Demokratiska värderingar

Vi frågade A, B, C och D om de upplever att elevernas demokratiska färdigheter/kompetenser utvecklas på grund av KL. B berättar att de arbetar med KL i alla ämnen och att KL inte är särskilt utformat för ett ämne. Pedagog C och D anser också att KL är ett arbetssätt som fungerar i alla ämnen: “Jag gör ingen skillnad på några av ämnena, utan det är jämt över matte, so, svenska, gör ingen som helst skillnad, utan jag arbetar likadant i alla ämnen” (D). Däremot säger A att SO-ämnena är tacksamma ämnen just när man talar om kunskapskraven i att: analysera, resonera och se skillnader i SO, vilket är något man arbetar med inom KL hela tiden. A nämner också att de flesta eleverna är mycket intresserade av stoffet i SO. När de ska arbeta med en struktur inom KL som eleverna tycker är rolig, kan även stoffet i strukturen vara av betydelse för hur roligt eleverna upplever att det är. B säger att det inte har något med ämnet och göra, utan det är hur du ser på undervisning, hur du strukturerar din undervisning och hur du ser på kunskapsinhämtning. A säger: ”det är som en mall du kan lägga ovanpå en sån här, som en sån mall med hål i som du kan lägga på alla ämnen på åldrar i alla stadier”.

A och B tycker att elevernas demokratiska färdigheter utvecklas tillsammans med KL. De sociala målen som eleverna hela tiden tränas i, blir grunden för ett demokratiskt

klassrum menar B. Att lyssna, samarbeta och vara lyhörd anser B vara de sociala förmågor som ligger till grund för det demokratiska samhället och den demokratiska människan. Inom KL menar B att det skapas “en helt annan demokrati i klassrummet och en helt annan inblick för… eller det skapar helt andra demokratiska individer…”. Dock menar C att det nog inte enbart har med det KL att göra, utan menar att det är något som man hela tiden arbetar med. Exempelvis hävdar C att demokrati och elevinflytande är genomgående i hela undervisningen och inte enbart i KL.

A hänvisar till andra skolor som arbetar med livskunskap vilket finns i inbyggt i KL. Med detta menas att det inte behövs någon ”extra social träning” för det har du fått i KL vilket A ser som en vinst. A menar att eleverna arbetar med att hela tiden komma överens och lyfter att de är ett team som måste arbeta tillsammans. Där blir perspektivet om den sociala sammanhållningen centralt, då det innebär att alltid inleda ett förarbete kring de sociala förmågor som förväntas av eleven (Slavin 2014, 788).

Majoriteter är något som eleverna tagit åt sig enligt A. Att om majoriteten vill något, så blir det så. B menar att de blivit mer medvetna om att demokrati handlar om att låta alla komma till tals och få vara lika delaktiga eller lyssnade på. ”Även om jag inte är majoriteten, så får jag, ska jag få bli lyssnad på”. B lyfter att eleverna känner att de “har en röst” vilket visar hur eleverna tänker och beaktar de demokratiska värdena. Det som D märkt är att det finns ett öppet klimat i klassrummet där eleverna vågar säga vad de tycker och tänker. Diskussioner inom de olika strukturerna sker ofta och D menar att alla får säga sitt så ingen sitter och ”håller igen”. B menar att demokrati inte bara handlar om att rösta, vilket kan bli fokuset när man pratar om demokrati i klassrummet. Men de grundläggande demokratiska värdena är ju det som skapar den demokratiska människan menar B och poängterar att det är ett ”jättehäftigt arbetssätt”.

Hur ställer sig pedagogernas svar om elevers utveckling av de demokratiska värderingarna till tidigare forskning och teoretiska perspektiv? Demokratiska färdigheter utvecklas tillsammans med KL menar A och B. Enligt A är SO tacksamt inom KL just för att kunskapskraven i SO möter arbetet med KL på ett bra sätt. Anna Henriksson Persson (2018, 11) talar om att SO-ämnena har ett särskilt band till det demokratiska uppdraget och demokrati som kunskapsstoff har stor plats i SO-ämnena. Vi tänker att arbetet med KL skapar en direkt kontakt till demokrati, med tanke på att eleverna tränar att lyssna och respektera varandra.

Om demokratiska händelser iscensätts kommer elevernas demokratiska färdigheter att utvecklas (Ring 2015, 20). Vidare kommer autentiska, konkreta och interaktiva uppgifter att utveckla elevens förståelse för demokrati och interaktion. Att lära sig vara lyhörd, samarbeta och lyssna lägger enligt B grunden för det demokratiska samhället och utvecklandet till en demokratisk människa. Skolan har ett ansvar som helhet att implementera värdegrunden i arbetet med eleverna genom att placera eleverna i olika sociala sammanhang (Heintz 2018, 112-113). C menar dock att utvecklingen av de demokratiska värderingarna inte enbart har med KL att göra, då det är något som skolan alltid ska arbeta med och hävdar att elevinflytande samt demokrati bör vara genomgående i vilken undervisning som helst. Enligt Ring (2015, 20) är det viktigt att iscensätta demokratiska händelser som kan bidra till utvecklingen av elevers demokratiska värden. Hur ska vi kunna veta hur man ska agera enligt särskilda riktlinjer om vi inte har fått se exakt vilka de riktlinjerna är? Ring (2015, 22) nämner vikten av att visa och lära ut demokrati eftersom det inte kan tas för givet att barn förstår dess funktion. Vi tänker att yngre barn inte har samma erfarenheter som vi vuxna och de måste därför få bygga upp sin egen bank av erfarenheter som de kan ta hjälp av genom livet. Genom att inkludera perspektivet om kognitivt utarbetande får eleven delge sina erfarenheter och sedan bygga på kunskapen kring dem (Slavin 2014, 788). Vikten av att konkretisera demokratin genom att iscensätta händelser för eleverna är stor, det är då de verkligen kan få syn på hur och varför man bör agera demokratiskt. Hela tiden måste vi vara förebilder som visar eleverna det.

Enligt Dewey är den demokratiska miljön viktig för elevernas erfarenheter av hur demokrati präglar relationer och arbetsformer (Larsson 2007, 58). A hänvisar till traditionell undervisning som inkluderar arbetet med demokratiämnen som exempelvis livskunskap. Vidare menar A att demokratiska värderingar är inbyggt i KL. Undervisningen ska ge elever kunskaper om demokratiska värderingar inkluderat i demokratiska arbetsformer (Lgr 11 2018, 6). Arbetssättet ger enligt B eleverna en röst och förståelsen för att alla ska få komma till tals. Det krävs också av pedagogen att förse eleverna med redskap så att de vet hur man visar respekt, lyssnar på varandra och har tilltro till sina egna förmågor (Henriksson Persson 2011, 31). Eftersom att KL inkluderar demokratiska värderingar i form av olika strukturer, interaktionsmönster och sociala mål, ger det eleverna redskap för demokrati tycker vi. De olika delarna som KL

inkluderar blir ett sätt att konkretisera och synliggöra för elever hur demokrati kan se ut i olika former i olika sammanhang.

Sammanfattningsvis talar den tidigare forskningen och teorin i förhållande till pedagogernas svar, om att demokrati är något som bör genomsyra allt i skolan. Elever behöver placeras i sociala sammanhang och delges redskap för att veta hur de exempelvis kan visa respekt och lyssna på varandra etc. Det vill säga att iscensätta demokratiska händelser för att elever ska kunna utveckla förmågor att kunna agera demokratiskt. Interaktionsmönstren inom KL gör att man på ett tydligt sätt, visar eleverna vilka regler och rutiner som ska gälla. Det blir att aktivt träna och använda demokrati samt låta demokrati genomsyra allt.