Den fortsatta beredningen

)NKOMSTGRUNDAD ¥LDERSPENSION

I princippropositionen föreslogs av bl.a. administrativa skäl att det refor-merade inkomstgrundade ålderspensionssystemet skulle träda i kraft den 1 januari 1996, dvs. ett år senare än vad Pensionsarbetsgruppen före-slagit. Efter samråd med Genomförandegruppen lade regeringen fram vissa förslag i propositionen 1994/95:41 om förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystemet m.m. som bedömdes borde träda i kraft redan den 1 januari 1995. Förslagen, som godkändes av riksdagen (bet.

Prop. 1997/98:151 1994/95:SfU6, rskr.1994/95:81), innebär följande. En allmän egenavgift

på 1 % har införts som en finansiell förstärkning av pensionssystemet.

Med hänsyn till att avgifter till det reformerade ålderspensionssystemet inte skall tas ut på inkomster som överstiger förmånstaket delas intäkter från tilläggspensionsavgifterna upp på ett sådant sätt att den del av avgiftsintäkterna som kan beräknas vara hänförlig till inkomster över förmånstaket förs till statsbudgeten. Dessutom förs löpande en avsättning av influtna intäkter från tilläggspensionsavgifterna till en särskild förvaltning hos Riksgäldskontoret för att det kommande premie-pensionssystemet senare skall kunna tillföras medel motsvarande pen-sionsrätter tillgodoräknade fr.o.m. inkomståret 1995.

Bestämmelser om statliga ålderspensionsavgifter har redovisats i departementspromemorian Utvidgad avgiftsskyldighet vad avser ålderspension, m.m. (Ds 1995:55). I promemorian tas också upp förslag till nya benämningar inom avgiftssystemet.

I princippropostionen anfördes att det finns principiella skäl som talar för att de allmänna egenavgifterna som debiteras den försäkrade bör dras ifrån vid beräkning av den pensionsgrundande inkomsten. Skälet härför är att nivån på den förmånsgrundande inkomsten skall vara oberoende av om offentliga åtaganden finansieras med allmän egenavgift eller arbets-givaravgift. Mot denna bakgrund har departementspromemorian Vissa frågor avseende allmänna egenavgifter (Ds 1995:29) utarbetats. Den nehåller förslag till ändringar i beräkningen av pensionsgrundande in-komst avseende såväl nuvarande ålderspensionssystem som det reforme-rade systemet.

Förslag till lagstiftning vad avser intjänande och beräkning av inkomst-grundad ålderspension från fördelningssystemet har redovisats i departe-mentspromemorian Reformerat pensionssystem – lag om inkomstgrundad ålderspension, m.m. (Ds 1995:41). I promemorian redovisades också övergångsbestämmelser samt förslag till vissa ytterligare ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och i andra lagar. Arbetet med att genomföra och vidareutveckla de riktlinjer som riksdagen be-slutat på grundval av princippropositionen har varit mycket omfattande.

Det var därför inte möjligt att i Ds 1995:41 presentera ett i alla delar fullständigt förslag till lagstiftning. Vissa kompletteringar redovisas i departementspromemorian Inkomstgrundad ålderspension – finansiella frågor m.m. (Ds 1997:67). Mot bakgrund av bl.a. remissinstansernas synpunkter har under den fortsatta beredningen vissa tidigare ställnings-taganden övervägts på nytt. I de fall dessa överväganden har lett till större ändringar har detta redovisats i Ds 1997:67. Vidare har redovisats justeringar i övergångsreglerna, som har föranletts av en senareläggning av reformens ikraftträdande. Riksdagen beslutade i december 1996 att lagstiftningen rörande de reformerade intjänandereglerna skall träda i kraft den 1 januari 1999 och att de första utbetalningarna av reformerad ålderspension skall ske i januari 2001 (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:SfU1, rskr. 1996/97:126). Som ett led i utformningen av över-gångsregleringen har riksdagen i december 1997 beslutat att den nedre åldersgränsen för förtida pensionsuttag skall höjas från 60 till 61 år med verkan fr.o.m. den 1 januari 1998 (bet. 1997/98:SfU1, rskr.1997/98:111).

Prop. 1997/98:151 Remissinstansernas synpunkter på de förslag i ovannämnda

prome-morior som legat till grund för de lagförslag som presenteras här redo-visas i efterföljande avsnitt.

Med utgångspunkt från vad regeringen angett i princippropositionen beslutade regeringen den 1 september 1994 att tillkalla en särskild ut-redare med uppdrag att utreda frågor rörande ett premiereservsystem inom den allmänna pensioneringens ram och lämna förslag till hur detta system tekniskt borde utformas. Direktiven till utredningen baserades i huvudsak på de av riksdagen antagna riktlinjerna för premiereservsyste-met. Utredningen, som antog namnet Premiereservutredningen, fann att vissa frågor var av mer principiellt slag och behövde bli föremål för debatt innan de mer tekniska detaljerna och författningsförslag utforma-des. Utredningen beslutade därför att redovisa arbetet i etapper. I juni 1996 överlämnade utredningen betänkandet Allmänt pensionssparande (SOU 1996:83).

Utredningen föreslog att premiereservsystemet skulle utformas som ett renodlat sparande under förvärvsaktiv ålder. Fram till dess att den en-skilde gick i pension skulle kapitalet förvaltas i värdepappersfonder som valdes av den enskilde. Vid pensioneringstidpunkten skulle sparkapitalet användas för att teckna pensionsförsäkring hos ett statligt försäkrings-bolag. Utredningen föreslog att premiereservsystemet skulle få benäm-ningen Allmänt pensionssparande (APS) med hänsyn till den upplägg-ning som förslaget hade.

Vid beredningen av betänkandet fann regeringen i samråd med de andra partier som står bakom pensionsöverenskommelsen att premie-reservsystemet borde ha en annan inriktning än den som utredningen hade föreslagit och bl.a. vara uppbyggt enligt försäkringsmässiga prin-ciper även under intjänandetiden. Regeringen beslutade därför den 13 mars 1997 att tillkalla en ny särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om teknisk utformning av premiereservsystemet. Enligt utredningsdirektiven skall premiereservsystemet vara utformat som ett fondförsäkringssystem, där försäkringsfunktionen är knuten till staten och kapitalförvaltningen sker i värdepappersfonder som administreras av fristående bolag.

Utredningen, som antog namnet 1997 års premiereservutredning, över-lämnade i oktober 1997 betänkandet Lag om premiepension (SOU 1997:131). Betänkandet innehåller förslag till en särskild lag om premie-pension med fullständiga regler om premiepremie-pensionen med undantag för regler om intjänande av premiepensionrätt. Sådana regler finns i den tidi-gare nämnda lagen om inkomstgrundad ålderspension. Enligt förslaget skall försäkringen för premiepension vara en socialförsäkring inom ra-men för den allmänna ålderspensioneringen ra-men i den tekniska utform-ningen nära ansluta till vad som gäller inom privat försäkring. Försäk-ringen skall hanteras av en ny myndighet, Premiepensionsmyndigheten, inom socialförsäkringsadministrationen och stå under tillsyn av Riksför-säkringsverket. Beräkningen av pensionsförmåner m.m. skall ske med tillämpning av principer som är allmänt vedertagna inom privat livför-säkring. Verksamheten skall också stå under tillsyn av Finansinspek-tionen.

Prop. 1997/98:151 Betänkandet SOU 1997:131 har remissbehandlats. Remissinstansernas

synpunkter redovisas i det följande.

$EN FINANSIELLA INFASNINGEN AV DET REFORMERADE ¥LDERSPENSIONSSYSTEMET Som nämnts i avsnitt 4.3 innebär införandet av ett i finansiellt hänseende fristående ålderspensionssystem, dvs. den finansiella infasningen av sys-temet, omfördelningar av avgiftsintäkter och utgifter mellan statsbud-geten och AP-fonden, vilka får till effekt att statsbudstatsbud-geten försvagas me-dan pensionssystemets finansiella ställning stärks. Enligt de antagna riktlinjerna för reformen bör därför under infasningsperioden ske en finansiell nettoöverföring från pensionssystemet till statsbudgeten. Stor-leken på denna skall avpassas så att det uppnås en betryggande fond-styrka inom fördelningssystemet. Förslag till hur en direkt överföring från AP-fonden till statsbudgeten kan ske har redovisats i departe-mentspromemorian AP-fonden och det reformerade ålderspensionssys-temet (Ds 1998:7).

'RUNDSKYDDET

I departementspromemorian garantipension och samordningsfrågor m.m.

(Ds 1997:66) redovisade Socialdepartementet i november 1997 i samråd med Genomförandegruppen förslag till lagstiftning vad gäller utformning av garantipension m.m. Efter remissbehandling har förslagen legat till grund för en lagrådsremiss avseende garantipension m.m. En proposition om utfomningen av garantipensionssystemet överlämnas till riksdagen samtidigt med föreliggande proposition.

Den fortsatta beredningen har visat att ytterligare utredningsarbete krävs vad gäller utformningen av den övergångsvisa garantipensionen.

Denna skall enligt antagna riktlinjer införas för dem som inte omfattas av reglerna för den reformerade ålderspensionen, vilket enligt nu förelig-gande förslag avser personer födda före år 1938 ( jfr avsnitt 28). Rege-ringen beslutade därför den 18 december 1997 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till konstruktion av övergångsvis garantipension (dir. 1997:149). Utredningen skall vara slutförd senast den 31 januari 1999.

I grundskyddet ingår också bostadstillägg till pensionärer, som är en inkomstprövad förmån. Reglerna för inkomstprövningen måste anpassas till den nya garantipensionen. En särskild utredare har i uppdrag att att göra en översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer m.m., vari bl.a. ingår att anpassa reglerna till det reformerade ålderspensionssystemet (dir. 1997:150). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 1999.

–VRIGT

Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd har en arbetstagare rätt att stanna kvar i sin anställning till fyllda 67 år med bibehållet skydd mot uppsägning utan saklig grund. Regeln är dock dispositiv och flertalet

Prop. 1997/98:151 arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden är i dag på grund av

be-stämmelser i kollektivavtal avgångsskyldiga före 67 års ålder, i regel vid 65 år. Pensionsarbetsgruppen föreslog att åldersgränsen 67 år i princip skulle bli tvingande. I princippropositionen uttalade regeringen att ål-dersgränserna i och för sig borde bestämmas enligt förslaget, men att detta i första hand borde ske genom avtal mellan arbetsmarknadens par-ter. Under det arbete som i detta avseende pågår inom Socialdeparte-mentet har kontakter tagits med representanter för arbetsmarknadens parter i syfte att hos dem tydliggöra angelägenheten av kollektivavtals-förhandlingar i frågan. Frågan är under fortsatt beredning.

Utredningen om socialförsäkringens personkrets avlämnade sitt be-tänkande En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) i maj 1997. Be-tänkandet har varit föremål för remissbehandling och bereds för när-varande inom regeringskansliet. Nunär-varande regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring om vilka som skall vara försäkrade för ATP och i vilka fall inkomster i annat land skall vara pensionsgrundande i Sverige föreslås därför tills vidare överföras i huvudsak oförändrade till det re-formerade systemet.

I syfte att anpassa äktenskapsbalkens regler om bodelning av pensions-rättigheter till principerna för det reformerade ålderspensionssystemet – möjligheten för makar att dela pensionsrätt – har i betänkandet Pensions-rättigheter och bodelning (SOU 1995:8) lämnats förslag till regler som syftar till att utjämna en uppkommen snedfördelning av makars pensions-skydd. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling. En propo-sition har överlämnats till riksdagen i mars 1998.

Regeringen gav i januari 1997 en särskild utredare i uppdrag att ut-forma förslag till ett system för ekonomisk ersättning vid långvarigt ned-satt arbetsförmåga, som skall ersätta dagens system med förtidspension och sjukbidrag. I uppdraget ingick också att ta ställning till hur ersätt-ningen skall ansluta till reglerna i det reformerade ålderspensionssyste-met. Utredningen har överlämnat betänkandena Ohälsoförsäkringen – trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen – över-gångsbestämmelser (SOU 1997:189). Utredningens betänkanden har re-missbehandlats. Regeringen har i mars 1998 lämnat en proposition till riksdagen med förslag till vilka principer och riktlinjer som bör ligga till grund för en reformering av dagens system med förtidspension och sjuk-bidrag och hur pensionsrätt för ålderspension framgent skall beräknas för förtidspensionärer. De nya reglerna planeras träda i kraft den 1 januari 2001.

Vidare är systemet för efterlevandepension föremål för en särskild översyn (dir. 1996:51). Vägledande för de förslag till ändrade regler som därvid kommer att lämnas skall vara bl.a. en anpassning till det re-formerade ålderspensionssystemet. Utredarens förslag skall redovisas senast den 30 juni 1998.

Prop. 1997/98:151