Demokratiska bemötandets roll i lärandet

I denna del presenteras lärares uppfattning av elevernas demokratiska bemötande i förhållande till KL. Utgångspunkt är elevernas demokratiska bemötande, trygghet och

respekt och individen i gruppen. Avslutningsvis analyseras resultaten utifrån teoretiska

perspektiv.

6.3.1. Elevernas demokratiska bemötande

I samtalen med lärarna i denna studie framkom det att samtliga ansåg att elevernas demokratiska bemötande har en stor roll i lärandet vid arbetet med metoden KL. Diana, Farah och Enya lägger stor vikt på elevernas demokratiska bemötande, exempelvis hur man är en god lyssnare. Diana upplever att eleverna är i behov av stöttning på det sociala planet för att kunna genomföra strukturerna. Diana berättar:

Kanske att man tydligare sätter ord på det. Man sätter upp det på tavlan istället för att säga ”Nu måste ni lyssna på varandra annars blir ni inte färdiga.” Det

blir inte lika konkret som när man ritar ett stort öra och diskuterar så här ser det ut när man lyssnar. Eleverna behöver hjälp och stöttning på det sociala planet. De är rätt skärpta kunskapsmässigt men de behöver tydlighet, de behöver lära sig hur man gör när man lyssnar, hur man gör när man ger respons. De grundläggande sociala färdigheter som är nog så viktiga i livet som exempelvis världsreligionerna. (Diana, 2020-02-03)

En utmaning enligt Diana är att få alla elever att samarbeta, speciellt de elever som har svårigheter med sociala koder och att lyssna. För dessa elever kan det vara en fördel att förtydliga hur man lyssnar. Lärarna anser att det är viktigt att lyfta konkreta exempel för att tydliggöra hur eleverna förväntas bemöta andra i olika situationer. En viktig förutsättning enligt Clara för att KL ska fungera är att eleverna är medvetna om hur de bemöter varandra både kroppsligt och språkligt. Även Farah upplever att det är viktigt att prata mycket om hur man lyssnar aktivt, rent kroppsligt, hur eleverna ska vara mot varandra och att alla ska kunna arbeta med alla. Hon pratar mycket med eleverna om alla människors lika värde, åsikter och framförallt hur de ska lyssna, genom exempelvis rollspel på hur man gör och ser ut när man lyssnar aktivt och hur man inte gör. En naturlig del med det här arbetet enligt Bea är att de återkommande pratar om hur de ska bemöta varandra på ett respektfullt sätt. Som lärare anser Enya att hon har en viktig roll där hon går igenom spelreglerna och ger fysiska exempel på hur eleverna kan förklara för sin lärkompis. Hon menar att lärare inte bara kan släppa eleverna lösa, då de inte vet vad som förväntas av dem. Enya önskar att eleverna i hennes klass ska utveckla sin förmåga att samarbeta ännu bättre, vilket hon tror kommer ske om hon fortsätter arbeta kontinuerligt med KL eftersom hon redan nu kan se en skillnad från innan hon arbetade med KL.

6.3.2. Trygghet och respekt

Trygghet och respekt är viktiga faktorer som samtliga lärare i studien lyfter för att arbetet inom KL ska vara framgångsrikt för eleverna. De upplever att ett aktivt arbete med elevernas demokratiska bemötande bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sitt agerande. Exempelvis ser Anastasia stor skillnad på elevernas sätt att arbeta med varandra. Eleverna har blivit trygga, respekterar och lyssnar på varandra och det är naturligt för dem att kunna arbeta med alla och därmed är det väldigt smidigt att göra nya lärpar.

Jag ser en stor skillnad nu. Nu går de i trean och då är det ju tredje året jag har jobbat med KL, så de har jag ju jobbat med sedan i ettan. Det går ju väldigt smidigt idag att göra nya lärkompisar. Alla ska ju jobba med alla. Och det är ju aldrig några diskussioner, det blir väldigt lätt om någon är sjuk då får du gå in i den och. Det tycker jag är en väldig vinning att de har blivit trygga med det, ja det är nog det som jag ser. (Anastasia, 2020-02-03)

Anastasia upplever att eleverna har utvecklat en förmåga där alla eleverna har en förståelse och tar hänsyn till att alla har olika förutsättningar i lärprocessen. Även Bea och Enya upplever att deras grupper är trygga med varandra och vågar ta för sig. Bea menar att detta resulterar i att eleverna inte är rädda för att svara fel och Enya anser att tryggheten i lärparet är en viktig byggsten och att arbetet med det demokratiska har en central roll för att KL ska fungera. Även Farah upplever en stor skillnad på elevernas demokratiska bemötande genom att de är mer medvetna om sitt agerande och hur de visar respekt för andra.

Eftersom jag har en grupp som har en väldigt sund demokratisk inställning till varandra genom att de lyssnar, respekterar och hjälper varandra, tycker jag att det finns en bra grund för att det kooperativa lärandet ska fungera. (Farah, 2020-02-05)

Således lyfter Farah vikten av att aktivt fortsätta arbeta med elevernas demokratiska bemötande för att förbereda dem att aktivt kunna delta i samhället.

6.3.3. Individen i gruppen

I större klasser kan det vara en utmaning för läraren att se varje enskild elev i gruppen, men genom att arbeta aktivt med KL lyfter lärarna i studien att eleverna får möjlighet att bli sedda och hörda av varandra. Enya och Bea arbetar aktivt med elevernas demokratiska bemötande, men sätter inte ord på det för eleverna. Enya anser att de elever som inte riktigt lyssnar eller de som pratar rakt ut kan gynnas lite extra av arbetet med KL, eftersom de får möjlighet att utveckla denna förmåga i samspel med andra. Enligt Bea är elevernas demokratiska bemötande en del av KL som är en förutsättning för att metoden ska fungera.

Jag tycker att alla blir hörda, får komma till tals och dem som inte har den förmågan att komma till tals får ju lyssna och lära sig på det sättet. Så det är ett bra arbetssätt och därför använder jag det. (Bea, 2020-02-05)

Bea anser vidare att i ett klassrum där lärare inte arbetar med KL finns risken att alla inte blir hörda och bekräftade, eftersom vid handuppräckning är det svårt för alla att komma till tals. Även Diana anser att KL är gynnsamt för den enskilda eleven då det som lärare kan vara svårt att hinna se och prata med alla elever varje lektion, speciellt när klasserna är lite större. De menar att genom att arbeta kooperativt blir eleverna sedda och kan dela sina tankar med varandra istället.

Utmaningen enligt Bea kan vara att få alla elever att samarbeta med varandra, då det finns elever som har svårigheter med interaktionen med andra.

Ibland känner jag att jag måste blanda det rejält för det är som vi säger till eleverna att när du väl blir vuxen kan du inte välja vem du jobbar med. Då kommer du ut och då får man lära sig. Lite hårt, men så är det. (Bea, 2020-02-05)

En viktig del av arbetet är att få eleverna delaktiga och engagerade samt att det ska vara naturligt att arbeta med alla oavsett kön och om de är kompisar eller inte. Bea upplever att det är viktigt att eleverna accepterar utbytet av kunskap mellan varandra och ser det som en fördel och inte ett hinder samt att de förstår att de är beroende av varandra för att lyckas. Clara ser också eleverna som beroende av varandra och anser att inom KL tas det bästa från de olika eleverna och de hjälps åt i lärandet samt är de mer delaktiga eftersom de har arbetat aktivt med arbetsklimatet i klassen. Även Diana menar att eleverna blir medvetna om att de är beroende av sin lärkompis för att klara uppgiften samt skapas det förutsättningar för att utveckla deras förmåga att vara tysta och vänta in den andra. Enya påpekar däremot att utmaningen kan vara för de elever som inte riktigt vet vad de ska göra samt har svårigheter att gå in i den roll som krävs. Det är här lärkompisen blir ett stöd för att lyckas.

6.3.4. Analys av demokratiska bemötandets roll i lärandet

I samband med det demokratiska bemötandets roll i lärandet kan det pragmatiska perspektivet anknytas och som tidigare nämnt har språket en central roll eftersom eleverna ges möjlighet att utveckla deras sociala färdigheter genom språket. Lärarna som intervjuades arbetar aktivt med elevernas bemötande, där eleverna exempelvis utvecklar förmågan att lyssna och respektera varandra. De lyfter vikten av att arbeta

med elevernas relation till varandra samt förmågan att samarbeta med andra. I detta sammanhang kan det pragmatiska synsättet anslutas då skolan ska ge eleverna de redskap de behöver för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle (Dewey, 1997). Deweys begrepp learning by doing innefattar att eleverna ska lära genom erfarenheter tillsammans i grupp med andra. Bea menar att eleverna kommer i framtiden möta situationer som kräver att de kan samarbeta med olika personer, därför är det viktigt att lärare förbereder eleverna på bästa sätt. Lärarna i intervjuerna uttrycker att det kan vara svårt att göra alla eleverna hörda under en dag, men inom KL skapas fler situationer för eleverna att bli hörda och sedda av varandra. Eleverna ska ges förutsättningar att vara delaktiga tillsammans med andra vilket ansluter till det sociokulturella perspektivet som menar att kunskap inte är något som bara överförs utan det krävs en interaktion där eleverna involveras (Säljö, 2014).