I denna del presenterar vi resultatet för prototypen som har skapats utifrån de identifierade problem som uppkom i vår förstudie. Det är denna prototyp som skall ligga till grund för det slutgiltiga utvärdering steget som tillsammans utgör svaret för vår frågeställning.
Med utgångspunkt i de problem som identifierades började vi utforma Lo-fi prototyper. Denna prototyp skapades utifrån PACMAD modellen och med dess användbarhetsprinciper i åtanke samt de designmönster som har förespråkats för i teorin. Arbetet skedde iterativt och vi försökte begripa oss på arbetsflödet så mycket som möjligt. Lo-Fi prototyperna visades upp för slutanvändarna som fick vara med och kommentera. Dessa kunde inte testas då de inte är funktionella, det viktigaste var att involvera användarna.
De problem som identifierades sattes i förhållande till de användbarhetsprinciper Harrison, Flod & Duce (2013) har presentera samt de designmönster som har uppdagats. De principer som behövde åtgärdas främst var applikationernas effektivitet, tillfredsställelse, kognitiv belastning samt lärbarhet. De designmönster vi beaktade och använda oss av var främst
Navigering och funktioner. Vid utformningen beaktade vi också PACMAD faktorerna användare, uppgift samt kontext.
Hi-Fi Prototypen skapades genom designverktyg och var fullt funktionella. Detta gjordes för att kunna utföra observationstesterna och då var det viktigt att användarna skulle kunna interagera med prototypen fullt ut men också underlätta programmeringen av en eventuell android applikation. Genom att presentera användaren direkt för deras tilldelade arbetsordrar och rangordna dessa utifrån status var målet att användaren enkelt skall kunna hitta tilldelade arbetsordrar. Färgkodningen valde vi att behålla då både företagen använde sig av detta i dagsläget. I ikonen bredvid varje arbetsorder representerar information för arbetsorden. Detta bidrar till att användaren kan direkt och effektivt se information för arbetsordern se figur 8.1.
Ikonerna som är placerade längst ner är så kallad bottom sheet navigation. Detta är något som både företagen saknade i sina applikationer. Syftet med detta är att användaren skall enkelt kunna navigera mellan olika sidor. Den blåa färgen indikerar på var i applikationen
användaren befinner sig i, vilket skall bidra till att navigeringen blir begriplig och att användarna. Notera att översiktssidan alltid är närvarande och lättåtkomlig oavsett vart i applikationen användaren befinner sig.
Figur 8: Första sidan som presenteras för användaren. Består av tilldelade arbetsordrar där färg representerar dess status och en automatiserad stämpelklocka som blir aktiv när
användaren först stämplar in vid en arbetsorder se figur 8.1.
I figur 8.1 visas en aktiv arbetsorder där det går att stämpla in för att påbörja arbetet så att andra användare kan se att den personen som har stämplat in håller på att arbeta med orden. Syftet stämpelklockan är att minska på den manuella interaktionen gällande tidrapportering. Detta skall i sin tur bidrar till högre effektivitet och lägre kognitiv belastning. Den hjälper också till med att minska fel som eftersom att den visar vilka som arbetar med en order så att inte fler personer än vad som är nödvändigt kommer att vara på plats. När den är instämplad
så kan användaren navigera till den detta går även om någon har påbörjat arbetsordern då fler personer kan behöva vara på plats av olika anledningar
Nål symbolen gör att användare kan fästa flera arbetsordrar och sedan smidigt gå till dem senare ifall de inte redan är färdiga. Detta gör att de minskar på kognitiva belastningen då användare inte behöver gå fram och tillbaka från flera olika sidor i applikationen.
Visa knappen används för att få fram bilder som kan vara viktiga för att utföra arbetet, idén kommer ifrån en workshop där ett av företagen förklarade att det kunde finnas problem med att på plats navigera sig runt en mast eftersom att de kan vara omfattande ytor både vertikalt och horisontellt. Lösningen på detta är att visa bilder för att användare enklare skall kunna navigera och förstå vart de skall utföra sitt arbete. Denna funktionen ger en slags
tillfredsställelse som kom upp under en workshop där produktägaren förklarade missnöje över att problem som uppstår är oftast att vissa funktioner saknas och att slutanvändarna behöver ringa fram och tillbaka. Att då istället kunna få bilder rakt in i mobilen som sedan går att skicka vidare gör att detta problemet minskar.
Figur 8.1: Information om vald arbetsorder efter att ha tryckt på information ikonen i figur 8, med val för att navigera, fästa, stämpla in(tidsrapportering) och visa arbetsordern.
Figur 8.2: Genom ett svep upp gest kommer användaren åt de åtgärder som berör vald arbetsorder. Användaren kan välja att visa instruktioner för varje åtgärd och sedan bocka i de när de är utförda.
För att minska antalet steg för att navigera till arbetsordern:s åtgärder bakade vi in denna komponent med informations vyn för arbetsorden. För att komma åt dess åtgärder
implementerade vi en enkel svep upp gest. Där presenteras användaren för alla åtgärder som berör vald arbetsorder. Användaren kan direkt välja att bocka i utförda åtgärder direkt istället för att skriva dessa manuellt. Användaren kan också välja att trycka på instruktioner om
denne känner sig osäker på hur man utför denna åtgärd se figur 8.3. Denna interaktionsdesign ska ge upphov till bättre navigering och mindre användarfel som kan uppkomma vid
fältarbete. Därefter kan användaren välja att granska och färdigställa arbetsordern se figur 8.4. Denna process skall också bidra till färre användarfel vid rapporteringen då denne inte
behöver göra detta manuellt.
Figur 8.3: Instruktioner för vald åtgärd. Denna är tom då instruktioner varierar beroende på arbetsorder och åtgärder.
Figur 8.4: När användaren känner sig färdig med arbetsordern kan de direkt granska och färdigställa den. Användaren får då ett utkast med de åtgärder som har utförts som de kan granska och sedan skicka in.
Figur 8.5: Integrerad kartfunktion med de tilldelade arbetsordrarna som användaren kan interagera med och se i förhållande till sin befintliga position.
I bottom sheet navigationen kan användaren direkt visa tilldelade arbetsordrar på en karta och se dessa i relation till sin befintliga position. Arbetsordrarna är samma som presenteras i figur 8 men på en karta. Dessa är symboler med samma information ikon som figur 8. För att hitta sin befintliga position kan användaren trycka på GPS-knappen nere till höger.
Detta ger användaren två valmöjligheter att effektivt kunna interagera och välja arbetsorder. Väljer användaren en arbetsorder från kartan presenteras samma vy som figur 8.1 fast med aktuell arbetsorder. Detta skall bidra till användaren snabbt kan navigera till vald arbetsorder utan att behöva utföra fler steg och hoppa mellan tredjeparts applikationer.
Figur 8.6: Användaren får vägbeskrivning till arbetsorder efter ha tryckt på navigera knappen i figur 8.1. Navigationen har också stöd för text to speech function.
När användaren har valt att trycka på navigera knappen från figur 8.1 så kommer en
vägbeskrivning att visa sig på skärmen. Vägbeskrivningen visas från en punkt till den andra och visar även på kartan var användaren skall styra. En inbyggd funktion text to speech gör att användaren kan lyssna på vägbeskrivningen för att undvika att behöva se på kartan. Eftersom resultatet från intervjuerna och workshopsen påvisade att användning
sammanhanget för dess slutanvändare skedde på resande fot så beaktade vi faktorn kontext genom att implementera ovan beskrivna funktioner. Detta är också ett sätt att minska den kognitiva belastningen av att köra samtidigt som användaren måste hålla koll på skärmen.
Användaren kan även här se flera andra arbetsordrar på kartan för att se ifall det finns någon närliggande arbetsplats. Arbetsordrarna är som tidigare färgkodade med olika
allvarlighetsgrad för att användaren skall veta vilka som är viktigast att utföra först likaså är de färgkodade i figur 8.