• No results found

Democratic Alliance (DA)

In document Jämställdhet på pappret? (Page 31-36)

5. Analys

5.2. Democratic Alliance (DA)

Resultaten gällande DA har sammanställts i tabell 2 under bilaga 1.

5.2.1. Språk

I DA:s valmanifest58 förekommer ordet ”woman”/”women” noll gånger. Ordet ”man”/”men” förekommer en gång, uttryckt i texten som ”man-made”. Orden ”she”/”her”/”hers” respektive

57 Ra'eesa Pather. Jacob Zuma and his sexism - as laid out in the president's own words. Mail & Guardian. 2016-08-09. http://mg.co.za/article/2016-08-09-jacob-zuma-and-his-sexism-as-laid-out-in-the-presidents-own-words 58 Democratic Alliance. Change that Moves South Africa Forward Again: the DA’s 2016 Local Government

Elections Manifesto. 2016. Nedladdning:

31

”he”/”him”/”his” förekommer inte, likväl som uttrycken ”gender” samt ”sexism”/”sexist”. En namngiven kvinna förekommer i texten i egenskap av Kapstadens borgmästare Patricia de Lille. Därutöver namnges två män, nämligen partiledaren Mmusi Maimane samt Kapstadens transportansvarige i egenskap av Brett Herron. Det finns alltså ytterst få exempel att analysera, och därför blir kanske avsaknaden en fråga i sig. Det går att konstatera att DA har använt sig av ett könsneutralt språk i sitt valmanifest, med undantag för den enstaka gång uttrycket ”man-made” används. ”Man-”man-made” refererar här inte direkt till ”man” och kan därför förbises i detta sammanhang. Ord och diskussioner kopplade till jämställdhet och kvinnofrågor utelämnas, vilket kan anses talande men inte unikt. Någon vidare skillnad mellan antalet namngivna kvinnor och män går inte att utröna. Att en enstaka gång, efter att redan ha namngivit en kvinna och en man som endast kort fått uttala sig i egenskap av sina yrkesroller, nämna partiledarens namn kan inte tyckas vara speciellt uppseendeväckande. Det faktum att partiledaren är just en man är en annan fråga. Angående språket går det här att göra en återkoppling till Karin Milles teori om det könsneutrala språket som kanske inte alls behöver vara just könsneutralt utan kanske snarare könsblint. På så sätt bidrar kanske detta sätt att författa ett valmanifest till återskapandet av hierarkier kopplade till kön, snarare än till rivandet av dem med tanke på dess ignorans av rådande könsmaktsstrukturer och en eventuell problematisering av dessa. Det handlar om att inte uppmärksamma de skilda förutsättningar som faktiskt finns och att vara blind inför dem i texten. Valmanifestet kan alltså antingen tyckas vara neutralt och språkligt medvetet eller blint och språkligt omedvetet beträffande jämställdhet, beroende av tolkning.

5.2.2. Bilder

I valmanifestet förekommer fyra bilder med tydligt kvinnligt fokus. Vi får beskåda en kvinna som lär ut vid en tavla, en kvinna som är ansvarig för en lågstadieklass, kvinnor som utför trädgårdsarbete samt kvinnor som arbetar i mat-/servicebranschen. Nio bilder med tydligt manligt fokus förekommer. Här ser vi partiets ledare Mmusi Maimane, partiets ledning, män i politiska sammanhang, en man med armarna i kors, män i byggnadsarbete, män i vägarbete, män i tekniskt arbete samt män i en säkerhetsstyrka. Det förekommer åtta övriga bilder. Här går det att konstatera att det finns en klar skillnad i antal bilder med tydligt kvinnligt respektive tydligt manligt fokus. Av de sammanlagda 13 bilderna med tydligt könsfokus så har cirka 31 procent tydligt kvinnligt fokus och cirka 69 procent tydligt manligt fokus. Detta resultat visar alltså på att det finns en manlig dominans bland bilderna och skulle kunna tyda på att en manlig

32

norm råder, alternativt att partiet främst vänder sig till den manlige väljaren. Både kvinnor och män förekommer på bilder föreställande olika sorters yrkesutövning. Dessa bilder påvisar dock i högre grad än ANC:s yrkesrelaterade bilder kvinnor och män i stereotypiskt kvinnliga respektive i stereotypiskt manliga jobb. Det handlar som sagt om kvinnor som trädgårdsarbetare, lågstadielärare och kokerskor samt män som byggnadsarbetare, vägarbetare, tekniker samt anställda i insatsstyrkor – samtidigt som hela valmanifestet fäster stor vikt vid innovation, infrastruktur och teknisk utveckling och därmed befäster männens viktiga roll. Män, till skillnad från kvinnor, förekommer dock även som politiska ledare och i allmänna politiska sammanhang. En man utan annat sammanhang än att rakt upp och ned stå med armarna i kors porträtteras bredvid rubriken ”möjligheter”, och det går inte att undgå att undra på om samma ”möjligheter” finns tillgängliga för kvinnor. Det kan även här tyckas finnas en avsaknad av bilder av kvinnor i det politiska och offentliga rummet – de saknas inte bara som politiska ledare utan även som politiska deltagare. Samma sak gäller kvinnor i vardagliga sammanhang – inga kvinnor med armarna i kors och framtiden till synes full av möjligheter syns till exempel i valmanifestet. Att kvinnor inte endast gestaltas i privata sammanhang kan ses som positivt, men avsaknaden av representation i bilder kopplade till det offentliga rummet talar också här klarspråk. Det är viktigt att kunna få se en beskärd del kompetenta, aktiva och kapabla kvinnor som är med och tycker till, eller själva är i maktpositioner. Valmanifestet kan alltså tyckas vara bildligt omedvetet beträffande jämställdhet.

Exempelbilder från DA:s valmanifest.59

59 Democratic Alliance. Change that Moves South Africa Forward Again: the DA’s 2016 Local Government

33

5.2.3. Politiska punkter

De huvudsakliga politiska punkter som DA tar upp handlar bland annat om möjligheter. Vikt läggs vid att uppmuntra till investeringar, att skapa arbetstillfällen och att tillhandahålla bostäder, att stödja behövande samhällen, att utveckla kommunaltrafik samt till att satsa på teknologi och innovation. Vidare diskuteras hur ett lyhört styre bör fungera genom att satsa på ungdomar och att sätta invånarna i första rummet för att vinna tillbaka deras tillit. Tillhandahållandet av grundläggande tjänster så som säkerhet för invånarna och att hålla kommunerna rena tas upp. Kommuner bör också enligt manifestet kännetecknas av finansiell hållbarhet samt klimathållbarhet. Angående säkerhet diskuteras upprätthållandet och tillämpandet av lagar samt katastrofhantering. Slutligen diskuteras ”upprättelse” som här syftar till upprättelsen för de som drabbades och fortfarande drabbas av de orättvisor och den obalans som uppstod i landet i samband med apartheid. Här nämns att det skall arbetas för inkluderande och integrerade samhällen samt för att förena invånare av olika bakgrund med hjälp av en utbyggd och utvecklad kommunaltrafik.

Föst och främst går det här att dra slutsatsen att jämställhet inte finns med som en huvudsaklig punkt i DA:s valmanifest. Det i sig skulle kunna ses som en besvikelse för de som hoppas på att få se en förändring i dessa frågor vid ett eventuellt regeringsskifte. Sett till de resterande fyra politiska områden som tidigare i uppsatsen bestämdes vara kanske allra viktigast och allra mest relevanta för sydafrikanska kvinnor – utbildning, arbete, hälsa samt säkerhet – så återfinns endast området ”säkerhet” som huvudsaklig punkt i DA:s valmanifest. Skapandet av arbetstillfällen tas förvisso upp under det större huvudområdet ”möjligheter”, men någon särskild referens till kvinnor görs inte. Någon koppling till könsbaserat våld görs inte heller i anslutning till området ”säkerhet”. Varken området utbildning eller området hälsa får heller något utrymme i valmanifestet. I allmänhet tycks inte välfärden vara av hög prioritet, vilket traditionellt varit särskilt betydande för kvinnor som utsatt grupp. Sett till detta tycks kvinnofrågor samt de kvinnliga väljarna inte vara av prioritet för partiet. DA verkar alltså inte haft för avsikt att driva en politik som kommer att gynna landets kvinnor under en eventuell mandatperiod. Kompositionen av huvudsakliga politiska områden i valmanifestet kan alltså anses vara jämställdhetsomedveten.

34

5.2.4. Kontext

Resultaten från DA:s valmanifest vittnar alltså antingen om en jämställdhetsmedveten eller en jämställdhetsomedveten text beroende av tolkning, en omedveten bildlig gestaltning likväl som en omedvetenhet beträffande huvudsakliga politiska punkter i valmanifesten. En sammanvägning av resultaten ger en övergripande bild av omedvetenhet beträffande jämställdhetsfrågor i enlighet med valmanifestet. Kontextuella faktorer bekräftar delvis undersökningens resultat. DA har producerat ett betydande antal kvinnliga politiker som tagit sig an stora roller inom partiet - de är dock fortfarande få och ledningen utgörs för närvarande inte av speciellt många kvinnor. DA har också som redan beskrivet starkt kritiserat regeringens handlande rörande jämställdhet och ser sig därmed med allra största sannolikhet som ett bättre alternativ för att driva liknande frågor. Efter att ha gjort sådana starka ställningstaganden i ett antal viktiga framföranden inför och efter valen skulle det kunna förväntas att jämställdhet faktiskt var ett område som togs upp och lades vikt vid i DA:s egna valmanifest. Det faktum att så inte alls är fallet gör helhetsintrycket betydligt mindre trovärdigt då ett valmanifest kan ses som så pass viktigt inför ett stundande val. Det som lämnas utanför eller helt glöms av i ett valmanifest kan uppenbarligen inte kvala in som ett speciellt prioriterat område av ett parti. Det skulle också kunna gå att ifrågasätta hur DA:s grundläggande, liberala idéer fungerar ihop med feministiska sådana. Partiet har till exempel tydligt tillkännagivit att de ställer sig emot de kvoteringsinsatser som gjorts och kan komma att göras i landet.60 Kopplat till Esther Duflos slutsatser om att det absolut gynnsammaste för att uppnå ett jämställt samhälle vore återkommande politiska åtgärder och insatser över tid, fördelaktiga för kvinnor och därmed samtidigt på mäns bekostnad, så strider DA:s ställningstagande klart mot detta. Vissa kontextuella faktorer talar alltså emot resultatet från undersökningen, men andra bekräftar också dem. Med allra störst hänsyn och tro till undersökningens resultat så är det dock i slutändan svårt att föreställa sig att en fortsatt markant framfart för DA också skulle betyda en markant förbättring av jämställdhetsförhållanden i Sydafrika.

60 James Selfe. DA Will Fight Against 50/50 Gender Quotas. 2012-09-02. https://www.da.org.za/archive/da-will-fight-against-5050-gender-quotas/

35

In document Jämställdhet på pappret? (Page 31-36)

Related documents