Tillgång till IT

På en av skolorna är IT- tillgången mycket god enligt både rektor, lärare och elever. Lärarna har tillgång till dator och multiprojektor i alla klassrum. Läraren är förvånad över att eleverna inte har med sig egna datorer eftersom det finns trådlöst nätverk. Eleverna ser inte behovet av varken trådlöst nätverk eller datorer i klassrummet eftersom tillgången på datorer i anslutning till klassrummet är så bra. En nackdel med så många datorer på skolan är att det ”kan vara lite segt ibland” enligt läraren och det håller eleverna med om. På de andra skolorna var rektorerna eniga om att tillgången till IT inte var optimal i dagsläget. Den ena skolan saknar ett fåtal multiprojektorer och elevdatorer, vilket rektorn ”håller på att gräva i ekonomin” för att ordna. Eleverna nämner också att de skulle vilja ha fler datorer i klassrummen och bättre/snabbare datorer generellt sett. Den andra skolan har andra förutsättningar då IT-utrustning köps in för ämnes-/programpengar. Det gör att skillnaderna blir stora mellan klassrummen eftersom det handlar om hur olika lärare väljer att prioritera. För de lärare som valt att inte prioritera IT finns det möjlighet att använda ”projektorn på rullbord”. Rektorn

81 _{Törnquist s. 76} 82

Ibid. s. 76 83 _{Ibid. s. 38}

konstaterar dock att ”det spontana i undervisningen försvinner när man måste boka datasalar och projektor”. Trots detta finns det inga planer på att köpa in en multiprojektor till varje klassrum. Skolan har däremot en vision om en multiprojektor i varje klassrum, men inga tidsangivelser. Rektorn säger att han tycker det har blivit ”för mycket fokus på datorn i skolan”. Man har istället prioriterat att ge eleverna varsin bärbar dator 2011. Eftersom det behövs både fler och bättre datorer på skolan är längtan stor bland eleverna. Ett fåtal elever på skolan har redan varsin dator i klassrummet, övriga är hänvisade till datorsalar som lärarna måste boka i förväg. En elev säger att de visserligen har en egen studiehall med 12 datorer, men eftersom det finns 70 elever på programmet saknas det ändå en dator när man behöver den.

Samtliga lärare vi intervjuat har tillgång till dator och multiprojektor i sin undervisning men i olika grad då fyra har tillgången i klassrummet, en förvarar det på rullbord i lärarrummet och en av lärarna måste planera när denna utrustning kan komma att behövas i undervisningen. Fyra av sex lärare säger att elevernas datorer krånglar för ofta och/eller att uppkopplingen på skolorna är för långsam vilket eleverna håller med om. Endast en av lärarna nämner uttryckligen en önskan om ”en till en-datorer” för eleverna. Två lärare har redan köpt in varsin dator till sina elever för programmets pengar där en av lärarna har valt att ha kvar datorerna på en rullvagn i skolan och tar fram dem vid behov på sina lektioner. Den andra läraren låter eleverna själva ansvara för sina datorer. Men enligt eleverna så används inte datorerna än. De ”ligger och tar plats hemma”, enligt en elev, eftersom man ”inte fått något seriöst arbete” att använda den till. Samtliga lärare anser att IT-tillgången är viktig för undervisningen. Tre lärare nämner uttryckligen att elevernas motivation ökar vid användning av IT i undervisningen. En av dem säger: ”IT är viktigt för eleverna som är i en dataålder. Så fort det har med datorer att göra så blir de intresserade.” En lärare tycker däremot inte sig ha märkt någon skillnad när det gäller elevernas motivation. För egen del ser läraren däremot två fördelar; dels möjligheten att vara mer spontan under lektionerna och dels är det bra för miljön med mindre pappersåtgång. Två lärare påpekar också att tillgången till IT gör det lättare som lärare att hålla sig uppdaterad inom sitt ämne. En lärare har även smartboard i ett klassrum som han har fått som ett ”prova-på-erbjudande” från ledningen på skolan. Alla elever vi pratat med tycker att det är viktigt att tekniken fungerar eftersom det lätt blir stökigt i klassen annars. De anser att det är både motivationshöjande, tidseffektivt

och bra för miljön att använda datorn i undervisningen. En elev vill att undervisningen ska bli mer modern med t.ex. Iphone.

Analys: Precis som i Skolverkets rapport om IT så är de elever och lärare vi intervjuat eniga om att IT ökar motivationen till lärande.84 Det är dock ingen av dem som går in närmre på varför det är så. En lärare tar visserligen upp att eleverna tillhör ”IT-åldern” som en anledning. Det märks tydligt i våra intervjuer att eleverna ligger flera steg före lärarna på området. De ser IT som ett självklart hjälpmedel, medan lärarna fortfarande är fascinerade över de möjligheter som IT för med sig. En elev vill t.ex. att man ska bli mer modern och använda Iphone i undervisningen. Enligt Wallin kan det dock vara svårt att utveckla undervisningen med enbart ny teknik. Det behövs en förändrad arbetsorganisation och förändrade arbetsformer som grund, sen kan IT hjälpa till och förstärka den pedagogiska och didaktiska utvecklingen.85

Utgår man ifrån våra miljöbeskrivningar av skolorna verkar de flesta lärare fortfarande befinna sig i en traditionell arbetsorganisation. På en skola är lärarna uppdelade i ämnescentrum. På en annan skola har man visserligen programhus, men där sitter endast karaktärsämneslärare. Kärnämneslärarna föredrar att sitta tillsammans i en annan byggnad. När det gäller arbetsformer verkar karaktärsämneslärarna ha kommit längst. De lägger större vikt vid t.ex. möblering och tillgång till grupprum. Kärnämneslärarna verkar mest fokusera på just tillgången till IT.

Överhuvudtaget känns det som att både rektorer och lärare (framförallt kärnämneslärare) fokuserar mycket på IT-tillgången utan att förklara några pedagogiska fördelar som t.ex. möjligheten att matcha olika lärstilar och individanpassa.86 Enligt Björklid och Wallin har många kommuner en övertro till vad teknisk utrustning kan åstadkomma för lärandet. Man måste sätta in IT i ett sammanhang. Tillsammans med ett nytt arbetssätt, en ny organisation och en ny lärarroll kan IT hjälpa oss att forma framtidens skola.87 Törnquist är av samma åsikt. Hon nämner också att IT-resurser ofta är ett sätt att konkurrera med andra skolor.88

84 _{Skolverket (c) s.18}

85 _{Wallin s. 91-94} 86 _{Hill & Epps.} 87

Björklid s. 61-62 88 _{Törnquist s. 128}