Tematisk referens med instruerande syfte

Christiane Nord förtecknar fem olika språkliga medel till underfunk-tionen för titlar och överskrifter att instruera mottagaren om hur temat eller innehållet i den tillhörande texten ska förstås och tolkas (se Nord 1993:161–165; jfr Lindqvist 2002:77 om ”citat ur den svenska litterära fataburen ...” som titlar på Harlequinromaner). Av de fem språkliga medlen är det två som jag bedömer förekommer i mitt material,

näm-ligen kategorierna Metaforer och Symboler (ty. Metaphern, Symbole).3

En översikt av antalet belägg för kategorierna i delmaterialen återfinns i tabell 9 nedan, och efter tabellen presenteras kategorierna och resultaten kommenteras.

1 Jfr även Skyum-Nielsen (1992:295) om allusioner i titlar och överskrifter och

Lindqvist (2002:77) om titlar på Harlequinromaner, som inte alluderar ”direkt på men konnoterar en annan titel såsom Norr om Eden, Flickan som visste för mycket och En studie i kärlek” (kursiv stil i originalet).

2 Jag tackar professor Mall Stålhammar för informationen om C.P. Snows

Corridors of power.

3 De övriga tre kategorierna är Karakteriserande egennamn, Sentenser samt

Inter-textuella referenser till bekanta historier, ämnen etc. (= citat) (ty. sprechende

Nam-en, SentenzNam-en, intertextuelle Bezüge zu bekannten Geschichtern, Stoffen etc. (= Zitate); se Nord 1993:161–165). Svårigheterna att kategorisera ”ting” (ty. Ding) som

nämns i titlar uppmärksammas av Rothe (1986:188), som diskuterar ifall de ska be-traktas som tematisk information, metonymier, symboler eller metaforer.

TABELL 9. Appellfunktionen utifrån tematisk referens: kategorier med

instruerande syfte i EngKT, SveMT och SveOT

Kategorier EngKT (n = 130) SveMT (n = 130) SveOT (n = 28) Metaforer 3 9 2 Symboler 2 1 1 Totalt 5 10 3

Av tabell 9 – och tabell 8 i avsnitt 8.2.1 ovan – framgår att det är jäm-förelsevis mindre vanligt att uttryck för appellfunktionen utifrån temat-isk referens med instruerande syfte uppträder i materialet. Tabell 9 visar att flest antal belägg finns i SveMT med 10 av hela materialets totalt 18 belägg. Tabellen visar också att det språkliga verktyg som främst an-vänds är metaforer som svarar för 14 av 18 belägg.

Metaforer

Metaforer i titlar och överskrifter framträder ofta som sådana först om mottagaren i kommunikationssituationen har tillgång till den tillhörande texten. Metaforer i titlar och överskrifter kan ge sändaren i kommunika-tionssituationen möjlighet att styra mottagarens tolkning av den tillhör-ande texten. Metaforer kan vara konventionaliserade eller nyskaptillhör-ande (Nord 1993:162–163; jfr Rothe 1986:54–60 om metaforer med appell-funktion i titlar och överskrifter).

Nord ger emellertid inte någon explicit definition av kategorin Metaforer i förhållande till metonymier eller liknelser. Däremot ger hon en definition av metonymier (samt personifieringar och omskrivningar utan bildspråk) i förhållande till metaforer och symboler: de förra ställer lägre krav på mottagarens tolkningsförmåga än de senare. Metaforer och symboler har därför ett instruerande syfte, medan metonymier, personi-fieringar och omskrivningar utan bildspråk tillför stilistiska kvaliteter till titlar och överskrifter (Nord 1993:180).

För att klargöra den eventuella förekomsten av Metaforer i mitt material krävs det en tydligare definition av begreppet ’metafor’ än vad Nord (1993, 1995) erbjuder. I likhet med Yvonne Lindqvist studerar jag mitt material som produkter, och jag studerar därmed inte den möjliga översättningsprocessen bakom romantitlarna i delmaterialet SveMT (se avsnitt 2.2 och 4.4 ovan). Därmed undersöker inte heller jag ”de funda-mentala tankeprocesser som ligger bakom metaforiskt tänkande”

(Lind-qvist 2002:151). För att identifiera bildspråk i titlarna har jag valt att använda mig av Lindqvists tillämpning av det så kallade lögnkriteriet:

[n]är det har varit möjligt att identifiera ett källspråks- eller målspråks-uttrycks sak- och bildled genom frågan: Är detta sant eller ej?, har ut-trycket analyserats som bildligt (Lindqvist 2002:151 med fotnot 150).

Kriteriet kan illustreras med hjälp av titeln Livets stormar i SveMT, där en bokstavlig tolkning av nominalfrasen skulle ge en falsk tolkning, eftersom stormar som meteorologiskt fenomen inte kan knytas direkt till livet. Däremot ger en bildlig tolkning en möjlig och trolig tolkning; livet kan innehålla dramatiska händelser som de inblandade människorna kan uppleva som en motsvarighet till stormar i meteorologisk mening.

För att avgränsa metaforer i förhållande till metonymier och liknelser följer jag Lindqvist (2002:153–154), som i sin tur följer definitionerna i

Nationalencyklopedin. Enligt denna är metaforen ”ett bildligt

uttrycks-sätt där likheten eller inre överensstämmelser motiverar att en företeelse byts ut mot en annan” (Nationalencyklopedin, citerat efter Lindqvist 2002:153). Metonymi innebär att ett språkligt uttryck ersätts med ett annat, och det ersättande uttrycket har en relation till det första uttrycket (Lindqvist 2002:153). Romantiteln Lyssna på mitt hjärta i SveMT kan tolkas som en metonymi, där mitt hjärta står för mig, dvs. personen som uttalar sig i titeln och som uppmanar någon eller några att intressera sig för och engagera sig i personens känsloliv. Liknelser, med både ett utsatt sakled och ett utsatt bildled (Lindqvist 2002:154), förekommer inte i mitt material. I det följande diskuterar jag metaforer i materialet, medan metonymier behandlas i avsnitt 8.4 nedan.

Utifrån tabell 9 ovan framgår att antalet titlar i materialet där Metafor-er uppträdMetafor-er uppgår till 14 och att flMetafor-ertalet av dem åtMetafor-erfinns i SveMT. Metaforerna avser dels kärleksrelationer, dels dramatiska skeenden, det senare både i allmänhet och inom vården. Exempel på metaforer för kär-leksrelationer är På kurs mot kärleken i SveMT och Circles of love i EngKT. Dramatiska skeenden uttrycks genom bland annat titlarna Lek

med elden och Livets stormar i SveMT. Titlar som Syster Kathys elddop

och Syster Paulas mardröm i SveMT meddelar att de tillhörande texter-na antagligen behandlar dramatiska och krävande arbetsuppgifter för de båda sjuksköterskorna. Det är definitivt inte fråga om ett konkret dop genom eld för syster Kathys del (jfr EngKT: Danger – nurse at work). Inte heller är det troligt att den tillhörande texten handlar om en konkret mardröm som syster Paula har utan mardröm har här en bildlig betyd-else (jfr EngKT: Accused nurse). Däremot går det inte helt att utesluta, inte utan tillgång till den tillhörande texten, att mardrömmen för syster

Paulas del kan handla om komplikationer i en kärleksrelation i stället för mindre angenäma upplevelser i arbetslivet. I vissa fall är det omöjligt för mottagaren att, enbart utifrån romantiteln, med full säkerhet avgöra ifall en viss metafor avser en kärleksrelation, ett dramatiskt skeende i allmänhet eller ett dramatiskt skeende inom vården (jfr Nord 1992:162– 163). Ett exempel är På en skör tråd i SveMT, där frågan är ifall roman-en handlar om roman-en osäker kärleksrelation, roman-en dramatisk händelse i var-dagen eller en patient som befinner sig i ett livshotande tillstånd.

Symboler

Liksom metaforer är symboler (samt allegorier) antingen konventionali-serade eller nyskapande. Medan de konventionalikonventionali-serade symbolerna och allegorierna oftast kan tolkas med hjälp av enbart den aktuella titeln eller överskriften, kräver de nyskapande att mottagaren faktiskt tar del av den tillhörande texten för att förstå dem (Nord 1993:163–164).

I fråga om kategorin Symboler är fyra romantitlar aktuella, och dessa är fyra av de romantitlar som enligt min bedömning även ger prov på kategorin Gåtfulla uttryckssätt i avsnitt 8.2.1 ovan. Jag anser att de fyra titlarna innehåller symboler, som kräver att mottagaren faktiskt läser den tillhörande texten för att kunna tolka symbolerna – och till fullo förstå de aktuella titlarna. Det handlar om Flygturen i SveOT, The silver rose

bowl i EngKT samt titelparet The crystal gull – En mås av kristall i

EngKT respektive SveMT. Jag betvivlar att de tillhörande romanerna i fråga ägnas enbart en kortare flygresa eller föremål av silver respektive kristall. I stället tror jag att flygresan och föremålen har symbolisk(a) betydelse(r), men detta eller dessa framgår inte enbart av romantitlarna. Det krävs alltså tilgång till de tillhörande romanerna för att förstå vad flygturen, silverskålen och måsen av kristall i romanernas titlar ”egent-ligen” representerar (jfr avsnitt 6.1 och 6.3 ovan).