Summering av K2

För att arbeta mot målen måste organisationen utformas så att den möjliggör att målen kan nås. Vilka idéer bygger verksamheten på? Lärarna är medvetna om rummets sociala betingelser för att utforma en miljö för lärande. Lokalernas utformning och möblering är viktig för ett

deltagaraktivt arbetssätt, anser de. Dessutom lyfter en lärare fram betydelsen av harmoni i miljön för att kunna bedriva en meningsfull undervisning. Harmoni är betydelsefullt i utformningen av den yttre såväl som den inre miljön. Ytterligare vad beträffar miljön ligger betoningen på trivsel, att inbjuda till avspänd samvaro runt fikabordet och samtalsvänlig möblering. Biblioteket utgör en naturlig del i kunskapandet. Läraren använder sig av allehanda biblioteksmaterial som referenslitteratur, filmer, talböcker och lättlästa romaner. På så sätt uppstår inte nödvändigtvis behov av färdigproducerat läromedel utan kan individanpassas för undervisningen - ”då trycker jag ut några artiklar”. Det bekräftas också av en deltagare som ”måste låna böcker från

biblioteket” för att få stoff för läs- och skrivträning. Deltagarna lyfter fram lokalernas

funktionella utformning för olika studieformer. De uttrycker inte några speciella trivselfaktorer i miljön, förutom fikat förstås, men uppmärksammar att de blivit förtrogna med de tjänster

biblioteket tillhandahåller och har således introducerats till att låna böcker och gå på

utställningar. Lärarna anser att de i stor utsträckning kan bestämma över verksamheten i Öppna skolan men är i stort sett isolerade från andra organiserade verksamheter inom

vuxenutbildningen i kommunen.

Målen:

Finns det konsistens mellan deltagare och lärares syn på verksamhetsmålen? Jag avser härmed kunna belysa hur avsikten med verksamheten ter sig för de olika aktörerna och analysera

skillnader och likheter i deras uttalanden i förhållande till de mål som uttrycks för Öppna skolan. Utbilda samhällsmedlemmar, vilket är en förutsättning för att demokratin ska fungera

(måldokument för Öppna skolan)

I samspelet med andra människor lär sig deltagare såväl som i lärare att lyssna och förstå andra tankegångar än de vi själva har. Detta kommer till uttryck i utsagorna. Framför allt bekräftas betydelsen av sociala möten av deltagarna. Lärarna betonar förutsättningar för möten och miljöns betydelse för skapandet av mötesplatsen. Här sammanfaller anordnarperspektivet med

81

Skapa tolerans och förståelse mellan samhällets olika grupper. Ge vidgade vyer, sammanhang och en helhetssyn på omvärlden (Måldokument för Öppna skolan).

Deltagares utsagor vittnar om att lärande sker i processer mellan deltagarna. Genom att ta del av andras erfarenheter skapas förutsättningar för att man ska upptäcka andra perspektiv än de man själv har, säger en deltagare. Behovstillfredsställelse i en social gemenskap är ett genomgående tema i materialet och lärande ses inte som en enskild process utan något som pågår i samspelet med andra. Genom mötesplatsen och det som händer i mötet med andra besökare, och i de gemensamma diskussionerna, sker ett nytt informellt lärande. Man blir varse hur andras livssituation kan te sig. Detta är i sig ett av de dokumenterade målen med undervisningen. Öppna skolan ska skapa förståelse för olika samhällsgrupper och den värdegrund det svenska samhället vilar på. Man lär sig att förstå och tolka andras situationer och fastnar inte bara i sin egen lilla ”gnällvärld”. Den mångkulturella mötesplatsen skapar förståelse för andras belägenhet enligt deltagarens utsaga.

Det är lite så att man blir peppad ibland och jag kan tycka att det är ingen nackdel att träffa folk som har haft svårigheter. Kanske man tänker till att man gnäller mycket (D1).

Genom erfarenhetsutbyte och lärande samtal kommer deltagaren till värdefull insikt om sig själv. Spontana diskussioner kring allmängiltiga frågor uppstår enligt lärarna.

Den organisatoriska kommunikationsaspekten är av avgörande betydelse för Öppna skolan. Utformandet av undervisningssituationen ska stimulera till dialog, språkutveckling och konceptualisering så att deltagarna kan skapa sammanhang i utbildningen och genom språket göra ämnena till sammanhängande aspekter av verkligheten.

Ge/skapa tolerans och förståelse mellan samhällets olika grupper. Ge vidgade vyer, sammanhang och en helhetssyn på omvärlden (måldokument för Öppna skolan).

I ett öppet system, som Öppna skolan, ges utbildningen ett egenvärde. Det leder också till en ökad interkulturell förståelse och omtolkning av sin omvärld. ”Man kanske tänker till att man gnäller mycket.” Ett annat mål är att skapa interkulturell förståelse och medhjälp till invandrarnas integrering, vilket inte explicit uttrycks i lärarnas utsagor utan hålls på ett mer allmänt plan. Däremot uttrycker deltagarna hur viktigt och betydelsefullt mötet mellan kulturer är, på den arenan som etablerats i Öppna skolan, för dialog mellan

svenskar och ickesvenskar. En förutsättning för integrering är mötet, att man möts på lika villkor. I dialogen är man jämlik. I tolkningen av utsagorna framgår det att det är mötet,

82

människor man umgås med och aktiviteterna man gör tillsammans som är viktiga. Att ha olika roller, dels som studerande och dels som ”hjälplärare” till invandrare, skapar många möjligheter till att trivas med livet och gör individen mer förnöjd.

Bryta en dålig självbild hos de människor som har en sådan. Utjämna olikheter och motverka fördomar (måldokument för Öppna skolan).

Deltagarna ska också utveckla ett bättre självförtroende och genom nya erfarenheter få insikter om andra individers belägenhet. Betydelsen av att stärka självförtroendet hos deltagarna trycks på hos samtliga lärare eftersom det är uppenbart att många deltagare har dåliga erfarenheter av tidigare skolgång.

Jag tror att det är jätteviktigt att de förstår att alla kan. Så spelar det ingen roll var man börjar, man kan alltid gå framåt. Jag tror att det är vad man behöver ge dom mest. Det här

självförtroendet som dom egentligen inte har (L2).

Det framkommer i utsagorna att lärarna ser det som verksamhetens främsta uppgift att skapa trygghet så att deltagare vågar lita på att de kan lära och gå framåt. Nedan gör deltagaren kopplingar mellan handling och avsikt och tolkar dess konsekvenser.

En del som går där har kanske både sociala problem och psykiska sjukdomar och man har sett hur de har blivit annorlunda av att folk pratar med alla liksom. Dom har kanske inte först vågat gå in men nu är de med och skiner som solar (D1).

En ytterligare avsikt med verksamheten är, enligt dokumentet, att stimulera och ge deltagande möjlighet att ta del i kulturlivet.

Ge/skapa känslan av att kulturen tillhör oss alla – inte bara en viss elit (måldokument för Öppna skolan).

Miljön talar sitt tydliga språk – verksamheten pågår i ett bibliotek. Deltagare går och lånar böcker som en naturlig del i studerandet, vilket i sin tur väcker och stimulerar intresset att låna vidare och ta del av utställningar. Detta med kulturens roll i lärandet betonas inte nämnvärt i pedagogernas utsagor men kan ses som ett förgivet tagande med tanke på miljöns beskaffenhet. Biblioteket ingår på ett naturligt sätt i verksamheten. Man använder referenslitteratur och lånar de böcker som passar undervisningen. Lokalerna på biblioteket står till förfogande i den mån man behöver ytterligare utrymme. Biblioteket betyder också mycket för nya svenskar med andra modersmål dels i sin strävan att lära sig svenska, och dels att kunna läsa litteratur och nyheter på sitt modersmål. Biblioteket har således en bildande ställning i samverkan med Öppna skolan för att stödja det livslånga lärandet. Genom dess försorg kan individer få tillgång till information på lika villkor vilket måste ses som en demokratisk rättighet.

83