Deltagarperspektiv

Hur ser deltagarna på verksamheten och dess genomförande? Vilka metoder används?

Deltagarna arbetar i grupp eller enskilt efter eget val. De väljer om de vill sitta i rummet som utgör Öppna skolan eller i angränsande rum i biblioteket.

Jag kan sitta i själva lokalen Öppna skolan eller jag kan sitta ute i biblioteket och läsa och om jag har någon fråga kan jag gå in till läraren. Det är ett jättebra sätt. Det finns många grupper som sitter där och som jag kan ha rast med och dricka kaffe och prata (D3).

Man kan vara anonym men man kan beblanda sej. Man kan vara precis som man vill. Ingen lägger sig i vad man gjort, vad man gör eller ... Ingenting. Det tycker jag är skönt (D1)

Det råder inga uttalade krav på att deltagarna måste vara med i den sociala gemenskapen. Vill man vara inkluderad i gruppen får man vara det, men man kan likaväl välja att arbeta enskilt.

Deltagaren beslutar själv om form och innehåll i studierna och upplever att studierna bedrivs på ett annorlunda sätt i Öppna skolan än i den reguljära undervisningen.

De är inte så som i skolan. Man har stor frihet att välja själv och man kan lära sig språket snabbt. Man kan läsa och skriva mer och läsa det man själv vill, det är mycket bra (D3).

En deltagare beskriver hur viktigt det är med det pedagogiska stödet hon får i verksamheten ... Lite då det här pedagogiska stödet är det nog för mej. Lite… att dom har mindre elever,

dom har tid att sitta lite bredvid en och prata lite och förklara. Ja, individuell hjälp. Och för mej är det egentligen mycket det här stödet. Det är nog bara nåt som sitter med sen jag var liten har jag kommit på. För så fort någon hjälper en och sätter sig – då går det bra. Men så fort jag blir själv, och så var jag jämt när jag var liten, då blev jag stökig istället (D2).

För en oerfaren deltagare kan lärarens roll vara av avgörande betydelse. D2 behöver hjälp och stöd för att gå vidare i lärprocessen, men ibland kanske det räcker med vetskapen att man kan få hjälp om det skulle behövas. I citatet framkommer bakomliggande orsak –verkan relationer i deltagarens reflektion över sin tidigare upplevelse av undervisning. När hon inte

66

hade hjälp och stöd, blev hon ”stökig”. Skolan kan då ha förstärkt känslan av att vara oduglig och lett till psykisk vanmakt.

En deltagare kommer för att få stöd i andra studier.

Jag hade jättejobbigt att skriva på datorer när jag började på Komvux. Hon (lärarassistenten) hjälpte mej så att jag inte fastnade varje gång jag inte klarade av datorn. Det var jättebra tyckte jag. Det är inte lätt att sitta själv hemma och skriva på en dator om man aldrig har gjort det tidigare Jag tycker att det går mycket bättre för mej att studera om jag har tillgång till hjälp, sen kanske jag inte behöver den alla gånger. Det är mer en psykologisk trygghet för mej (D1). Har man inte självtillit och personlig trygghet är det svårt att vara i en lärande situation. D1 vittnar om den psykologiska trygghet hon upplever att hon får av personalen i Öppna skolan. Exempelvis hur hon fick det stöd hon behövde för att lära sig att hantera datorn.

D3 uppskattar att hon får bestämma själv över undervisningssituationens utformning. Man kan läsa och skriva mer och läsa det man själv vill - det är mycket bra. Ja, jag tycker också det är bra att läraren är väldigt nära kan man säga (D3).

I Öppna skolan har D3 frihet att välja vad hon vill läsa och kan producera så mycket hon själv vill. Hon styr sitt lärande utifrån sina behov och sina intressen. Trots att D3 själv bestämmer vad hon ska läsa uppskattar hon att läraren är ”nära” och tillgänglig.

I det självstyra lärandet är det individen som bestämmer tempot.

Det var inte det här att du måste göra en hel bok för att få det här. Utan det var att ta bit för bit för att lära grunderna ordenligt istället. Och det fick ta den tid det tog. Det tror jag var viktigt (D4).

Nu hetsas D4 inte av att han måste hålla ett visst tidsschema utan lär sig grunderna som får ta den tid det tar. Han uppfattar tiden som en viktig restriktion som påverkar lärandet indirekt. När en deltagare inte behöver vara synkron med någon annan är det ingen som bryr sig om hur mycket tid den enskilde har satsat. Givetvis gäller det motsatta, att de som är extremt snabba blir uttråkade i en synkron kommunikation.

I: Du säger att du lär dig mer på Öppna skolan än i skolan, varför är det så?

D3:Ja, för att det finns mer tid...man kan sitta längre tid och få mer gjort än på de få timmar vi har på skolan. Jag lär mig mycket snabbare här genom att man kan få kontakt med svenskar också (D3).

D3 tycker att tempot är för långsamt i den vanliga klassen och kommer till Öppna skolan för att få längre arbetspass och för att få träffa svenskar.

67

Öppna skolan är också en arena för sociala och kulturella möten.

... det är ju det här att man har fått kontakt med en annan kultur där. Jag kanske har fått prata engelska t ex, jag har fått förklara ett svenskt ord för en invandrare. Jag har ju också fått deltaga på ett annat sätt i den undervisningen. Dom (invandrarna) är ju otroligt öppna och vill ha hjälp av alla människor. Det spelar nog ingen roll om det är lärare eller ej. Och jag ser ju vilket nätverk det har blivit med invandrarna och svenskarna på Öppna skolan. Dom träffas och äter ihop och får lära sig om varandras kulturer. Jag tycker det är helt otroligt egentligen (D2).

Här utvecklar deltagare nätverk som är interkulturella och sträcker sig utanför

undervisningssituationen. Deltagaren känner sig involverad i själva undervisningen och hjälper till utifrån sina förutsättningar med att förklara ord i det svenska språket. Dessutom får hon träning i att gripa in och använda engelska för att kommunicera. Genom samverkan inhämtas kunskap på ett informellt sätt. Den sociala interaktionen i citatet ovan kan ses som bas för ett ömsesidigt lärande.

.

En deltagare framhåller vikten av att även som vuxen bli bekräftad. Hon känner att hon blir sedd i mötet med pedagogerna i Öppna skolan.

Alla så vill vi ha bekräftelse oavsett om du är barn eller stor så är det ju. Vi vill ha uppskattning – det är ju roligt eller hur? Man piffas liksom upp av det. Och det tycker jag att dom har varit otroliga på (D2).

Det framgår att den bekräftelse D2 får i Öppna skolan har varit gynnsam för hennes personliga utveckling. Det har lett till att hon känt sig upprymd och glad.

Genomförandet uppfattas av D3 som en kreativ aktivitet.

Dom lär mej lära mej svenska på ett kreativt sätt. Dom sa att jag måste låna böcker från biblioteket och läsa och sen skriva. Det är ett väldigt bra sätt om man vill lära sig språket snabbt (D3).

Denna metod skiljer sig från andra metoder som deltagaren tidigare har erfarit i undervisningen och inser att det här sättet är effektivt. Citatet tyder på att hon tidigare deltagit i en mer styrd undervisning. Genom förnyade ”kreativa” arbetsformer har hon upptäckt hur hon kan tillägna sig svenska språket snabbare. Romanläsning och skrivande har en positiv effekt på hennes språkutveckling. Hon måste själv förse sig med böcker från biblioteket och har kommit underfund med att hon lär sig genom att producera.