Den kulturella ramen

Den kulturella ramen tar sig uttryck genom att lyfta faktorer som språk, normer och praktiker, värderingar, religion och social tillhörighet. När problemet med migranten beskrivs i termer som relaterar till eller explicit uttrycker någon av tidigare nämnda kulturella faktorer tolkas det tillhöra den kulturella ramen.

2015

Vad beskrivs som det centrala problemet i debatten om ‘migranten’?

Under 2015 var den dominanta inramningen av migration och migranter den ekonomiska. Det förekom vissa undantag där problemet med migration framställdes vara av kulturella och ekonomiska faktorer och således vara överlappande. De ekonomiska konsekvenserna var fortfarande det mest centrala, dock fanns det vissa faktorer som ses tillhöra den kulturella ramen som ibland förekom under debatterna. Sverigedemokraterna var det parti som delvis använde sig av en kulturell inramning av migranten, i övrigt användes den ekonomiska ramen under 2015 av de resterande partierna.

“Bara för att det finns kulturer i världen som, tyvärr många gånger, har börjat etablera sig i Sverige, vilket fått till följd att utländska kvinnor inte arbetar i den utsträckning som svenska

kvinnor gör, ska vi låta den typen av strukturer och kulturer styra hur vi utformar barnomsorgspolitiken i vårt land? [...] Ska vi kapitulera inför de strukturer och kulturer som

gör att många invandrarkvinnor i dag inte får arbeta utan i stället sitter hemma med sina barn?” ​(2015b)

Ovanstående citat av Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson nämner kulturella faktorer som problem, dock är det fortfarande i termer av ekonomi där arbete är centralt i anförandet.

Vem är ansvarig för att problemet har uppstått?

Sverigedemokraterna går i vissa fall bort från den ekonomiska inramningen och använder sig av en kulturell inramning. Mattias Karlsson, dåvarande gruppledare för Sverigedemokraterna och ersättare i debatten för Jimmie Åkesson, säger:

“För varje år som går står det alltmer klart att islamismen är vår tids stora ondska och att denna människofientliga ideologi måste bekämpas med samma energi och med samma kompromisslöshet som vi tidigare bekämpat andra antidemokratiska ideologier, såsom

nationalsocialism och kommunism” ​(2015a)

Detta citat kan tolkas som att det är islamismen som ligger till grund för den ökade migrationen och är det centrala orsaken till varför problemet har uppkommit.

Vilka är lösningarna till det identifierade problemet?

I materialet återfinns det inte mycket som tyder på att problemet kategoriseras under den kulturella ramen. Lösningen som dock kan identifieras är att minska flyktingmottagandet genom en mer restriktiv migrationspolitik där färre migranter tas emot. En sådan inramning av lösningen är däremot en ekonomisk då denna syftar till att minska kostnaderna. Därför kan den inte kategoriseras som en kulturell inramning.

Vilka aktörer bör agera för att åtgärda problemet?

Under 2015 är det genomgående temat att den svenska regeringen bör agera likväl EU. Dock är det en större betoning på det nationella ansvaret i debatten, alltså att Sveriges regering måste agera för att åtgärda problemet.

2019

Vad beskrivs som det centrala problemet i debatten om ‘migranten’?

I debatten om migranten och migration är 2019 års centrala problem utanförskap och integration. Problemet målas upp av samtliga partier som att migranten befinner sig i

utanförskap, antingen på grund av arbetslöshet eller att migranten inte har anpassat sig till den “svenska kulturen”.

“Och bara kunskap kan bryta utanförskap där barn aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet, där vuxna inte talar svenska eller förstår vårt lands skrivna lagar och oskrivna regler, där hundratusentals människor aldrig får en chans till en egen klassresa och där många barn

inte ens får lära sig hur man löser den biljetten.” ​(2019a)

“​För att vi ska kunna återskapa ett modernt folkhem i Sverige måste vi öka tilliten. Vi måste

öka hemkänslan, medborgarandan och den inre solidariteten. Gör din plikt, kräv din rätt! Ta seden dit du kommer! [...] Anpassa dig, eller bo i ett annat land!” ​(2019d)

Moderaterna uttrycker sig att bristande kunskap, både språkliga och om kulturella normer, är centrala problem. Sverigedemokraterna uttrycker sig med liknande innehåll, dock med en viss skillnad i ton, att bristande förståelse och kunskap i normer och praktiker utgör ett problem.

“Sveriges väg framåt är inte en stor migration utan en starkare integration. Ska vi klara den krävs höga krav på att jobba, lära sig svenska och bli en del av samhället och sedan lika

stora möjligheter.” ​(2019c)

Även Socialdemokraterna är på samma spår när det kommer till problemformuleringen, både svenska språket och förståelse av det svenska samhället är viktigt för integrationen och därmed utgör bristande kunskaper i både ett centralt problem.

Vem är ansvarig för att problemet har uppstått?

Genomgående för debatterna under 2019 är att den svenska regeringen lyfts som ansvarig. Den tidigare mer generösa migrationspolitiken målas upp som problemet och den ansvarige för detta är den svenska regeringen. Ebba Busch, Kristdemokraternas partiledare, säger:

“I stort sett varje gång som vi debatterar migrationsfrågan hänvisar statsministern till lösningar på EU-nivån. Visst är det sant att EU spelar en viktig roll. Men ett gemensamt ansvar för migrationsfrågorna innebär också en harmonisering av lagstiftning. Och här har

Sverige målas upp som den ytterst ansvarige för problemet, men även här får lyft EU som delvis ansvarig för problemet. Jimmie Åkesson instämmer och säger i sitt anförande:

“Låt mig också ta tillfället i akt att prata lite om den otrygghet som breder ut sig här i Sverige men också över hela Europa. Det är svårt att inte till stor del koppla detta till

vidöppna gränser och obefintliga kontroller.” ​(2019d)

Vidöppna gränser och obefintliga kontroller syftar både på Sverige och EU vilket överensstämmer med tidigare uttalande om vem som är den ansvarige för att problemet har uppstått.

Vilka är lösningarna till det identifierade problemet?

Lösningarna som föreslås till problemet med integrationen på grund av ökade migranter innehåller förslag som språkkrav och förmedla kunskap om svenska normer och seder. Detta för att minska utanförskapet som målas upp av partiledarna. Citatet nedan av Jan Björklund innehåller exempel på språkkrav, men även ett implicit krav på en anpassning till “svensk kultur”:

“Vi sätter stopp för nya religiösa friskolor, inte minst i våra förorter där de växer. Det blir språkkrav för medborgarskap, obligatorisk språkförskola och en väsentligt tuffare, tydligare

och hårdare attityd när det gäller hederskultur och hedersrelaterat våld.” ​(2019a) Betoningen på språkutbildning och utveckla dessa kunskaper för att förbättra integrationen hörs även från Socialdemokraterna:

“Det handlar om yrkesutbildning, språkutbildning och jämlika livsvillkor. Att prioritera välfärden är ingen lätt uppgift, men det är den uppgift som det parti som jag leder axlar.”

(2019c)

Vilka aktörer bör agera för att åtgärda problemet?

För att lösa problemet med integrationen lyfts återigen både Sveriges ansvar men även ett visst ansvar läggs på EU. När Sverige betonas som den huvudsakliga aktören som bör åtgärda problemet är det både i formen av den rödgröna regeringen men också Sverige som nation. Nedan följer ett citat från Ulf Kristersson där Sveriges ansvar att agera lyfts:

“Vi borde ha långsiktighet, stabilitet och en genomtänkt idé om vad Sveriges ansvar är och vad vi klarar av. Jag tycker att våra båda partier [Socialdemokraterna och Moderaterna,

reds. anm.] har ett extra ansvar för detta.” ​(2019a)

EU ses även som en aktör som har ett ansvar att åtgärda problemet med ökade migranter. EU:s yttre gräns lyfts som en faktor som måste kontrolleras för att minska antalet migranter såväl som EU:s skyldighet att samordna fördelningen av migranter. Stefan Löfven säger i sitt anförande:

“Vi måste arbeta utanför EU:s gränser med att bidra till fred och utveckling så att färre tvingas söka sig till Europa på farliga vägar. Vi måste arbeta vid EU:s gränser för att knäcka

den hänsynslösa människosmugglingen, rädda liv och ha kontroll över våra gränser. Vi måste arbeta innanför EU:s gränser för en jämnare fördelning av de människor som enligt

asylrätten har skäl att stanna.” ​(2019d)

Slutligen förekommer “vi” som en aktör för att åtgärda problemet. “Vi” syftar på Sverige, dock framkommer det inte om det är Sverige som en helhet eller om det är politiker som ska lösa problemet. Citatet nedan är från Jimmie Åkesson:

“Vi kommer att slåss för att återupprätta ett folkhem byggt på gemenskap, hemkänsla, tillit, flit och plikt. Varje dag kommer vi att kämpa för det Sverige som så många svenskar