Sammanlagt nitton killar har varit i inskrivna i verksamheten under perioden februari 2000 till juni 2001.40 Vi kan urskilja tre grupper bland de inskrivna. En grupp på fyra killar som enbart gjort en prövotid. En annan lika stor grupp, som har lyckats ta sig ut på arbetsmarknaden eller i utbildning. Och slutligen en större grupp på elva personer som i juni 2001 fortfarande var inskrivna på Astor. Tabell 2 ger en översiktlig sammanställning av samtliga nitton deltagare.
39 Deltagaren syftar här till en av handledarna som är snickare.
40 Underlaget till denna sammanställning utgörs av några avidentifierade redovis-
ningar från arbetsgruppen, som gjort det svårt att skapa en bra helhetsbild av samt- liga deltagares bakgrund, kontakter med Astor och i vissa fall efterföljande verk- samhet.
Tabell 2. Översiktlig information om deltagarna i Astor.
Astorstatus Start – slut datum Månader i Astor Intervju (= X) Anmärkning
Prövotid Återförd till
Född 73 Okt. 00 1 ANE
Född 76 Mars 00 1 Arbete
Född 81 Okt. 00 1 Soc. övervak.
Född 82 Feb. 00 1 Utredningsenheten
Avslutade Gått till
Född 79 Mars 00 – Maj 01 14 X Arbete
?? Mars 00 – Juni 00 3 Ej träffat Arbete ?? Nov. 00 – Maj 01 6 Ej träffat Praktik
?? Mars 00 – Maj 01 14 Ej träffat Studier på distans
Inskrivna Gått till
Född 74 Mars 00 15 Träffat
Född 74 Mars 00 15 X
Född 76 Feb. 00 16 X Praktik
Född 77 Mars 00 15 Ej träffat Avtjänat straff41 Född 77 Maj 00 13 Ej träffat Praktik, möjlig anst
Född 78 Okt. 00 8 X Född 78 Okt. 00 8 X Född 78 Mars 01 3 X Född 78 Juni 01 1 Träffat Född 79 Feb. 00 16 Träffat Född 82 Dec. 00 6 X
Av de fyra killar, som av olika skäl slutat efter en prövotid på en månad, har enligt arbetsgruppen, en återförts till sin socialsekreterare och kon- taktperson, en gått tillbaka till sin socialsekreterare på utredningsenheten, och en har återbördats till Alkohol- och narkomanvårdsenheten (ANE) och är nu i annan åtgärd. Den sista av de som enbart vistades vid Astor under en månad på prov hann få ett arbete under prövotiden.
De fyra killar som har lämnat Astor och gått till arbete, praktik eller studier hade varit i Astor mellan tre och fjorton månader. En har fått fast arbete på den öppna arbetsmarknaden efter fjorton månaders deltagande, en annan efter tre månaders deltagande. Ytterligare en person har börjat
praktik på annan ort efter att deltagit sex månader. Den fjärde har på- börjat en datautbildning på distans. En har fått börja på en kommunal praktikplats efter sexton månaders deltagande, men är ändå på Astor vissa dagar. En kille har avtjänat ett straff samtidigt som han har varit inskriven i verksamheten – femton månader – och är idag (då han muckat) på väg till praktik eller arbete. Den sjunde och sista deltagaren som just har lämnat Astor har gått till praktik efter att ha varit inskriven under tretton månader. Vilken roll Astor har spelat för deras möjligheter att få arbete, praktik eller studier har jag inte haft möjlighet att undersöka. Av de elva grabbar som har varit inskrivna på Astor fram till juni 2001 har jag träffat nio, intervjuat sju, men aldrig kommit i kontakt med två. Under våren 2001 är det alltså nio killar som har arbetat mer eller mindre regelbundet i Astor. Det är också dessa killar som jag har fått möta. Sju av dessa nio deltagare är intervjuade. Av tabellen framgår deras födelseår och när de börjat i Astor. Den yngsta är knappt 20 år medan de två äldsta idag är (eller ska fylla) tjugosju år.
Utöver nämnda uppgifter om dessa nitton Astor-deltagare vet vi att tio hade eget boende i juni 2001, två hade samma typ av boende genom socialförvaltningen, sex bodde kvar i föräldrahemmet och en är bostads- lös.42 Under den tid som projektet pågått har två skaffat sig ett eget boende och sju har bytt bostad eller sagt upp nuvarande. Det betyder att nästan hälften av gruppen (nio av nitton) har bytt bostad under perioden. Detta ger sammanlagt sju deltagare som, tillsammans med arbetsgruppen och genom mina egna observationer, kommer att uttala sig om verk- samheten i Astor.
Vad har killarna gjort innan Astor?
De flesta av killarna har deltagit i flera olika verksamheter innan de kom till Astor. Det handlar ibland om (oavslutade) studier på gymnasiet, som för en del har övergått i studier på Komvux eller utbildning/kurser vid andra skolor. När det gäller gymnasiestudierna har några av killarna, mot sin egen vilja, tvingats avbryta dem pga. dålig närvaro. Många har varit ute på praktik antingen i samband med gymnasieutbildningen eller till följd av olika kommunala eller statliga åtgärder. En av deltagarna hade t.ex. praktiserat på ett ”svetsföretag”, men fick inte fortsätta efter 6 måna- der då ”åtgärden” tog slut, trots att han trivdes. Det framkommer att
ingen av deltagarna har haft någon längre anställning (sysselsättning). Någon har enbart haft sommarjobb, eller som en annan uttrycker det, att han enbart har haft olika ”ströjobb”. Vissa sysslor var alltså tids- begränsade redan från början. I andra fall var tiden i sysselsättning väldigt kort. Det kan ha rört sig om någon månad eller någon vecka och i vissa fall kanske enbart om några dagar. Angående kommunens praktik säger en av killarna att han inte tyckte att den gav honom något:
”Det var trist och monotont. Vi åkte runt till Ärla och Kjula och plockade och samlade ihop stora högar av flis. Två våningar minst. Det var ett tråkigt jobb. Jag gjorde detta i tre veckor och sen orkade jag inte med det längre.”
Den tristess som deltagarna kan ha upplevt i olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder kan bero på olika saker. En av deltagarna kommenterar de arbetskamrater han har haft i de tidigare åtgärderna. Han säger att han inte tyckte det var några bra kamrater:
”Jag minns en av mina tidigare arbetskamrater. Från maj det ena året till juli det andra hade han mest suttit hemma och druckit sprit. Det var inte roligt att arbeta med honom om man säger så.”
Killarna har ofta börjat i en åtgärd efter anvisning av en myndighets- person. Det kan ha varit en handläggare inom socialförvaltningen eller inom arbetsmarknadsförvaltningen. En av deltagarna menar t.ex. att han blev tillsagd att gå en utbildning av ”soskärringen”. Att det verkar vara någon annan än killarna själva som bestämmer vad de skall göra framgår även i nedan citat. Här är det fråga om någon som menar att en kille verkar ”passa” för Astor:
”Det var den här… som sa till mig att det fanns någonting som jag skulle passa för. Varför han tyckte det vet jag inte. Han sa att du passar där och sen sa jag, ja visst det kanske jag gör.”
Ganska kort efter start avbryter killarna de åtgärder som de har påbörjat och går hemma utan att ha något att göra. Många menar att detta innebar att gå omkring och enbart ”dega” och att allt kändes ”segt”, alternativt att bara ”driva omkring och ha allmänt tråkigt.” Någon säger att han bara ”satt hemma och glodde på TV”. Då en av deltagarna inte hade något att göra så började han ”klättra på väggarna”, han säger också att ”detta gick honom på nerverna”. En av killarna som satt häktad strax innan han kom till Astor säger att han fick tid att ”tänka efter en del”. Ytterligare en annan säger att det kunde ha gått illa för honom om han inte kommit till Astor ”då skulle det inte ha förvånat mig om jag idag hade suttit på
fängelse eller någonting.” I intervjuerna framkommer också att sysslolös- heten kan skapa ensamhet och isolering.
Situationen som killarna upplevde innan de kom till Astor kan samman- fattningsvis ha varit problematisk på flera sätt. De olika sysselsättningar som de har haft kan ha varit av påtvingad karaktär och även misslyckade i stor utsträckning. Därefter går killarna hemma utan något att göra. Att enbart gå hemma indikerar någon form av tristess och meningslöshet i tillvaron. Killarnas liv har i dessa sammanhang ingen direkt riktning.
Rekrytering till Astor
Deltagare kan hänvisas till verksamheten genom t.ex. arbetsmarknadsför- valtningen, socialförvaltningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget eller genom kontakter med frivården.
Figur 3. Rekrytering till Astor
Sex av deltagarna i Astor har hänvisats via arbetsmarknadsförvaltningen, lika många via socialsekreterare ute i olika kommundelar, någon av dessa har hänvisats via Alkohol- och narkomanvårdsenheten (ANE vid social- förvaltningen). Tre av deltagarna har hänvisats till Astor genom sina kon- takter med frivården. En har hänvisats till Astor via arbetsförmedlingen.43 Det finns ca 12 platser i Astor, vilket kan tyckas vara lite med tanke på
43 Tre har kommit till Astor på ett sätt som inte framgår ur vårat material.
Arbetsför- medlingen Försäkrings- kassan Socialför- valtningen Frivården Avd. Arbete & Förs. Landstinget Astor
antalet förfrågningar kring verksamheten. Enligt arbetsgruppen har 48 förfrågningar riktats angående projektet (om verksamheten, om intag- ningsregler och antalet platser osv.) under år 2000 medan det tom. juli 2001 har rört sig om 23 (se Tabell 3, sid. 87).
I intervjuerna med deltagarna framkommer att rekryteringen till Astor i vissa avseenden har en informell karaktär. Deltagarna på Astor berättar nämligen om verksamheten för personer de känner. I stort sett alla killarna kände varandra innan de startade i projektet:
”Jag fick höra om Astor av en kompis. Han sa att Astor var för ung- domar som hade det svårt att få jobb och att de gjorde måleriarbeten och sådant. Jag tyckte att det verkade passa för mig.”
Någon annan tänker tillbaka på vad han hade fått höra om verksamheten innan han startade och vilka andra som var med i den. Själv kunde han se svårigheterna att i sin egen situation, att erhålla ett arbete, men att han skulle vara en vilsen person, så som det står i en informationsfolder kring Astor, det vill han inte riktigt hålla med om:
”Jag fick höra att Astor var för killar som hade svårt att få arbete och så där, som var vilseledda, nej inte vilse, inte vilseledda, men för killar som inte orkade sitta hemma och dega. Jag var van att göra något hela tiden, och jag orkade inte sitta hemma och dega.”
En kommentar till rekryteringen till Astor kan vara att det verkar gå ”ett snack på stan” om projektet. Kanske är det någon eller några av killarna som berättar för andra om sitt arbete. Dessa kan i sin tur kontakta någon av de rekryterande myndigheterna för att få starta i Astor. Denna dimen- sion av rekryteringen kan innebära att killar som ännu inte har någon kontakt med myndigheterna kan uppmärksammas och få det stöd de behöver. Genom deltagarna på Astor kan med andra ord killar som annars inte skulle ha uppmärksammats av myndigheterna fångas upp i ett socialt nätverk.