Ljudinspelningar och transkriberingar av intervjuer med respondenterna Jakob, Eva, Karolina, Karin, Elisabeth, Lena, Johanna och Stina, 1/4-27/4 2020
Tryckta och elektroniska källor
Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det
läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.
Barstow, J. M. (2003). Reading in groups: Women's clubs and college literature classes. Publishing Research Quarterly, 18(4), s.3-17.
Bergman, L. (2018). Läsning som passion och social praktik: Om läspraktiken i en bokcirkel. I J. Qvarsebo (red.), Educare 2018:1 Artiklar, 2018, s. 69-90). Malmö: Lärande och samhälle, Malmö universitet.
Bloom, H. (2001). Hur du ska läsa, och varför. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3e uppl.). Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning. Felski, R. (2008). Uses of literature. Malden, Mass.: Blackwell Pub. Fredriksson, U., & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och
läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Frid, N. (2012). Slutet på boken är bara början : om läsarsamtal, bokcirklar &
bibliotek. Lund: BTJ förlag.
Furhammar, S. (1997). Varför läser du? Stockholm: Carlsson.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun : tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur.
Hallin, A., & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Hartley, J. (2002). The reading groups book. Oxford: Oxford University Press. Hoffert, B. (2019). The Book Club Experience. Library Journal,
144(3) s.30-33.
Kungliga Biblioteket (2019). Bibliotek 2018 : offentligt finansierade bibliotek
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Kungliga biblioteket. Hämtad från:
https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter-samverkan-52
och-utveckling/2019-05-22-2018-ars-biblioteksstatistik---kraftig-okning-av-e-bokslanen-.html.
Larsson, L. (2012). Om värdet att läsa skönlitteratur. I Carlsson, U & J. Johannisson (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare : en
forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen (1. uppl. s. 155-165).
Göteborg: Nordicom.
Long, E. (2003). Book clubs : women and the uses of reading in everyday life. Chicago, Ill.: Univ. of Chicago Press.
Lundin, I. (2004). Cirkelbevis : läsecirklar på bibliotek. Lund: Bibliotekstjänst. Lundin, I., & Aronsson, K. (2003). Bokläsarnas kunskapskälla : för läsecirklar
och andra litteraturälskare om boksamtal, förlagsverksamhet och bokbransch.
Ystad: Kabusa.
Nilvér, E. (2012). Den privata läsupplevelsen blir privat. Tre kvinnor i en
läsecirkel berättar. (Kandidatuppsats). Borås: Högskolan i Borås.
Ohlsson, J. (2019). Nordicom-Sveriges mediebarometer 2018. Göteborg: Nordicom. Hämtad från:
https://www.nordicom.gu.se/sv/system/tdf/publikationer-hela
pdf/nordicom_sveriges_mediebarometer_2018.pdf?file=1&type=node&id=40 45&force=0
Olsson, L. (2019, 12 september). Det är inte barns medievanor som är problemet, utan de vuxnas aningslöshet. Dagens Nyheter.
Persson, M. (2012). Den goda boken : samtida föreställningar om litteratur
och läsning. Lund: Studentlitteratur.
Rich, M. (2012). 'And Next Month We Will Be Reading...': Book Clubs and Book Discussions in North Carolina. North Carolina Libraries, 70(1) s.15-20. Rosenblatt, L. M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Rydbeck, K. (2013a). Det sociala läsandet förr och nu. I A. Fejes (red.),
Lärandets mångfald: om vuxenpedagogik och folkbildning (1. uppl. s.37-54).
Lund: Studentlitteratur.
Rydbeck, K. (2013b). Läsargemenskapernas komplexa landskap : om bokcirkelbegreppet och utvecklingen av svensk bokcirkelverksamhet, med speciellt fokus på folkbibliotekens och studieförbundens cirklar. I
Libraries, black metal and corporate finance : Current research in
Nordic Library and Information Science: Selected articles from the 40th anniversary conference of the Swedish School of Library and Information Science 2013(23) s. 112-135. Borås : Högskolan i Borås.
Rydbeck, K. (2016). Reading groups in Swedish public libraries. I K,
53
the reading experience : theory, practice, politics (1. uppl. s. 233-245)
Waterloo, Ontario, Canada: Wilfrid Laurier University Press. Rydbeck, K. (2017). Att läsa i cirkel. Internationella influenser i
folkrörelsernas tidiga bildningsarbete. I Konstellationer : Festskrift till Anna
Williams (1. uppl. s. 255-267) Möklinta : Gidlunds förlag.
Statens medieråd (2019). Ungar och medier 2019. Stockholm: Statens medieråd. Hämtad från:
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/ungarochmedier2019 3347.html.
Svensk biblioteksförening (2015) För det demokratiska samhällets utveckling
: [Elektronisk resurs] bibliotekslagen enligt lagstiftaren. Stockholm: Svensk
biblioteksförening. Hämtad från:
https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/03/fr-det demokratiska-sam-2019-webb.pdf.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html.
Wiström, F. (2019, 12 februari). Bokklubbsguiden + skaffa en egen bokklubb! Hämtad från: https://flora.baaam.se/guider/bokklubbsguiden-skaffa-en-egen-bokklubb/.
Bilaga 1
Intervjumall
Intervjun består av tre delar, en om dig som person, en om din läsning och slutligen en om bokcirkeln du är med i.
Jag vill även poängtera att deltagande är frivilligt och att du när som helst under intervjuns gång kan avbryta din medverkan. Materialet kommer hanteras konfidentiellt, vilket innebär att det bara är jag och min handledare som
kommer ha tillgång till materialet och i uppsatsen förblir ni anonyma. Samt att i och med att samtalet kommer spelas in kommer materialet att hanteras enligt GDPR. Ni kommer också få en blankett att fylla i där ni godkänner deltagande.
Bakgrund
Namn, ålder, familj, utbildning, yrke, intressen Läste du som barn?
Läsning
Nu övergår vi till frågor om din läsning, här vill jag förtydliga att det handlar om läsning i alla former, i fysisk bok, ljudbok och e-bok. Men även att det rör både skönlitteratur och facklitteratur, men inte kurslitteratur. Av den anledning att det är fri läsning som är i fokus.
Berätta om din läsning?
Vilket format föredrar du att läsa i?
Varför läser du? – för att lära dig något? Bli underhållen? Är läsning viktigt för dig? Varför?
Vad anser du kännetecknar en läsare? Identifierar du dig som en läsare? Hur ofta läser du?
När läser du? Var läser du? Vad läser du?
Starkt läsminne?
Läser du någonsin om en text? – varför? Upplever du de annorlunda? Brukar du identifiera dig med karaktärer i texterna du läser?
Hur väljer du vad du ska läsa? Hur ser din biblioteksanvändning ut?
Nu går vi över till frågor som rör bokcirkeln du är med i.
Bokcirkeln
Vill du berätta om er bokcirkel?
Hur många är ni?
Kände ni varandra från början? Hur ofta träffas ni?
Hur kom ni på att ni skulle starta bokcirkeln Hur ser urvalet av vad ni ska läsa ut?
Hur ser ett typiskt bokcirkel-tillfälle ut? Hur får du tag på boken till bokcirkeln? Är bokcirkeln fristående eller vid bibliotek? Varför har du valt det?
Varför är du med i bokcirkeln?
Till bibliotek:
På vilket sätt är biblioteket inblandat?
Vad tror du att bibliotekets inblandning ger bokcirkeln? Går ni miste om något?
Vad är bibliotekariens roll?
Till fristående:
Det finns ju bokcirklar vid många folkbibliotek, där biblioteket är involverat på olika sätt, det finns exempel där en bibliotekarie leder bokdiskussionen, där bokcirkeln endast huserar i bibliotekets lokaler och liknande. Med det i åtanke, Vad ger det att vara en fristående?
Tror ni att ni går miste om något?
Har ni någon som är utsedd till samtalsledare under diskussionens gång? // hur ser diskussionerna ut?
Så, det var min sista fråga. Har du någonting du tycker att jag glömt att fråga om som du vill berätta? Eller vill du lägga till något om det vi pratat om? Återknyt till GDPR