Den fysiska miljöns påverkan på läraruppdraget

Nästan alla lärare och rektorer menar att det finns vissa hinder som ibland kan försvåra lärarnas arbete men aldrig så mycket att de inte kan inte kan fullfölja sitt uppdrag. En lärare ansåg dock att resurserna var för dåliga vilket var ett stort hinder. Flexibiliteten verkar vara nyckelordet för lärarens möjlighet att fullfölja sitt uppdrag. En lärare anser att det är eleverna som avgör hur lektionen skall se ut.

Är de trötta eller man märker att de vill prata eller är sugna på något helt annat så måste man ju snabbt kunna bara variera. Så måste man ju ha en fysisk miljö som tillåter detta.

75 _{Björklid s. 12} 76 _{Strandberg s. 32} 77 Skantze s. 146 78 _{Weinstein i Stensmo s. 84-86}

Två lärare lyfter fram vikten av att ha närhet mellan teoretiskt klassrum och praktiskt klassrum. Den ena läraren vill dessutom att grupprum och lärarrum ska ingå i denna ”enhet”. En fungerande och lättillgänglig IT var också viktig för flexibiliteten ansåg flera lärare. En lärare ser t.o.m. IT som den viktigaste faktorn, medan närheten till grupprum och möbleringen inte spelar så stor roll. Rektorerna menar att om IT- tillgången inte är optimal så försvårar det lärarnas uppdrag.

En bra tillgång till teknisk utrustning också viktigt för att kunna variera och improvisera i undervisningen”. […] Det är viktigt att ha tillgång till dator och projektor eftersom man snabbt ska kunna söka kunskap och ha möjlighet att visa diverse filmer, program och kanske följa valdebatt etc.

Nästan alla, inklusive eleverna tyckte sig ha bra tillgång till grupprum respektive enskilda platser. På en skola menar rektorn att det ibland kan vara svårt med rum för grupparbete och individuella arbeten p.g.a. att man är något ”trångbodda” i vissa byggnader. En lärare ser inga problem utan menar att då har man ”möjlighet att byta klassrum och därmed kan man lösa det problemet”. Några lärare tyckte att man måste vara realistisk och göra det bästa av det man har. Alla tyckte sig ha bra tillgång till alternativa platser men de utnyttjades olika mycket. ”Det blir lätt stökigt när man ska arbeta utanför klassrummet eftersom lärarna inte bryr sig” var en kommentar från en elev. Två andra elever svarade att:

Man sitter helst inte i grupprummen får då får man ingen hjälp utan är tvungen att söka upp läraren. Detta tar för mycket tid så det är lättare att sitta kvar i klassrummet.

En kärnämneslärare säger: ”eleverna gärna får sitta i grupprummen, men om de vill ha hjälp får de komma till mig”. Noteras bör att lärare och elever som säger detta är inte är från samma skola. En annan lärare konstaterar att han ”inte använder grupprummen så ofta eftersom eleverna föredrar att arbeta i studiehallarna eller datasalarna”.

Rektorerna menar att det kan vara svårt att tillfredställa allas önskemål eftersom vissa klassrum används av flera och därmed inte kan anpassas efter en speciell lärare. På två av skolorna kom det upp att vissa lärare inte kan enas om möbleringen i ett klassrum och det är därför en återkommande fråga på dagordningen. I minst ett av fallen handlade det om olika åsikter om möbleringen mellan en kärnämnes- och en karaktärsämneslärare.

Gällande elevernas möjlighet att påverka den fysiska miljön i klassrummet menar lärarna att de får vara med och bestämma, men att det då främst handlar om möblering och utsmyckning av klassrum. Eleverna tycker sig däremot aldrig eller mycket sällan få frågan och reflekterar aldrig över den. Undantaget är eleverna på yrkesprogrammen som får vara med och bestämma i sitt hemklassrum, men de blir inte tillfrågade i övriga klassrum . En del elever sa ”vi kan säga våra åsikter men det händer inte något ändå”. När det gäller elevernas påverkansmöjligheter poängterade en rektor vikten av att ge eleverna ordentlig feedback.

Man får inte ha demokrati bara för att följa läroplanen, utan eleverna ska känna att de har en möjlighet att förändra. Även om inte allt går igenom måste jag förklara varför det inte går och inte bara säga nej.

Samtliga lärare menar att det är en ekonomisk fråga ”Så länge det inte kostar något kan man prata fysisk miljö”. Även en av rektorerna höll med och sa ”när handlar det inte om pengar”. En av lärarna anser att intresset för den fysiska miljön endast handlar om att leva upp till lagen. Den pedagogiska betydelsen diskuteras sällan.

Analys: Skolorna har olika förutsättningar från början eftersom skolbyggnaderna och

klassrummen ser olika ut. En del klassrum är större, andra är mindre. I några klassrum finns t.ex. en bärande pelare mitt i rummet. Allt detta är yttre ramfaktorer79 som varken rektorer, lärare eller elever kan påverka. Det är svårt att ändra på befintlig arkitektur, men problemet med dåligt fungerande IT är däremot lättare att åtgärda, om det inte hade varit för ekonomin. Denna begränsande ekonomi (en annan ramfaktor) är en stor frustration för både lärare och rektor. Enligt en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket80 är denna frustation vanlig, då personalen ser behov av åtgärder men resurser saknas till att åtgärda.

Elevinflytandet är större på yrkesprogrammen när det gäller hur eleverna vill ha det i klassrummet. De flesta klassrummen på skolorna hade grupprum i direkt anslutning eller i närheten till klassrummet. Däremot så arbetade man sällan i grupp i kärnämnen utan det var mest enskilt arbete enligt eleverna. Törnquist menar att skolorna måste kunna erbjuda plats till eleverna för att de ska kunna arbeta självständigt eller i grupp

79

Stensmo s. 19-20 80 _{Arbetsmiljöverket (b)}

och inte vara hänvisade till korridorer eller liknande.81 Detta hade inte skolorna några problem att leva upp till. I Lpf94 kap2 §1 står det att vi ska stimulera, handleda och stödja eleven men ingenstans står det att det bara gäller i klassrummet så man kan bli lite förvånad över lärarens och elevernas svar. För att en lärare ska ha en rimlig chans att handleda menar Törnquist att det är viktigt att eleverna finns inom räckhåll så att läraren ska hinna med att ge alla den hjälp de behöver.82

När det gäller flexibilitet och möblering i klassrummet så handlar det inte bara om hur det fysiska rummet ser ut. Thörnquist menar att en traditionell organisering av lokaler och strikt schemaläggning gör att lärare tvingas välja den traditionella lärarrollen.83 Detta bekräftas i vårt resultat när rektorerna påpekar att eftersom klassrummen oftast används av flera lärare kan de inte anpassas efter en lärares önskemål. Kvar blir tillgången till IT som ett svar på lärarens önskan att vara flexibel.