För att finna svar på hur företag arbetar och genom aktiva handlingar försäkrar sig mot framtida förändringar måste arbetssätt och tankebanor hos de ansvariga inom företag studeras. Enligt Ahrne och Svensson (2011) är det av betydelse att reflektera över i vilken grad upplevelser från andra människor kan överföras till forskaren. Författarna antar i enlighet med samma resonemang som Ahrne och Svenssons (2011) att arbetssätt och tankebanor kunde överföras från undersökningsenheterna till författarna genom språkliga och skriftliga redogörelser.
24 Ahrne och Svensson (2011) gör en distinktion mellan att samla in data och producera data. Skillnaden mellan dessa ligger i att insamling av data sker genom att författarnas roll minimeras och neutraliseras medan dataproduktion förutsätter att forskaren tänker till och införskaffar nödvändig information från producerad data.
3.6.1 Design av intervjustudien
Förberedelser
Inför intervjustudien gjordes en operationalisering av forskningsfrågorna. Detta för att kunna ställa frågor som en kvalitetsansvarig i en verksamhet kan relatera till. Tanken var att intervjuobjekten skulle kunna ge sin åsikt och uppfattning om fenomenet verksamhetsutveckling.
Operationaliseringen gjordes genom att varje forskningsfråga diskuterades omfattande mellan författarna. De i teorin funna problematiseringar rörande verksamhetsutveckling formulerades om som konkreta frågor (Holme & Solvang, 2012). Frågornas utformning var avsedda för undersökningsenheter med god kunskap och vana av att arbeta praktiskt med verksamhetsutveckling. Frågorna diskuterades med handledare på Mittuniversitetet samt Sigma IT Consulting. För intervjumallen i sin helhet se i Bilaga E och för att se kallelsen till intervjuerna se Bilaga D.
De påståenden och frågor som framkom av operationaliseringen sammanställdes i en intervjumall. Intervjumallen utformades för att genomföra en intervju med hög grad av standardisering men med låg grad av strukturering. Detta innebar att intervjuobjektet skulle kunna göra utläggningar och diskutera fritt men ordningen och vilka frågor som ställs är i någon grad fastställda på förhand av författarna. Pilotintervju
En pilotintervju genomfördes för att säkerställa att frågornas utformning och ordningsföljd gav ett bra flöde i intervjun. Efter genomförd pilotundersökning kunde författarna ändra ordningsföljden på de frågor där intervjun gled ur fokus. Författarna insåg också att etablering av tydliga roller under en intervjusituation underlättar flödet av samtalet.
Författarna drog stor lärdom av intervjusituationen i pilotintervjun. Bland annat om hur stor arbetsmängden före och efter en intervju är.
Forskningsintervjuer
En beskrivning innehållandes information om vad studiens syfte var, hur deras svar skulle hanteras samt att resultaten hanterades konfidentiellt sattes samman. Detta gjorde författarna för att skapa en motivation och säkerhet kring intervjuerna.
Författarna använde sig av en kvalitativ intervju vilket innebär att intervjun skedde som ett samtal mellan intervjuobjekt och författarna. Intervjuerna hölls semi-strukturerade, vilket innebär att en intervjumall fanns tillgänglig men det ansågs inte viktigt att nödvändigtvis följa den till punkt och pricka. Författarna lyssnade efter hur intervjuobjekten beskrev delar av verksamhetsutvecklingen när olika intervjufrågorna ställdes.
Varje intervjusituation var olik den andra. Denna differentiering ansåg författarna vara av intresse då ju fler uppfattningar om verksamhetsutveckling intervjuobjekten uttryckte när forskningsfrågorna ställdes desto tydligare skulle resultat visa sig.
25 Urval
Författarna ansåg att urvalen av intervjuobjekt skulle stamma ur företag belägna i Västra Götalands län. Detta gjordes för att skapa en social miljö. Anledningen till att endast en social miljö valdes var att tidsåtgången för att skaffa sig kontakter samt lära känna företag i flera miljöer tar tid.
Det finns en fördel med att definiera en geografiskt avgränsad social miljö i det avseendet att studien får en bättre inblick och därigenom djupare förståelse av fenomenet verksamhetsutveckling (Ahrne &
Svensson, 2011). Dessutom ville författarna leverera en studie med en kombinerad metod mellan
företag från samma urvalsgrupp för att finna ett resultat som Sigma IT Consulting kunde använda sig av. För att finna lämpliga intervjuobjekt arbetade författarna efter att göra en fallstudie. Varje fall innefattar en individ från ett företag ur det totala urvalet. Författarna tog medvetet ett beslut om att generaliserbarheten inte var en faktor av intresse för intervjustudien. Detta då så många olika infallsvinklar som möjligt av fenomenet verksamhetsutveckling ville fångas (Patel & Davidson, 2014). Handledarna på Sigma IT Consulting besatt en kundkrets där de hade möjlighet att ge uppslag på företag där författarna med stor sannolikhet kunde få göra en intervju. Kriterierna för att ingå i intervjuserien var att företaget skulle vara kund hos Sigma IT Consulting samt ha en kvalitetschef som var tillgänglig mellan den 2015-03-09 och 2015-03-25.
Bortfallsanalys
I intervjustudien fanns inget bortfall då alla intervjuer som var inplanerade genomfördes. Tiden som var inbokad med intervjuobjekten räckte för att gå igenom intervjumallens huvudfrågor i samtliga intervjuer.
En intervju har strukits från studien, intervju nummer tre. Detta där då intervjuobjektet inte kände sig bekväm med att besvara intervjufrågorna då det gick utanför dennes ansvarsområde.
Dataproduktion
Data som producerades från intervjustudien var ljudupptagningar, mötesanteckningar och beteendemönster under själva intervjun. Ljudupptagningen transkriberades till en textmassa och därigenom genererades sekundär data. Texterna sammanfogades med mötesanteckningarna och beteendemönster under intervjun.
Transkriberingarna från intervjuerna publiceras inte i rapporten på grund av konfidentiella skäl. Tabell 2 beskriver när intervjuerna genomfördes samt hur långa de var.
Vad När Längd Intervju 1 2015-03-09 01:25 Intervju 2 2015-03-10 01:20 Intervju 3 2015-03-11 00:16 Intervju 4 2015-03-13 01:05 Intervju 5 2015-03-13 00:46
Tabell 2. Sammanställning över intervjuer i tid och intervjuernas längd Databearbetning
När intervjuerna var genomförda lyssnade författarna igenom de inspelade filerna och skrev ned vad som hade sagts. Genom att ljuduttagningar fanns kunde ordagranna översättningar göras. Dessa lästes sedan igenom av båda författarna för att säkra upp eventuella oklarheter i ordval och syftningar.
26 Dessa utskrifter kunde sedan analyseras genom att intervjuobjektets svar på varje forskningsfråga plockades ut och sammanfattades i fem teman.
3.6.2 Design av enkät
Förberedelser
Efter intervjustudien hade författarnas kunskapsläge ändrats. Mer kunskap och förståelse kring fenomenet verksamhetsutveckling hade uppnåtts. Forskningsfrågorna för enkätstudien var de samma men följdfrågorna hade ändrats.
En andra operationalisering gjordes med avseende på ny teoriinhämtning och forskningsfrågorna. Operationaliseringen var inriktad på att förankra påståenden kring forskningsfrågorna som de tillfrågade enkelt skulle kunna besvara utifrån sin och sitt företags situation. Följdfrågor skapades genom att från intervjutranskriberingarna finna teman från det som uppfattades som intressant, komplicerat eller på annat sätt anmärkningsvärt. Detta resulterade i en överbryggning från forskningsfrågorna och intervjuerna till tydliga påståenden.
Operationaliseringen resulterade i en tabell med de fem forskningsfrågorna på ena axeln och de fem funna temana på den andra axeln. Samma procedur användes som för operationaliseringen av intervjumallen beskriven ovan. Enkäten granskades av handledare på Mittuniversitetet samt handledare på Sigma IT Consulting. Ytterligare en anställd med specifika kunskaper om kommunikation på Sigma IT Consulting gick igenom enkäten och gav tips och idéer på korrigeringar.
Likertskalan och dess metod att ställa påståenden till respondenten ansågs som en bra utgångspunkt för enkätfrågornas utformning. Samtliga frågor som ställdes omformulerades till påståenden där svarsalternativen var en skala mellan 1 och 7 vilket korresponderade till en grad av instämmande (Patel & Davidson, 2014).
Påståendena kunde enkelt inkluderas i en enkätmall tillhandahållen av Survey Monkey. Där använde författarna möjligheten att lägga till introduktionstexter, bakgrundsvariabler, kommentarsfält för fritext samt ett frivilligt fält för en emailadress.
De bakgrundsvariabler som var av intresse för författarna var vilket årtal företaget grundades samt vilken ort företaget befann sig på. Respondenterna gav möjlighet till att skriva fritt om vad deras verksamhet gjorde bra idag och vad de kunde göra bättre. I slutet av enkäten gavs en möjlighet för respondenten att skriva in en emailadress för att få slutrapporten skickad till sig vid publicering.
Pilotenkät
En enkät skapades och användes som pilotenkät i syfte att testa operationaliseringen av frågorna samt om idealiserade frågor ställts. De många genererade kommentarerna som kom fram under pilotenkäten, både i kommentarsfälten och separata email, kunde höja nivån ytterligare på enkäten. Dessutom kunde förtydliganden göras i början av enkäten angående definitioner på nyckelbegreppen verksamhetsutveckling, programvara och IT-stöd.
Forskningsenkät
En beskrivning skapades där författarna gjorde enkätrespondenterna uppmärksamma på syfte, hur deras svar skulle användas samt konfidentialitet. Med samma motivering som beskrivits för kvalitativa metoder fokuserade författarna på att tydligt informera respondenterna om detta. Kallelserna går i sin helhet att hitta i Bilaga H, frågorna i Bilaga G, och själva enkäten i Bilaga I.
27 Urval
Endast aktiebolag med huvudkontor i Västra Götalands län med mer än hundra anställda har beaktats i enkätstudien. Denna information beställdes från SCB den 2015-01-19. Dessa företag gick handledare från Sigma IT Consulting igenom och rensade ut eventuella företag som av konkurrensmässiga skäl inte lämpade sig att tillfråga. Det totala antalet respondenter går att hitta i Bilaga F.
I enkätundersökningen gjordes en form av totalundersökning med vissa restriktioner En totalundersökning syftar till att undersöka hela populationen. De resultat som återfinns är då giltiga för samtliga respondenter (Patel & Davidson, 2014). Författarna försökte nå ut till samtliga kvarvarande företag i listan.
Författarna eftersträvades en svarsfrekvens på 5-10 %, med tanke på en föranalys om antalet möjliga svar utifrån studiens förutsättningar och genomförande.
Bortfallsanalys
Innan analys kan göras av det funna resultatet bör en bortfallsanalys göras. Dels bör anledningarna till bortfallen undersökas, dels måste svar som inte bidrar till resultatet filtreras bort. Detta kan t.ex. vara “vet ej” svar från en enkät. Ju fler svar desto bättre representation i slutsatser och i resultatet. (Holme & Solvang, 2012).
Bortfall för enkätstudien var efter en analys av författarna ointresse att delta, inte ha tid att delta under den givna perioden och inte hinna lämna in svar innan sista datum. Det kom dock in svar som författarna fick ta bort då respondenten endast klickat igenom undersökningen men ej fyllt i något svar. Författarna sökte fram emailadresser för de företag som SCBs lista innehöll. Hittades en allmän adress (info eller kontakt) användes denna, annars sökte författarna efter en person som ansvarade för verksamhetsutveckling eller närliggande roll. I sista fall användes emailadress till VD eller Ordförande. Ett antal företag saknade emailadress och använde endast ett formulär, andra saknade hemsida. Dessa företag uteslöts ur studien.
Antal Strukna Ej email Dubbletter Unika
432 13 27 28 364
Info Person 301 63 Tabell 3. Sammanställning av antal företag med fler än 100 anställda.
Dataproduktion
Från enkätundersökningen producerades data i form av svarsalternativ på en skala, respondenternas bakgrundsvariabler samt fritextkommentarer om vad respondenten ansåg vara positivt respektive negativt med sitt företags verksamhetsutveckling.
De respondenter som ville få det slutgiltiga publicerade examensarbetet skickat till sig kunde ange sin emailadress. Denna emailadress avsåg att sparas till rapporten blivit publicerad.
Databearbetning
En tabell skapades genom att sammanställa de 25 enkätfrågorna som rader och de sju svarsalternativen som kolumner. Till detta lades på varje rad ett histogram för att åskadligöra fördelningen.
Dessutom lades även kolumner till för antal som svarat vet ej, medelvärde samt antal totalt svarande på varje fråga. Då varje fråga var kopplad till en forskningsfråga lades detta till i den första kolumnen. Ytterligare en tabell skapades genom att ta varje respondents svar och tillhörande viktning.
28 Tabellerna skapades genom att exportera respondenternas svar från Survey Monkey och sammanfoga i Excel.