Den sociala aspekten

Den sociala aspekten kan ses ur två perspektiv, dels vad den sociala läsningen bidrar med och dels det sociala sammanhang som bokcirkeln utspelar sig i. Förtydligat innebär detta vad deltagarna får ut av att diskutera boken i

bokcirkeln men också vad de får ut av att ses i ett socialt sammanhang för att prata om även annat än litteratur.

5.4.1 Fristående bokcirklar

I de fristående bokcirklarna är det den sociala delen av bokcirkeln som är den viktiga, snarare än att diskutera boken. Boken blir mer som en anledning att ses, även om boken sällan avhandlas särskilt djupgående. Något som varit genomgående hos alla intervjuer med respondenterna i fristående bokcirklar är att det ger mycket för läsupplevelsen att diskutera böckerna i ett socialt

sammanhang där fokus är på just läsning och litteratur, oavsett om deltagarna drar många personliga paralleller till böckerna eller inte och oavsett hur mycket det pratas om det man har läst

Jag tycker att det påverkar mig ganska mycket ändå. […] vi brukar börja varje möte med att sätta ett betyg mellan 1–5 […] och i slutet sätter man ett betyg igen, då får man ändra sitt betyg och det är ofta man gör det ändå. Jag tror ofta jag gör det till det bättre. Ibland för att de lyft saker som man själv inte tänkt på, ibland för att nån tycker väldigt illa om boken och man då höjer i affekt. (Jakob, 2020)

Aspekten att någon annan kommer med vinklar och tolkningar som de själva inte tänkt på är något som dyker upp hos alla respondenter. Eva utvecklar det Jakob säger om att ha uppfattat olika saker. ”Men efter att vi har diskuterat boken så växer den av våra diskussioner och det vi delger varandra. […] Man lägger ihop någonting, en har uppfattat något och en annan har uppfattat något annat, och så läggs alla de här sakerna ihop och då förstår man bättre. Det blir en djupare upplevelse av boken.” (Eva, 2020). Detta är något som egentligen händer med alla läsupplevelser när en diskuterar dem med andra. Lundin (2003) menar att de vidgade erfarenheterna som bokdiskussionen ger bidrar bland annat till att individen samt gruppen utvecklas. Även Frid (2012) konstaterar att samtalet gör att en kan närma sig både sin egen och andras historia. Likväl som det blir en större förståelse för boken, blir det också en ökad förståelse för sig själv och varandra.

5.4.2 Bokcirklar vid bibliotek

I bokcirklarna vid bibliotek är det boken som är det viktiga snarare än den sociala situationen, men trots det är den sociala aspekten i bokcirkeln svår att bortse ifrån. Alla respondenter är eniga kring att det ger något att diskutera boken i en social kontext. Till skillnad från de fristående bokcirklarna sätter inte bibliotekscirklarna betyg på böckerna lika frekvent, vilket gör det svårt att

39

se hur läsupplevelsen förändras efter bokdiskussionen. Trots det är det tydligt att de alla tycker att det ger någonting att diskutera böckerna med andra. I Stinas bokcirkel brukar de sätta betyg på böckerna de läser. Stina förklarar hur de går tillväga ”det är det sista vi gör. Då går man en runda och får säga något mellan ett och fem och man får säga varför.” (Stina, 2020). Hon berättar att hon undermedvetet redan satt ett betyg på boken när hon går till

bokcirkelträffen, och att det brukar vara samma i slutet. Till synes påverkar bokdiskussionen inte Stinas syn på boken tillräckligt mycket för att omvärdera vad hon tycker om den. Stina menar att det sociala och boken är nära

sammankopplade, ”det hänger ju ihop. Boken är ju det viktigaste, men vi samlas ju runt, och man kan inte samla sig ensam.” (Stina, 2020). Detta

förstärker det Frid (2012) säger om att biblioteket är en viktig institution för att samla folk, eftersom många inte har en egen social arena där de kan samlas kring böcker. Att biblioteket har en sådan social arena är därför viktig, vilket utifrån bibliotekets uppdrag borde göra arrangerandet av bokcirklar till en självklarhet.

Inte heller Johanna påverkas nämnvärt av bokdiskussionerna som sker i bokcirkeln, men anser att hon påverkas mer av att prata om boken med andra. Johannas bokcirkel brukar inte betygsätta böckerna, utan detta är någonting hon gör själv. ”Nej, just i denna bokcirkelgrupp brukar jag inte bli så påverkad av dem, men jag kan komma på mig att bli påverkad när jag diskuterar

böckerna med andra människor.” (Johanna, 2020). Hon utvecklar att hon även kan bli påverkad om hon lyssnar på en recension av en bok och att andra åsikter både kan sänka hennes betyg och höja det. Det innebär att den sociala aspekten kan ha både positiva och negativa inverkningar på läsupplevelsen, även om det i Johannas fall inte nämnvärt har med bokcirkeln i sig att göra. Det är intressant att se vad som krävs av gruppen för att de ska påverka

läsupplevelsen. Kanske finns det en koppling mellan att inte bli påverkad och att inte dra några paralleller till sitt personliga liv, eftersom bristen på

paralleller kan göra att läsaren upplever en distans som gör det svårt att få nya känslor kring boken. En annan tolkning kan är att en kan ha missat något som någon annan uppmärksammat, och att det är dessa nya synvinklar som

förändrar vad en tycker om boken.

Lena berättar detta om hur den sociala aspekten ser ut i hennes bokcirkel

[…] vi pratar inte om privata saker, det tycker jag är bra med den här gruppen. Att vi inte halkar in på [sådant] men någon gång kan någon säga ’jag kände igen mig i det här, för jag var också med om det’. [Hur ofta det händer] beror på vilka som är med, i början var det någon som [ofta] gjorde det, tog hand om sitt privata [i bokcirkeln] och det var jag lite irriterad över. (Lena, 2020).

Detta tydliggör att Lena är med i bokcirkeln för att prata om böckerna de läser och att hon inte är särskilt intresserad av att bli vän med de andra deltagarna. Stina känner snarare motsatsen till detta, trots att hennes bokcirkel inte heller drar så många paralleller till sina egna liv. ”Det händer ibland att någon gör det. Men det är inte så vanligt. Men det tror jag vore jättebra, men så nära känner vi inte varandra.” (Stina, 2020). Stina menar alltså att paralleller kan

40

fördjupa bokdiskussionen, medan Lena snarare menar att det förhindrar bokdiskussionen.

Utifrån Stinas citat kan en också uttyda en krock mellan att inte känna varandra och att våga komma med personliga paralleller, samtidigt som delandet av egna erfarenheter är ett bra sätt för gruppen att lära känna varandra. De personliga parallellerna kan ge något mer till bokdiskussionen, vilket Karin också varit inne på. Karin är med i en fristående bokcirkel, och menar att det ofta blir tråkigt om en inte lägger in något personligt i diskussionen (Karin, 2020). Dessa skillnader beror antagligen på vad en vill få ut av att vara med i en bokcirkel, där olika motivationer kan vara att få diskutera boken utifrån dess litterära egenskaper eller att genom bokdiskussionen lära känna andra

människor. Det kan alltså bli en krock mellan deltagarna om avsikterna att vara med i en bokcirkel skiljer sig åt. Rich (2012) konstaterar att personerna i bokcirkeln ofta brukar bli vänner med varandra ganska fort, men en avgörande aspekt handlar om huruvida det finns en motivation eller en avsikt att få vänner genom att delta. Kanske hade den krocken inte uppstått om det hade varit uttalat i bokcirkeln att en avsikt är att deltagarna ska lära känna varandra. Johanna berättar att i hennes bokcirkel är det mestadels boken de pratar om, och om det dras paralleller har det alltid med boken att göra. Det händer också att de refererar till annat än sitt eget liv, exempelvis andra böcker eller

författare. Det verkar alltså vara ovanligt med personliga paralleller i hennes bokcirkel, och det finns blandade åsikter kring huruvida det borde förekomma eller inte.

”95% om boken, Men en gång var jag väldigt ledsen på grund av att jag associerade händelsen med mitt eget liv, så vi pratade om andra saker då. Men oftast pratar vi bara om boken.” (Elisabeth, 2020). Trots att Elisabeths

bokcirkel i princip bara pratar om boken, tycker Elisabeth att den sociala aspekten är väldigt viktig. Bokcirkeln är en social aktivitet där bokdiskussionen är lika viktig som det sociala i att samlas och prata med andra

litteraturintresserade.

5.4.3 Sammanfattning

Bokcirklarna lägger vikt vid olika saker vad gäller det sociala. I

biblioteksbokcirklarna är det den sociala läsningen som är viktig: en läser en bok och samlas för att diskutera denna och på så sätt få ut så mycket som möjligt av läsupplevelsen. I de fristående bokcirklarna däremot är det sociala sammanhanget viktigast. En träffas för att diskutera boken på ett sätt där det sociala sammanhang som träffen utgör är viktigare än boken i sig. Det är alltså inte lika viktigt att alla har läst boken som det är i biblioteksbokcirkeln. I de fristående bokcirklarna är det också vanligare att deltagarna drar paralleller till sina egna liv. De som inte känt varandra sedan tidigare blir ofta vänner utanför de fristående bokcirklarna, vilket inte har skett i biblioteksbokcirklarna. Detta visar på olika motivationer till med att vara med i en bokcirkel.

41