Den styrparameter som operat¨orerna till st¨orsta del utg˚ar fr˚an ¨ar totalt tre parametrar, varav tv˚a st¨alls in i reaktorerna. Dessa ben¨amns parameter A och B, d¨ar B ¨ar en del av parametern A. Vid ¨andringar av B g¨ors en notering s˚a att operat¨oren som k¨or n¨astkommande batch ska vara medveten om detta. Enligt teorin ska en h¨ojning i B minska KP medan en s¨ankning ska ¨oka KP. ¨Aven till B finns det riktv¨arden f¨or hur f¨or¨andringarna ska g¨oras f¨or olika kvalit´eer samt en grundinst¨allning som utg¨or Golden Batch. Dessutom har varje produktionslina ett eget riktv¨arde att utg˚a ifr˚an. Hur detta f¨orh˚aller sig i verkligheten ¨ar inte i dagl¨aget kartlagt. Dessutom ¨ar kopplingen mellan parameter B och det namn som v¨ardet sparas under i MES inte helt glasklart. Analysen av B syftade d¨arf¨or till att f¨ora upp det verkliga utfallet av ¨andringarna till ytan samt skapa en koppling mellan parameter B och den tagg de sparas under. Till en b¨orjan sorterades ¨aven denna data i Excel f¨or att sedan analyseras i form av grafer. Enbart produkten X1 valdes att analyseras s˚a att en koppling till Black Belt projektet skulle vara m¨ojlig. Tidsintervallet som valdes varierade mellan produktions-lina A och ¨ovriga produktionslinor eftersom att majoriteten av produkt X1 tillverkades p˚a produktionslina B, C och D. Parameter B st¨alldes d¨arefter upp mot tiden och kopplades till respektive batch.
Totalt sett loggades 12 olika v¨arden p˚a parametern A i MES d¨ar de tilldelades ett namn utifr˚an vilken ordning i processen de antog. Exempelvis fick den f¨orsta loggningen namnet M 1 SP i R1. Utifr˚an de riktv¨arden f¨or parameter B som presenterades i Golden Batch recepten skulle det finnas fyra stycken v¨arden f¨or parameter B av de totalt 12 som presenterades. Resterande ˚atta representerade parameter A. F¨or att ˚aterfinna dessa togs grafer f¨or varje tagg h¨amtad fr˚an MES fram. Det resulterade i totalt 48 grafer f¨or de fyra produktionslinorna. En sammanst¨allning av dessa ˚aterfinns i Bilaga F. Utifr˚an denna sammanst¨allning var det fyra stycken f¨or varje produktionslina som ej var konstant. Det st¨amde ¨overens med de fyra v¨ardena f¨or parameter B som operat¨orerna justerar vid icke ¨onskat utfall i processen. Dessa parametrar kopplades till processkurvorna f¨or produkt X1 och genom att lokalisera parameter B:s v¨arde till n¨ar i processen det antogs kunde parameter B identifieras och kopplas till dess tagg i MES. En godtycklig processkurva f¨or X1 presenteras i Figur 37.
Figur 37: Processen f¨or en batch av produkt X1.
Ovanst˚aende kurva ¨ar enbart godtycklig och f¨or att lyckas g¨ora en koppling till varje produktionslina beh¨ovdes specifik data presenteras likt figuren ovan. Till dessa kurvor kopplades sedan de fyra intressanta taggarna som beskrev parameter B och en sammanst¨allning ¨over dessa togs fram. Till en b¨orjan analyserades produk-tionslina A och dess fyra taggar f¨or parameter B, se Figur 38
P˚a samma s¨att lyftes de intressanta taggarna fram f¨or resterande produktionslinor. Produktionslina B pre-senteras i Figur 39.
Figur 39: Taggarna som beskrev parameter B f¨or PL-B.
Taggarna f¨or parameter B p˚a produktionslina C presenteras i Figur 40.
Taggarna f¨or produktionslina D presenteras i Figur 41.
Figur 41: Taggarna som beskrev parameter B f¨or PL-D.
Genom att analysera vilken vikt reaktorerna hade kopplat till parameter B kunde f¨oljande sammanst¨allning tas fram ¨over vilket tagg som kopplades till vilken parameter B, i tabell f¨orkortat PB, f¨or de olika produk-tionslinorna, se Tabell 12
Tabell 12: Sammanst¨allning av parameter B med tillh¨orande taggnamn och produktionslina.
Nedanst˚aende sammanst¨allning beskriver vilken
PB som ¨ar kopplat till vilken tagg i MES.
PB /
Prod.lina PL-A PL-B PL-C PL-D
R2 1 M4SP i R2 M4SP i R2 M3SP i R2 M4SP i R2
R1 1 M2SP i R1 M2SP i R1 M2SP i R1 M2SP i R1
R1 2 M4SP i R1 M4SP i R1 M4SP i R1 M4SP i R1
R1 3 M6SP i R1 M6SP i R1 M6SP i R1 M5SP i R1
Det visades sig att produktionslina C och D avvek fr˚an ¨ovriga linors taggar vid g¨allande parameter B f¨or R21 och R13. Detta ¨ar n˚agot som historiskt har kunnat lett till f¨orvirring vid diskussioner g¨allande dessa parametrar. Ut¨over detta kunde det ¨aven urskiljas att kurvorna som presenteras i Figur 38, 39, 40 och 41 inte st¨amde ¨overens med varandra internt. I regel ska alla fyra v¨arden ¨andras lika mycket om en ¨andring genomf¨ors. F¨or produktionslina A och C avvek detta v¨asentligt medan f¨or produktionslina B och D f¨oljdes samtliga kurvor ˚at relativt lika. I alla fallen ¨ar det PBR13 som inte har ¨andrats likt de tre f¨oreg˚aende. Eftersom att PB var den prim¨ara styrparametern som ¨andrades vid icke ¨onskat utfall genomf¨ordes ¨aven en analys f¨or att se om detta gav det ¨onskade resultatet. Som tidigare n¨amnt skulle, enligt teorin, en ¨okning medf¨ora att KP minskade medan en s¨ankning skulle medf¨ora att KP ¨okade. Med detta i ˚atanke togs data fram f¨or den ¨andring i parameter B som gjorts mellan batcherna samt dess f¨or¨andring i KP. Dessa v¨arden st¨alldes sedan upp i en graf d¨ar Y-axeln representerade ¨andringen i parameter B och X-axeln f¨or¨andringen i KP. Vid denna analys kr¨avdes det att totalt tv˚a grafer togs fram f¨or respektive produktionslina d¨ar den ena
inneh¨oll de tre f¨orsta v¨ardena f¨or parameter B och den andra det fj¨arde v¨ardet. Ett exempel p˚a en s˚adan graf kan ses i Figur 42 och en sammanst¨allning ¨over samtliga grafer ˚aterfinns i Bilaga G.
Figur 42: ¨Andring i PB mot utfall av KP f¨or PL-C
Ur figuren ovan kan det urskiljas en viss korrelation som visar att ¨okat v¨arde p˚a parameter B minskar KP och minskat v¨arde ¨okar KP. Dock kan det ¨aven avl¨asas att i majoriteten av datapunkterna placeras d¨ar Y-v¨ardet ¨ar noll, det vill s¨aga n¨ar ingen ¨andring av parameter B genomf¨orts. H¨ar kan tv˚a extremfall utl¨asas d¨ar en batch ¨okat 40 enheter och en batch minskat 45 enheter utan att n˚agon f¨or¨andring har gjorts. Det p˚avisar hur stor variationen i processen ¨ar och det pekar i sin tur p˚a att variationen i r˚amaterialet som anv¨ands i processen har stor p˚averkan.