Summering av K1

Utifrån K1 kan jag analysera om aktiviteterna i genomförandet av undervisningen stämmer med den önskade utvecklingen av deltagarna enligt målformuleringen för verksamheten. Utformas undervisningen så att den möjliggör ett inre samspel mellan lärarens aktiviteter och deltagarnas aktiviteter i förhållande till de uppsatta målen? Min tolkning är inriktad på att utveckla

beskrivningar genom analys av aktörernas berättelser. Jag försöker på så vis gestalta en upplevd verklighet. Det är emellertid osannolikt att upplevelsen av verksamheten är lika hos deltagare

71

och lärare eftersom de har olika relationer till Öppna skolan. Utifrån föreställningar som framträtt vid intervjuerna har jag sammanfattat materialet punktvis.

Förhållningssätt lärare/deltagare:

Mötet mellan pedagog och deltagaren beskrivs delvis som relationistiskt, läraren försöker att sätta sig in i vem deltagaren är utan att först och främst dokumentera tidigare resultat. Det positiva bemötandet bekräftas av deltagarna. De känner tillit och upplever att de blir sedda och bekräftade. En deltagare känner sig upprymd av den uppmuntran och det stöd hon får i

verksamheten.

Pedagogiskt förhållningssätt:

Inflytande på studiernas utformning och planering av kurs relaterar till hur deltagaren lär sig att lära, enligt lärarna. Metakognition, det vill säga hur deltagarna förstår hur de tillägnar sig kunskap och former för hur kunskaper kan tillägnas, betonas av både deltagare och lärare. Först och främst gäller att stärka deltagarnas självförtroende. En viktig aspekt i förhållningssättet handlar om att inte forcera men gå fram med små steg eftersom ett av de övergripande målen är att bygga upp deltagarnas självtillit. Det gäller att få deltagaren att inse att hon kan lära sig och att det får ta tid. Vissa likheter i synen på förhållningssättet framträder i utsagorna. Deltagare vittnar om betydelsen av att lärarna har tid att ägna åt dem, så de får det stöd och trygghet de anser sig behöva. Av deltagarnas utsagor framgår att kommunikation i termer av gemenskap och tid är viktiga. Deltagarna blir delaktiga i en gemenskap där de blir sedda och respekterade för den de är.

Arbetsformer och arbetssätt:

Deltagarna upplever att de styr studierna och att arbetssätt lätt kan varieras och anpassas. Enligt läraren styr deltagaren studiesituationen och det är inte i första hand läraren som avgör vad deltagaren ska ägna sina studier åt. Arbetsformen präglas av att deltagarens aktiva roll

säkerställs på olika sätt. Både lärare och deltagare anser att undervisningssituationen inte är så statisk som i ett klassrum. Deltagaren planerar utifrån sina egna speciella intressen tillsammans med läraren. Men det är upp till deltagaren att följa sin planering. Deltagarna styr arbetspassens längd och tempo och huruvida de vill arbeta tillsammans eller enskilt. Tidpunkt och plats för studiearbetet avgör deltagaren inom ramen för verksamhetens givna ramar. Genom att prova olika former kan deltagaren bli medveten om sitt sätt att lära samt bestämma över innehåll. Man handleds individuellt och får hjälp och stöd i den mån man önskar. Hos lärarna framträder synsättet att samverka med andra har betydelse för lärandet och de uppmuntrar till samtal och diskussioner. Aktiviteter som diskussioner och gruppsamtal bygger på valfrihet och öppna

72

frågor. Samtliga deltagarna ger uttryck för att lärandet inte är en enskild process utan något som pågår i samspelet med andra. En viktig del är kontakten med och relationen till andra människor.

Deltagarna tar fasta på den valfrihet miljön erbjuder. Man behöver inte beblanda sig. Men samverkan med andra kan också vara betydelsefullt. Läraren vill framför allt att deltagarna ska producera. En deltagare lyfter fram det kreativa arbetssättet, hon får själva konstruera och skapa med det språk som hon tillägnat sig. Pedagogerna ger deltagarna verktygen för att de ska kunna blir mer självständiga i sin lärprocess och ta ansvar för sina studier och att lära för livet.

Möten och engagemang

Deltagarna anser att Öppna skolan är en arena för sociala och kulturella möten. De uttrycker sig entusiastiskt om verksamheten. Kommunikationen är ett viktigt led i deltagarens förståelse av sin egen betydelse och inger en känsla av meningsfullhet. Deltagarens sociala nätverk är viktigt både vad beträffar trivsel och lärandet. I Öppna skolan får deltagare ta del av andras (i vissa fall invandrares) situationer. Deltagarna talar om möten med andra deltagare som viktiga i

kunskapsbildningen. Genom att ta del av andras erfarenheter skapas förutsättningar för att man ska upptäcka andra perspektiv än de man själv har, säger en deltagare. Det vidgar hennes vyer och har med tanke på hennes framtidsplaner ett specifikt bruksvärde. I mötet får deltagare också möjlighet till att stötta andra i lärandet. Att ha olika roller dels som studerande och dels som ”hjälplärare” till invandrare Det gör individen mer tillfredsställd med sin insats och skapar många möjligheter till att trivas med livet.

Öppna skolan framstår som ett forum där deltagarna kan föra samtal med varandra på ett jämbördigt sätt. De behöver inte jämföra sig med varandra eftersom allt är ”jätteindivdiuellt”. Deltagarna diskuterar erfarenheter och bildar sig nya uppfattningar.

Lärarna uppehåller sig mest vid lärare – deltagare relationen. De talar om betydelsen av det sociala mötet, det interkulturella mötet finns kanske med, underförstått, men det framkommer aldrig explicit.