Den abstrakta socialiteten och dess uttryck

Samhället har med Asplunds ord blivit alltmer abstrakt. Naturliga konkreta sysslor där vi samarbetar med en inbyggd konkret socialitet finns i allt lägre utsträckning. I vårdsektorn råder ett professionellt förhållningssätt mellan vårdgivare och vårdtagare. I denna situation blir mötena människor emellan ofta präglat av ett ojämlikt förhållande. Emellertid har patienterna med senare års Internetteknik blivit allt kunnigare och mer informerade om sin egen situation. Ändock besitter vårdgivaren ett kunskapsövertag; den som innehar

yrkeskunskapen och skall hjälpa patienten har ett kunskapsövertag och man kan oftast inte liksom bara vanliga medmänniskor lösa uppgiften tillsammans. Patienterna inom sjukvården är ofta äldre med multipla svåra åkommor varav många påverkar kommunikationsförmågan i sig. Den professionella vården har allt mer teknifierats och blivit beroende av kemiska

analyser för att kunna ställa säker diagnos. Därmed avser vårdgivaren självfallet ge vårdtagaren så god vård som möjligt.

Förhållandet mellan vårdgivare och vårdtagare blir utifrån Asplunds begrepp präglat av abstrakt socialitet. Vårdgivares och vårdtagares roller sätter en gräns i hur privat man kan/vill vara vid omvårdnaden. Detta ligger i själva den professionella rollens natur. Den tillgängliga tiden för varje patient ger också en begränsning. För att konkret socialitet skulle sägas råda måste två jämbördiga parter mötas om en gemensam uppgift. När så inte sker, såsom inom vårdsektorn kan det bli en ofullständig feedback vilket ger en abstrakt socialitet mellan parterna. Den abstrakta socialiteten kan i värsta fall medföra risk för asocial responslöshet vilket i sig dränerar de inblandade parterna på energi. Det torde dock vara så att ju närmare patienten man är inom vårdarbetet desto konkretare relation ( med en äkta och nära

kommunikation) tycks man kunna få som vårdpersonal. Det krävs dock att man berör och låter sig bli berörd för att förutsättningar för dessa hälsobefrämjande betingelser skall uppstå. Förutom den otillräckliga responsiva socialiteten mellan vårdpersonal och patient lägger också organisationen, där yrkesrollerna utgör ett slags kontrakt för funktion och uppträdande hinder i vägen för en konkret socialitet. Även i privatlivet kan det bli att man bara möts utifrån sina bestämda roller vilket bestämmer ramarna för hur man uppträder. Detta utsläcker en förnyelse som skulle kunnat stärka den konkreta socialiteten.

Samhället med dess olika yrken och arbetsorganisation kräver individer med olika intressen och karaktärsdrag. Samhällssystemet och tvånget att försörja sig gör att individen av ren självbevarelsedrift anpassar sig till de rådande förhållandena. Det finns också ett annat grunddrag i den mänskliga existensen och det är behovet av att slippa undan ensamhet, ingen människa kan leva under fullständig isolering och alla har behov av grupptillhörighet. Asplund har framhållit att många av familjernas tidigare funktioner övertagits av samhället. Vi har fått ett abstraktare samhälle där den konkreta socialiteten oftast inte finns som ett naturligt inslag. En aspekt av den abstrakta socialiteten är att de naturliga arenorna där man kan få ett samförstånd saknas. Om man t ex i en annan arena än normalt stöter på en person och frågar denne något i sin professionella yrkesroll blir svaret i regel att man får vänta och vända sig ånyo till personen i rätt arena och på rätt tid. Den konkreta socialiteten uteblir alltså i regel eftersom individerna växlar mellan sina yrkes- och privatroller och håller dem åtskilda.

Flera intervjupersoner har tagit upp deras upplevelse av Försäkringskassan. De relaterar till debatt i media om eventuellt fusk som gjort att de i sin utsatta situation känt sig illa berörda. Debatten är polariserad. Från vissa håll ifrågasätts om man är tillräckligt sjuk för att vara hemma, andra hävdar att man går till jobbet trots att man inte alls borde vara där och det bl a beroende på att man inte har råd med löneavdrag för karensdagen. Intervjupersonerna

beskriver emellertid mötena med representanter från Försäkringskassan som bra; de har blivit bekräftade i sin rehabiliteringssituation. Giddens påtalar att även om en institution ger en trygghet så kan det dock inte ersätta tilliten som uppstår i en personlig relation. Det kan ses som en parallell till betydelsen av den konkreta socialiteten enligt Asplund.

6.1.1 Roller i arbetslivet och privatlivet – en del av den abstrakta

socialiteten

C Wright Mills visar den historiska utvecklingens påverkan på samhällets institutioner och därmed sammanhängande roller för individerna. I dagens arbetsliv måste i första hand de professionella arbetsuppgifterna genomföras och den sociala miljön får stå tillbaka. Mills pekar på rollförväntningar vilka upplevs som utifrån kommande krav; d v s olika krav som återfinns inom den sociala strukturens ram. Fördelningen mellan förväntningarna och förmågan hos dem som är ålagda att tillgodose dessa krav blir ofta sådan att stress och stark trötthet uppstår. Så småningom kan en allt mer tilltagande utmattning uppkomma.

Rollen som antagits i yrkeslivet före utmattningen har vissa upplevda karaktäristika. Politik i form av lagar och förordningar samt ekonomiska resurser och behov styr efterfrågan på arbetstagare inom de olika samhällssektorerna såsom t ex vårdpersonal. När en person börjar ett nytt arbete har han eller hon antagit en uppfattning om vad som krävs i just det yrket. Denna uppfattning ses som en förväntan på en roll vilket blir en ny del av individens generaliserade andre; individens identitet. Rollen internaliseras hos individer utifrån de professionella krav som lärs in genom formell utbildning och föreställningar om hur man uppträder i den aktuella rollen. Här är även klädedräkten d v s uniformen som symbol en viktig del av rollen. Den vita rocken symboliserar någon som kan ge en god omvårdnad av patienter. Även rollinnehavaren känner av det ansvar som vilar på någon i vit rock. Utifrån Gerth & Mills teori för rollers framväxt ser vi hur förväntningar på rollinnehavare successivt har vuxit fram i en historisk process.

De anställda som har intervjuats i denna uppsats är verksamma inom vård- och

omsorgssektor. Denna sektor är mycket kunskapsintensiv och fordrar specialiserad utbildning för dess olika områden. Från sådan utbildning uppstår den rollförväntan som individen antar. Massmedia bidrar också med förväntningar om önskvärt beteende. Yrkesrollen har före utmattningen blivit alltför krävande för den drabbade. Ingen har hjälpt till att bromsa

individens höga krav på sig själv i sin egen insocialiserade yrkesroll. Det krävs också ständigt mer kompetens och utbildning för att hänga med i utvecklingen för uppfyllandet av upplevda förväntningar och önskningar på yrkesrollen. Hälso- och sjukvård i nuvarande skala är en tämligen ny företeelse. I detta, vilket är en av hörnpelarna inom ett välfärdssamhälle, är medarbetarna till största delen kvinnor.

Någonting sitter ofta i väggarna på den specifika arbetsplats där utmattningen ägde rum. Någonting i den insocialiserade rollen i förhållande till den specifika arbetsplatsen, d v s kollegor, arbetsmängd etc har inte stämt. Summan av individuell roll, arbetsmiljö och även privat roll har blivit alltför konfliktfylld. B säger betr att besöka sin tidigare arbetsplats: ”…så jag kan gå dit och hälsa på 10 minuter, en kvart går bra, sedan har jag hjärtklappning, måste gå därifrån och har Tinnitus, det susar i kroppen.” Både C och E har likartade upplevelser av sin tidigare arbetsplats, C säger: ”Jag har varit där någon gång och går in och sätter mig på salen…men när jag suttit där en kvart så börjar det banka i bröstet…”, även E fick samma reaktion: ”…och första gångerna jag var uppe här så småningom, när de här månaderna hade gått, de flesta och jag skulle tillbaka på besök här; jag bröt ihop direkt när jag kom upp här, jag började lipa direkt, jag hade 130 i puls, jag var liksom helt förstörd när jag var uppe då, va.”

Yrkesroll, privatroll och genusroll hänger samman. Vi kan gå tillbaka till Gerth och Mills modell där roller uppstår som skärningspunkter mellan individ och samhälle. En individ kan

på sin fritid ha många roller, t ex i föreningar och politik, som konsument, som förälder och som barn till egna föräldrar. I sekundärsocialisationen lär man sig vad som förväntas i dessa roller. Enl G H Mead finns i den generaliserade andre en uppsättning förväntningar på hur man skall vara i en viss roll. Det har uppstått en förmåga att känna det som att man kan sätta sig in i andra människors önskningar och förväntningar. Beroende på vilka krav som

internaliserats kan påfrestningen på individen till slut bli allt för stor.

Rollerna som insocialiserats har medfört en hög påfrestning på de individer som intervjuats inom ramen för denna uppsats. De intervjuade kvinnorna har alla varit verksamma inom hälso- och sjukvårdsyrken vilket innebär att de har införlivat starka rollförväntningar, då dessa yrken måste innebära strikta normer och regler som påtvingas av en auktoritet. Det innebär att det kan vara svårt att säga nej och sätta gränser och reflektera kring vad som händer om man inte har lärt sig det tidigare i livet. Det innebär då risk för utmattning. Utmattningen kan också ha skett inom införlivade roller i såväl yrkesliv som privatliv. Oftast har det varit helheten, hela livssituationen sammantaget som blivit för mycket för den drabbade som inte har kunnat se någon utväg ur en omöjlig livssituation..

A framhåller att hon alltid känt sig behöva vara en duktig flicka. Att kunna anta en regelrätt yrkesroll försvårades av att introduktionen var bristfällig, p g a anställning i semestertider. När barnen kom ökade pressen då hon inte trappade ner på något annat. I privat- och föräldrarollen ingick att tillse en god barnomsorg vilket kräver mycket av föräldrars tid. B hade alltför länge kämpat på med krävande yrkes- och privatroller. Yrkesrollen krävde stor noggrannhet som patientansvarig, kraven skärptes successivt. I privatrollen var det också för mycket att göra för B med höga krav på sig själv och andra. Det blev en vana att ständigt gå på högvarv och hennes liv var minutiöst planlagt.

C var mycket ambitiös i sin yrkesroll och hade tankarna på arbetet med sig hem. Det var svårt att slappna av och koppla bort tankarna på arbetet när hon var hemma. I sin privatroll kände C att hon skulle ställa upp och hjälpa till helhjärtat när hon såg det behövdes, trots att hon inte fick något tillbaka i gengäld. C:s mor, som drabbats av demens bor på servicehus. C känner ibland dåligt samvete att hon inte besöker mamman tillräckligt ofta. Det kan också vara svårt att förhålla sig till modern.

D:s rollkrav i arbetet var att göra ett bra jobb, dock kände hon sig otillräcklig i förhållande till utbildning, introduktion och arbetsmängd som inte var vad hon förväntat sig. Det fanns knappast tid vare sig för fika eller toalettbesök.

E kände att hon i sin yrkesroll hamnade i en omöjlig situation – hon såg ingen utväg. E kände också att hon inte kunde leva upp till de rollkrav i privatlivet som skulle göra hennes mor nöjd med henne. Vad E än gjorde upplevde hon aldrig att hon kunde göra tillräckligt för sin

mamma.

6.1.2 Genus – roller och socialitet

Samhällets utveckling präglas av minskad auktoritetstro. Det räcker att vi, som ibland händer ser på en bild från det förra seklets början. Vid betraktandet av människors klädedräkter tycker vi det verkar överdrivet tillknäppt och uppklätt; kvinnor i långa kjolar och herrar i hatt och mörka kostymer långt olikt dagens ledigare stil. På samma sätt har även det av Durkheim

angivna sociala livet utvecklat sig, existerande som ett ting i sig men inte synligt för blotta ögat. I bonde- och industrisamhälle fanns en gemenskap av Tönnies benämnd ”Gemeinshaft” men också ett auktoritärt samhälle där lydnad inför kyrkoherde, brukspatron eller godsägaren var förutsatt. Den samhälleliga förändringen skedde stundtals under revolutionära former där utopierna kunde vara frihet, jämlikhet och broderskap eller under en mer evolutionär

utveckling likt i socialdemokratins Sverige. Det är inte enkelt att påvisa de sociala förändringarna utan detta får illustreras genom politiska och ekonomiska reformer. En förändring som inte får underskattas är den samhälleliga bekräftelsen i Sverige på att gifta kvinnor efter sambeskattningens upphörande 1971 förväntades arbeta som avlönad arbetskraft i yrkeslivet.

Den korta tid som åtgått för att ändra normer och roller för vad som är passande för kvinnor i vår tid innebär i sig en konflikt eftersom det lever kvar olika normer i olika generationer. I den genusmässiga rollen finns således en konflikt inbyggd. För att närmare gå in på detta kan Gerth & Mills modell för rollers framväxt användas; ekonomiskt och politiskt system

samverkar nu till en mer expansiv politik med fler aktörer såväl kvinnor som män vilket åstadkommer en ökande konsumtion. Summan av samhällets delar blir större än helheten. Visionen om 6-timmarsdagen faller alltmer i glömska trots att det skulle kunna underlätta större insatser inom andra delar av samhället. De som vågar vara brytare och på eget bevåg arbeta mindre ifrågasätts istället beträffande samhällsinsats. Detta skulle även kunna frigöra arbeten för att på så sätt minska arbetslösheten.

Ett begrepp som aktualiserats på sistone, och som knyter an till Becks tankar är ”Livspusslet”. Med detta menas de familjer i 30-40 års ålder där båda arbetar heltid i krävande och

avancerade arbeten med stundtals oregelbundna arbetstider, och med mer eller mindre uttalade krav på övertid, eller att man i värsta fall tar med sig ”papper” hem. Arbetet gör intrång på familjelivet där det kanske finns flera barn i skolålder. Även här finns uttalade och outtalade krav på att låta barnen vara med i utvecklande fritidsaktiviteter, läxor skall följas upp och mitt i alltihop skall hemmet vara tipptopp, förutom att man också skall hälsa på och vara snäll mot mor- och farföräldrar. Ungdoms- och äldreperioden tänjs ut medan alltmer skall hända vad gäller karriär och familjeliv under några få decennier när individerna är i 30 – 50 års ålder.

Det är väsentligt att inse att individer i olika skeenden av sitt liv behöver olika lösningar för att få livspusslet att fungera. Officiellt är vi ett av de mest jämställda länderna i världen, men skrapas det litet på fasaden, ser vi att vi i mycket lever kvar med gamla könsrollmönster och föreställningar. Kvinnor kan ha svårt för att erkänna hur det egentligen står till med

fördelningen av hemarbete, då diskrepansen till normen hur det skall se ut i familjerna i dag för att vara jämlika ger upphov till frustration för att inte uppfylla normen för detta. Denna problematik torde också ingå i en generationsfråga. Kvinnor riskerar dubbel belastning, d v s att uppfylla såväl gamla och nya rollkrav för vad som förväntas i hemmet och i arbetet. Man frågar sig hur detta påverkar frigörelse och oberoende. Kanske också den västerländska livsstilen med hög materiel standard och ständigt nya ”prylar” av senaste modell kan ge upphov till ifrågasättande av hur vi lever och använder våra resurser överhuvudtaget. Det är oftast kvinnor som drabbats av den utmattning som beskrivits i denna undersökning. För att förstå hur utmattningen uppstår är det viktigt att inse att kvinnor i regel upplever dubbla uppsättningar rollförväntningar och krav. Detta härrör sig från det som Yvonne Hirdman beskrivit som den genusmässiga dikotomin: mannen som norm och de isärhållande mekanismerna. Mannen som norm innebär här att den historiska arbetsrollen med helst

heltidsarbete skall axlas, isärhållandet innebär att kvinnors historiska roller i hemmet också lever kvar. Kritik på hemmets skötsel drabbar i högre grad kvinnan som inte sköter sig, inte mannen i soffan framför TV:n.

Normerna, och reglerna inom vårdyrkena är strikta så att patienter inte felbehandlas. Vårdyrken ingår i en miljö med mycket auktoritet inblandat, d v s en hierarkisk patriarkal struktur. Det uppstår här starka rollförväntningar. När individen inte har möjlighet och förmåga att säga nej finns stor risk för utmattning. Först när de egna behoven tillgodoses uppstår ett emotionellt överskott som kan komma andra tillgodo.

6.1.3 Reflexivitet

Reflexivitet är en medvetenhet där olika handlingsalternativ vägs för och emot utifrån socialisation och intellektuell kunskap. Tiden före utbränningen präglades av att utvägar inte tycktes finnas. Exempel på detta är hur man tar till sig talesätt som ”vissa saker får man leva med”. Detta ses som en bekräftelse på att det faktiskt inte går att ändra på olika förhållanden. I socialisationen kan det alltför starkt ha betonats att man alltid skall vara stark och ”duktig”. I sin reflexion upplevs det som man får störst belöning av att alltid ställa upp, att vara stark och duktig och att detta skulle värdesättas mest både av ens omgivning samtidigt som det

harmonierar med ens självbild. Man kan väga för och emot och inse att man förlorar för mycket på att hamna i en ”obstruktionsroll”. Det koster helt enkelt för mycket att vara brytare. Därför anpassar man sig till rådande förhållanden, ”gillar läget”.

Vid alla beslut finns en gnagande ovisshet speciellt om det likt inom politiken finns flera auktoriteter som var och en hävdar att de sitter inne med sanningen. För sin reflexion är individen hänvisad till sitt internt referentiella system, eller ”me” med G H Meads terminologi d v s det införlivade av de roller som individen har i sitt självmedvetande. Man hanterar informationen med syfte att undvika kognitiv dissonans. Genom reflexion för att

självidentiteten skall behållas skapas en sammanhängande enhet. Innan utmattningen fanns i de referentiella systemen insocialiserade rollförväntningar som på sikt var skadliga för individen.