Resultat av intervjuer

Dessa teman uppkom från de intervjufrågorna med PACMAD’s användbarhetsprinciper som gjordes med UX designers på företagen X, Y.

● Navigering: Svårigheter med att följa processflödet.

● Hur lätt är det att minnas utförandet i applikationen: Hur väl kan användaren minnas olika funktioner efter de har lärt sig funktionerna.

● Kognitiv belastning: Den fysiska och psykiska belastningen som användaren utsätts för på fält påverkar applikationens användarupplevelse.

● Användbarhet i applikationen: Avsaknad av diverse funktionaliteter som bidrar till sämre effektivitet.

● Hur tillfredsställande är applikationen att använda: Vad är upplevelsen av att använda applikationen.

● Lärbarhet under första användningen: Hur lätt är det att använda applikationen och utföra uppgifter på rätt sätt.

● Designprinciper och process: Designprinciper som tillämpas vid skapande av applikationen och processen vid skapandet av designen.

Navigering

Samtliga respondenter hävdade att navigeringen inom applikationen var ett problem. UX-designerna från företag X sade följande.

“​​De problem som oftast kommer in och som våra slutanvändare rapporterar är gällande navigation​.​” Anledningen till detta menade UX-designers från företag Y berodde på att det var så hög mängd av information och funktioner som skulle tillhandahållas på en liten skärmyta.”(...) ​eftersom det är mycket information som ska få plats på ett litet format. Man

kanske får till exempel lägga flera funktioner bakom flera knapptryck vilket gör att det kräver fler steg att utföra en uppgift.​”

Minnesvärdhet:

Att återkomma till systemet efter en kort paus var någonting som båda företagen såg som något enkelt. Det som kan vara mindre lätt att återkomma till kan vara extensions som inte har med just Field Service Management att göra. Det kan vara någon ny tekniskt produkt som används som tillägg till arbetsuppgifterna.

“Vi tror det är lätt, problemet är däremot att tekniken går så snabbt framåt att man måste också anpassa sig efter det. Det kan bidra till att slutanvändaren också behöver anpassa sig och lära sig något nytt.”

Kognitiv belastning var ingenting som någon av de vi intervjuade visste vad det innebar. Det var heller ingenting som kom i åtanke när de utvecklade applikationerna.

“Som designer så försöker man ju minska den kognitiva belastningen. Det beror på hur du använder applikationen. Det är klart att man försöker automatisera så mycket som möjligt men det är ingenting vi direkt tänker på när vi sitter och designar applikationen utan det är mer i så fall om det är ett krav från kunderna.”

De förklarade att de inte tog i hänsyn till om det är en mobilapplikation eller en dator som arbetsuppgifterna utförs på utan att de bryr sig mer funktionalitet.

Företag y:

“Det är faktiskt ingenting vi har tänkt på. Vi arbetar med att få ut en så bra produkt som möjligt och blir det fel på vägen så löser vi det senare. Vi tänker inte på några dolda risker utan produkten kommer i första hand”.

Deras lösning på problemet ifall det skulle uppstå i framtiden var en slags lean att de löser det problemet senare och de problem som uppstår från de problemet löser de efteråt och så fortsätter det så. De kunde inte se några dolda risker och att produkten kommer i första hand innan de tänker på underliggande problem.

Lärbarhet:

Lärbarhet var någonting som båda företagen såg som någonting enkelt. Båda noterade att det svåraste för användarna var att lära sig är navigeringen i applikationen,

“Vi anser att de är ganska enkla att använda. Vi vet ju att kunderna inte är så tekniskt kunniga av sig men återigen är det navigeringen som strular. Men när de har fått kläm på flödet så flyter det nog på ganska bra anser vi.”

Företag Y:

“Det intryck vi har fått är att den är ganska enkel att använda men navigeringen är nog det som slutanvändaren ser som svårast att lära sig.”

Tillfredsställelse

Tillfredsställelse, komfort och layout var ingenting som något av företagen hade medvetet hade avsett utan någonting som kom naturligt. En del av ämnet var angående layouten och komfort där företag x och y besvarade.

“​Tyvärr är ju folk vana nu att hantera tråkiga appar på sitt jobb. Men konstigt nog vill de

också ha det tråkigt för det är så de är vana. Så layout mässigt så försöker vi hålla oss till det “tråkiga” och inte ha så mycket grafiska element för då kanske de klagar på det istället, så det är lite på gott och ont där.”

Någonting som också sades var att ibland så antog slutanvändarna att de visuella

förbättringarna som gjordes till systemet skulle sakta ner prestandan och att deras arbete skulle ta längre tid. Komfort och behag var ingenting som medvetet var övervägt i förtid utan någonting som de ser utvecklas med att deras arbetsuppgifter har automatiserats men inte designmässigt.

“Vi har inte det så mycket i åtanke faktiskt. Men jag tror går du till en slutanvändare så skulle de säga att den har hög komfort och behag för att den effektiviserar deras arbete men gällande design så tror jag helt ärligt inte har det i åtanke.”

Företag Y:

“Komfort och behag gällande arbetsprocessen tror jag är hög. Det är därför vi kan sälja våra tjänster. Men gällande design är det inte så mycket vi har i åtanke, vi vill egentligen främst effektivisera kundernas arbetsprocesser.”

“Problem som uppstår är oftast att vissa funktioner saknas och att slutanvändarna behöver ringa fram och tillbaka för att kontrollera med någon som är ansvarig”

Företaget indikerade att vissa funktioner som saknades gjorde att slutanvändaren som var på plats inte visste hur de skulle utföra vissa uppgifter och behövde därför ringa till backoffice, filma sin telefon eller filma någonting på arbetsplatsen.

Användbarhetsprinciper och process

Svaren vi fick från intervjuerna påvisade att företag X inte direkt följer några etablerade användbarhetsprinciper. ​“Vi har inga direkta fastställda principer som vi lutar oss mot”

“(...)Jag instämmer jag tror det är viktigare att skapa en egen uppfattning om vad som bör göras och inte göras för följer man principer slaviskt så händer det att man inte kan tänka själv vilket jag anser är negativt. ”

Anledningen till detta tolkade vi att det är viktigare att se till helheten och kunna tänka själv om vad som behövs och inte behövs i en design. Respondenterna från Företag Y menade däremot på att de försöker följa Nielsen fem användbarhetsprinciper men att det är svårt att följa principer då deras applikation besitter så hög mängd av information.

“Vi använder oss mest av Nielsens 5 användbarhetsprinciper. Kanske inte till punkt och pricka eftersom ibland kanske vi inte kan följa de just på grund av applikationens mängd av information och då blir det svårt att följa allihopa.”

Båda företagen inkluderade inte sina slutanvändare genom hela designprocessen. Detta berodde på flera olika anledningar. Företag X menade på att de inte har det som en del av deras arbetsprocess även om de egentligen ville ha detta. De följer ramverket SAFE där det är produktägaren som tillhandahåller kundbehoven som UX-designers sedan har till grund för att designa applikationen

“​Nej det är de inte. Även om vi som UX-designers vill pusha åt det hållet så är det inte

aktuellt just nu. Utan vi utgår från de kundbehov och krav som finns och som tillhandahålls av produktägaren.”

Företag Y menade på att deras kundbas är för stor och bred. De utförde interna

utvärderingstester men ingenting där slutanvändarna var delaktiga. De itererade sin design baserad på feedback de fick från slutanvändarna i efterhand.

“Eftersom det är så pass många olika kunder och kompetensen varierar mellan dessa så brukar vi inte använda oss av någon utvärderingstest på slut användarna, vi brukar däremot

göra interna tester men det är mer för att se till att processflödet är enkelt och effektivt. Det är för tidskrävande och kostsamt att utföra så många och få trovärdig data. Vi lutar oss helt enkelt mot de krav och feedback som inkommer från slutanvändarna i efterhand.”

Användbarhet i applikationen

Gällande användbarhet ansåg båda företagen var högst viktigt. Båda såg det som en konkurrensmedel som urskiljde de från dess konkurrenter.​”

Användbarhet är A och O inom alla applikationer och det är vad vi alltid försöker sträva mot och det som säljs idag.” Företag X.

“I den bransch vi jobbar i är användbarhet väldigt viktigt. Vi ser det också som ett

konkurrensmedel. Ju högre användbarhet vår applikation har desto fler vill använda sig av vår applikation.” Företag Y.

Båda företagen försökte nå hög användbarhet genom att skala ner på mängden av onödig information och försöka automatisera arbetsprocesserna mer som kunde bidra till mindre interaktion mellan användare och dess applikation vilket i sin tur kunde effektivisera deras arbete i fält. Utmaningen var att ha funktioner som inte kompromissa dess användbarhet-

“Det vi anser är användbart idag är enkelheten i applikationen. Den är inte överflödig med information och vi försöker skala ner på detta så mycket som möjligt utan att påverka dess funktionalitet.” Företag X

“Det viktiga är också att försöka få med alla funktioner på ett användbart sätt som kan höja användarupplevelsen. Det är mycket information fältarbetarna jobbar med och många komponenter som finns med. Det är där jag tror utmaningen ligger att få ihop allt på ett snyggt och bra sätt.” Företag Y