 2019)

I ovan citat av D1 och D5 framgår det inte tydligt vad lärandets objekt är men lärandets akt är närvarande då förskollärarna ger barnen förutsättningar för det. Barnen får utrymme att delta aktivt då de får välja musik själva och dansa som man vill, ett intresse för aktiviteten skapas. Med hjälp av dans ingår barnen från ovanstående citat i ett socialt och kulturellt sammanhang. Genom att använda dans som ett fysiskt språk för kommunikation samt lära sig både tillsammans och av varandra, lär barnen sig att behärska sociala regler.

Sammanfattning av arbetssätt

Av resultatet och analysen framkommer det att förskollärarna arbetar med dans som lärande syfte och dans som underhållning. Vissa dansaktiviteter planeras noggrant av förskollärare och en del har ett lärandets objekt, det vill säga att förskolläraren planerar vad man vill utveckla hos barnen inom dans. Andra aktiviteter genomförs helt spontant då dans fungerar som ett medel för att skapa stämning, uttrycka känslor, kommunicera med varandra genom det fysiska språk som dans är.

7.2.2 Hinder och möjligheter med dans i förskolan

I resultatet presenteras förskollärares syn på verksamheten utifrån de nackdelar-hinder och fördelar-möjligheter som de upplever med dans i förskolan.

Samtliga förskollärare beskriver olika faktorer som upplevs som hinder respektive möjligheter i samband med dansaktiviteter. Som det framkommer av intervjufrågorna ser alla förskollärarna positivt på dansutövande i sig i förskolans verksamhet, däremot kan det finnas hinder i genomförandet i form av miljöer, lokaler och kompetens. Dansverksamhet behöver därför planeras in av förskollärarna utifrån de faktorer och förutsättningar som finns.

D5 beskriver i nedanstående citat faktorer som kan skapa begränsningar i utövande av dansaktivitet:

[...] Personligen skulle jag kunnat ha det när som på dagen, förutom när barnen sover [...] (D5, 2019)

Enligt D5 är det två saker som påverkar genomförandet av dansaktiviteten. Sovvilan för små barn (se citat ovan) och den fysiska miljön på förskolan. Hen säger att de inte har en given plats med tillräckligt stort utrymme inomhus för att utöva dans aktiviteter med barn, som till exempel en gymnastiksal eller ett stort samlingsrum:

[...] vi har paviljonger så blir det ju svårare, för att vi har ju bara ett stort rum och ett

litet rum. Och då finns det ju som ingen given plats där vi har dans, musik, osv, alltså… och liknande. Så det får liksom vara där vi har plats för stunden. Där man kan vara så att inte störa någon annan eller någon annan ska störa oss [...] (D5, 2019)

Jag tolkar att D5 uttrycker i sitt citat att hen är begränsad i sin yrkesroll på grund av att förskolans lokaler inte har tillräckligt/anpassat utrymme (D5, 2019).

Möjligheter till dans utövande växer om man har en inbjudande miljö som till exempel tillgång till ett större rum såsom D1 beskriver:

[...] Vi har ganska bra lokaler, eftersom vi har lekhallen, just när man vill dansa stort och kunna röra sig fritt så är den jättebra! [...] (D1, 2019)

Enligt D1 är ett stort rum för dansutövande en stor fördel för genomförande av dans-undervisning (D1, 2019). Om man inte har en given plats just till rörelse och dansutövande, kan man se en lösning på det genom att korrigera inomhusmiljön:

[…] vi ska göra om miljöerna och ska tänka lite extra vad man kan göra, just utrymme till dans och musik [...] (D3, 2019)

Här tolkar jag att D3 försöker skapa förutsättningar till barns lärande genom att planera miljöerna för dansundervisning.

En utsägelse från D4 handlar om brist på material och som i sammanhanget framkommer som ett hinder i arbete med dans:

[...] Det är klart att man skulle vilja ha mera, absolut! T.ex. nästan allt sångmaterial som vi använder har jag köpt själv! Det har jag inte fått genom mitt arbete. Sedan är det Youtube, gratis på det sättet. Så tack och lov! Men det är klart att man skulle vilja ha färg tyger, vi får ta gamla gardiner hemifrån. […] Ja, materialet är det lite dåligt med. Man får använda fantasin. Det går det också! [...] (D4, 2019)

Detta visar att D4 har en vilja att arbeta med dans i förskolan samt har idéer för hur hen skulle vilja arbeta, men att hen upplever sig begränsad i vilka aktiviteter som blir möjliga på grund av att arbetsplatsen inte finansierar eller organiserar material till dansaktiviteter. Detta förstås genom engagemanget att leta reda på material som inte finns, inklusive låna hemifrån samt att vara påhittig och använda de små mängder material som finns på förskolan och göra någonting bra av det. I det sammanhanget ser jag både fördelar och nackdelar. En fördel är att D4:s intresse, entusiasm samt kreativitet ger möjligheter till dansutövandet. Men bristen på material på förskolan tolkar jag som ett hinder.

Här kommenterar förskollärarna konsekvenser av brister i kunskap och kompetens:

[...] En del som jobbar på förskolan säger så här att ”jag kan inte” och då gör de inte.

Kanske i högre utsträckning än om man säger så här: ”Men jag är inte så bra på matte, så jag gör inte det”. Men matte känns som att man måste göra. Så antingen lär man sig eller gör det ändå! Medans med musik och dans är det så att ”Vi kan inte-så vi gör inte det!” [...] (D2, 2019)

Detta visar att D2 med dessa ord försöker säga att det inte alltid behöver vara roligt och lätt att arbeta med något man inte riktigt kan. Men det känns tydligen mer tvingande om det gäller ett ämne som har uttalade mål i läroplan! Det blir inte bra om en pedagog bara ger upp och inte vill utvecklas, utan att åtminstone försöka. Jag kan också tolka det D2 pratar om, som att det kan vara en mindre bra förebild för barn. Alltså att det kan skicka fel signal till barn, att man inte ska försöka sig på det man inte kan.

I följande citat beskriver D5 att hen har svårigheter med dans utövande på grund av för lite kunskap i ämnet, vilket i mina ögon hindrar och begränsar förskolläraren i arbetet:

[…] det glöms också ofta bort för att man har för lite kunskap om hur man ska få in det i verksamheten. Ehh, men det kan jag märka t.ex. från utbildningen, jag kommer ihåg att det var såhär för lite dans, för lite överhuvudtaget, man fick inte så mycket verktyg i hur man ska använda oss av det i förskolan [...] (D5, 2019)

D3 pratar om att estetiska ämnen som dans blir mer bortprioriterade och att det uppifrån fokuseras på de basfärdigheter som just nu är aktuella: lärloggan, läs- och skriv och matematik som också anses vara ”viktigare”. D3 säger att man kan se på kurser som kommer för utbildningssyfte att det är allt förutom estetiska ämnen. D3 dansar en del med barn, men det blir utifrån hens kompetens mer spontant och inte så pedagogiskt som hen skulle vilja.

Alla fem förskollärarna är överens och känner att de skulle behöva få mer kunskap om barn och dans för att känna sig trygga i sin yrkesroll. Följande är ett representativt citat från D3 som uttrycker sig så här:

[...] Jag känner väl att jag skulle jättegärna kanske få mer kunskap, just med barn och dans. […] jag dansar mycket med barn, men det blir [...] väldigt spontant och då man rör sig på olika sätt [...] dansa stort eller litet och så som jag kommer på själv. [...]

barnen ska uttrycka sig på hundra språk, och då är ju dem här estetiska enormt viktiga!

Så jag tror att det är jätteviktigt, men tyvärr bortprioriterat [...] (D3, 2019)

Detta kommentaren ovan av D3 visar att det är svårt för hen och förskollärare i allmänhet att få fram sina professionella åsikter om barns undervisning, eftersom beslutet om ”viktiga”

ämnen kommer från högre instanser, som tyvärr inte alltid riktigt vet hur förskolans värld fungerar (D3, 2019).

Att synliggöra verksamheten genom till exempel dokumentation är ett bra sätt att hålla barns intresse kring dansaktiviteter uttrycker två förskollärare:

[…] vi har mycket dokumentation på väggar, så att de ser vad vi har gjort och där kan de också få inspiration till olika rörelser och dans [...] (D4, 2019)

[...] man skulle kunna göra det mer synligt genom att sätta ut dokumentationen när barnen dansar för att visa att här har vi dansat och de kan prata om vad vi har gjort, genom dokumentationen [...] (D5, 2019)

D5 använder sig av dokumentation som verktyg för att föra metakognitiva samtal med barn.

Genom att synliggöra för barn deras tidiga insatser i verksamheten som till exempel en bild på de dansande barnen kan väcka diskussion. D4 och D5 använder dokumentation som lärande syfte när de diskuterar med barnen utifrån tidigare genomförda aktiviteter vad de har gjort och får inspiration tillsammans med barnen att vilja göra det igen samt till nya utmaningar.

Motivationen att lära sig mer är något som förskollärarna verkligen känner starkt. Alla fem förskollärarna är överens och känner att de skulle vilja få mer kunskap om barn och dans för att känna sig trygga i sin yrkesroll. Följande är ett representativt citat från D3 som uttrycker sig så här:

[...] Jag känner väl att jag skulle jättegärna kanske få mer kunskap, just med barn och dans! [...] (D3, 2019)

Från D3:s citat framkommer att hen känner behov av att bredda sin kunskap i dansundervisning med barn genom till exempel vidareutbildning (D3, 2019)

Sammanfattning av hinder och möjligheter

I resultat och analys framkommer tydligt att det finns aspekter som påverkar genomförandet av dansaktiviteten som sovvilan för små barn samt brist på lokal (D5, 2019). Detta i sin tur kan påverka barns inflytande i den dagliga verksamheten. Förskollärarna planerar sina dansaktiviteter först och främst utifrån de förutsättningar som finns i förskolans verksamhet.

Förskollärarna anser att miljön är en mycket viktig aspekt på dansundervisningen. Beroende på sammanhanget eller syftet av undervisning i/om/med/genom dans, kan miljön ses som både möjlighet respektive hinder för dansutövandet. Eftersom dans/rörelse är grundläggande för barnens grovmotoriska utveckling är miljön i form av givande rum eller lokal enormt viktig. När barn rör sig utforskar de sina kroppar i förhållande till rummet, vilket är värdefullt

Förskollärarna anser att miljön är en mycket viktig aspekt på dansundervisningen. Beroende på sammanhanget eller syftet av undervisning i/om/med/genom dans, kan miljön ses som både möjlighet respektive hinder för dansutövandet. Eftersom dans/rörelse är grundläggande för barnens grovmotoriska utveckling är miljön i form av givande rum eller lokal enormt viktig. När barn rör sig utforskar de sina kroppar i förhållande till rummet, vilket är värdefullt