Den referentiella funktionen: funktionalitet och lojalitet

Som framkommer i avsnitt 6.1 ovan förekommer tematiska referenser mer i delmaterialet EngKT, men också i SveMT uppträder jämförelsevis många sådana, medan antalet i SveOT är mera begränsat. Däremot finns det klara skillnader när det gäller vilka innehållsliga komponenter som förekommer i respektive delmaterial, och detta diskuteras i avsnitt 6.1.1–6.1.3 ovan.

Språkliga uttryck för tematiska referenser till kärleksrelationer före-kommer klart mer i SveMT än i EngKT, medan det är betydligt vanlig-are med tematiska referenser till personal inom vården i EngKT än i SveMT. Vanligast i samtliga delmaterial är att sjuksköterskor omnämns och därefter kommer läkare. Det är ovanligt med referenser till vårdtag-are, och sådana förekommer enbart i SveMT. Tematiska referenser till lokaler för vård är klart vanligare i EngKT än i SveMT. Förekomsten av tematiska referenser är inte jämnt fördelad inom respektive delmaterial

utan det finns romantitlar som inte innehåller några tematiska referenser alls och det finns sådana som innehåller två vardera.

De likheter som finns mellan EngKT och SveMT med tematiska refe-renser till kärleksrelationer, personer som möts inom vården samt lokal-er för vård får sägas vara uttryck för både lojalitet mot sändaren i den ursprungliga kommunikationssituationen för EngKT och hänsyn till mottagaren av romantitlarna i SveMT; detta är information som gärna bör ingå i titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner. I alla fall de många referenserna till sjuksköterskor i SveOT stöder detta resonemang.

Men det finns också skillnader mellan EngKT och SveMT. I det svenskspråkiga delmaterialet finns det fler tematiska referenser till kär-leksrelationer, färre referenser till vårdpersonal, några referenser till vårdtagare samt färre referenser till lokaler för vård än i det engelsk-språkiga delmaterialet. Dessa skillnader får i alla fall till någon del antas vara betingade av en strävan efter att romantitlarna i SveMT ska vara funktionella i målspråkskulturen, och särskilt gäller detta ”exotiska egennamn” på lokaler för vård (se avsnitt 6.2 ovan), även om detta med-för att lojaliteten mot titelproducenten i källspråkskulturen får inta en lite mer underordnad roll.

I samband med frågan om funktionalitet och lojalitet vill jag särskilt uppmärksamma ett mindre antal titlar i mitt material. Frågan är hur väl de aktuella titlarna informerar om den tillhörande texten, dvs. huruvida de aktuella romantitlarna både är funktionella ur det perspektiv som mottagaren i målspråkskulturen kan tänkas ha och huruvida de är lojala mot den ursprunglige sändarens intentioner. Enligt min bedömning är det totalt 16 av de 288 titlarna i materialet som inte kan sägas uttrycka den referentiella tematiska underfunktionen på ett helt fullgott sätt (jfr Nord 1995:276).

Det gäller nio titlar i EngKT, fem i SveMT och två i SveOT, och ett exempel ur varje delmaterial är The silver rose bowl, Gåtan i paradiset och Flygturen. Respektive titel meddelar att en silverskål förekommer i den aktuella romanen, att det finns en gåta på en plats som kan beteck-nas som ett paradis och att en flygning genomförs. Men titlarna i sig kan knappast sägas ge någon entydig information om innehållet i respektive roman, även om skålen, gåtan och flygturen får antas vara centrala i de aktuella sammanhangen (jfr Nord 1993:113). Om jag hade haft tillgång till de totalt sexton romanerna med ”gåtfulla” titlar, hade jag förhopp-ningsvis kunnat skapa klarhet i denna fråga (jfr avsnitt 3.1 och 6.1 ovan).

Flertalet titlar, eller nio av de sexton, som jag bedömer inte uttrycker den referentiella tematiska underfunktionen på ett helt fullgott sätt ingår

alltså i EngKT. I tre av dem finns en motsvarande svaghet i de aktuella titlarna i SveMT: Bitter rain – Kärlek i Hongkong, Cinderella nurse –

Rita gör revolt samt The crystal gull – En mås av kristall. Möjligen ger

de svenska titlarna Kärlek i Hongkong och Rita gör revolt något tydlig-are information om innehållet i de aktuella romanerna än titlarna i EngKT med sina referenser till den amerikanska folksångerskan Mal-vina Reynolds sång Bitter rain från 1967 (MalMal-vina Reynolds: Song Lyrics and Poems) och sagan om Askungen. De möjliga svenska över-sättningarna av Bitter rain och Cinderella nurse med Bittert regn och

Askunge(sjuk)sköterskan hade knappast varit funktionella ur

mot-tagarnas perspektiv. Men de svenska titlarna Kärlek i Hongkong och

Rita gör revolt ger ändå inte särskilt klar information om innehållet i

just en läkar- eller sjuksköterskeroman. Vidare finns det två titlar i SveMT som jag bedömer som mindre informativa än sina engelska mot-svarigheter: Gåtan i paradiset (EngKT: Challenges for nurse Genie) och

Över alla gränser (EngKT: The nurse’s choice). Slutligen finns det

ytterligare en titel i SveOT som är lite gåtfull med tanke på att det är fråga om just en läkar- eller sjuksköterskeroman: Ett barn försvinner. Däremot hade titeln Ett barn försvinner inte alls varit oväntad som titel på exempelvis en kriminalroman.

Titlar av denna typ kan däremot vara effektiva verktyg för titelprodu-center med tanke på den tredje av de möjliga kommunikativa funktion-erna, nämligen appellfunktionen (jfr Rothe 1986:175). I avsnitt 8.2.1 nedan behandlas gåtfulla uttryckssätt och appellfunktionen och i avsnitt 8.2.2 symboler och samma funktion.

Särskilt intressanta i detta sammanhang är de sex titlar där den refe-rentiella tematiska underfunktionen, enligt min bedömning, uttrycks tyd-ligare i SveMT än i EngKT. Det är fråga om bland annat de båda titel-paren The silver rose bowl – Syster Jennies belöning och The fateful tide – En sjuksköterskas ansvar. Av de svenskspråkiga titlarna framgår det tydligt att den aktuella romanen handlar om sjuksköterskor. Däremot blir det inte klart utifrån titlarna vad för slags belöning Syster Jennie får eller vilket ansvar som en viss sjuksköterska har. Men mottagarna av de svenskspråkiga romantitlarna får ändå mer klargörande information om innehållet i de tillhörande översatta texterna, dvs. de aktuella romanerna, än mottagarna av de engelska originaltitlarna.

Den referentiella tematiska underfunktionen uttrycks således klarare i de svenska romantitlarna än i de motsvarande engelska titlarna, även om lojaliteten mot sändaren i den ursprungliga kommunikationssituationen härmed försvagas. Liksom i fråga om språkliga uttryck för kärleksrela-tioner i titlarna kan detta tydliggörande i SveMT ses som en form av

explicitering, i så fall så kallad pragmatisk explicitering (se avsnitt 6.1.1

ovan). Utformningen av de sex aktuella romantitlarna i SveMT – jäm-fört med motsvarigheterna i EngKT – kan därför sägas vara ett uttryck för pragmatisk explicitering när det gäller den referentiella tematiska underfunktionen.