Designförslag

Designförslaget finns tillgängligt i bilaga 3.

6.2 Designbeslut

De övergripande designbesluten grundar sig på att; Folkbladet vill se kaxiga och vassa ut, ha stora lockande rubriker med svärta, ha en luftigare och mer levande layout, tydligare struktur och framförallt särskilja sig mot deras största konkurrent, NT.

Struktur, läsbarhet och identitet har således varit fokus för förändringarna för framsidan, sistasidan, logotypen, färg, teckensnitt samt övriga designelement.

6.2.1 Förstasidan

Förstasidan är uppbyggd av en fyrspaltig grid. Spaltbredden utgör en bra grund och bredd att placera sektionsnotiserna och bilder på i överkant. Förstasidan radlängd är bredare och är anpassad för en större teckensnittsgrad, då denna skiljer sig från den övriga bröd­ texten i tidningen. Griden skapar också en något bredare notis­spalt, som får en luftig känsla.

I överkant framhävs nyheter och artiklar ur tidningens olika sektioner. Sektionerna har också framhävts och strukturerats upp med olika färger, som också återkommer i tid­ ningens inlaga. Här har redigeraren möjlighet att framhäva intressanta artiklar från de olika sektioner. Folkbladet uppger själva att de har många läsare i Norrköpings omnejd, bland annat Finspång och Söderköping (Åswärd & Lindegren 2011). Layouten på första­ sidan ger möjlighet att lyfta fram nyheter från till exempel Finspång och Söderköping på ett tydligare sätt och således attrahera den delen av målgruppen bättre.

Tidigare bestod framsidans överkant också utav en väder­notis samt två annonser, plac­ erade i ytterkant. Som diskuterats i analysen (5.2.2 Annonsplacering) har dessa delar istället flyttats till baksidan för en tydligare struktur.

På den nedre delen av framsidan har den tidigare strukturen behållts, med smärre juster­ ingar. Huvudnyheterna utgör större delen av ytan, samt att det i vänsterkanten finns ytter­ ligare plats för mindre notiser. Annonsplaceringen i botten av sidan har behållts, tydligt avskild från övrigt material, vilket underlättar för läsaren (se teoretisk referensram 3.3.7 Annonsplacering).

6.2.2 Sistasidan

I och med att vädernotisen flyttas från framsidan, behöver vädret få en annan tydlig placering i tidningen för att läsarna lätt och snabbt ska kunna få tillgång till den infor­

mationen. Baksidan utgör en bra plats för detta ändamål, eftersom läsarna således inte behöver bläddra eller leta i tidningen för att hitta denna information. Andra dags­ och kvälls tidningar har ofta vädret placerat på sistasidan, vilket också stödjer placeringen. Folkbladet hade tidigare kortare artiklar placerade på sistasidan, med anledningen att ge läsarna ett mer “lättsmält” avslut. Vädergrafiken är också information som läsaren snabbt överblickar och detta gör att samma kriterier som tidigare uppfylls.

Att ha vädret på sistasidan som en fast återkommande del, gör det också lättare att plan­ era för ett tydligt annonsblock på den nedre delen av baksidan. I och med att vädret utgör en attraktiv del av tidningen, kan annonsörerna således dra fördel av detta genom att ha sina annonser placerade där.

6.2.3 Logotypen

Som tidigare nämndes (3.2.5 Identitet och logotyp) innebär det ett bra tillfälle att även förnya logotypen och justera den för att bättre överensstämma med den nya designen och den rådande tidsandan, när en tidningslayout förändras (Jais­Nielsen 2007:27).

Folkbladets logotyp har i och med redesignen skalats av för att ge ett enklare och tydligare intryck som bättre återspeglar Folkbladets identitet, se Figur 6. Teckensnittet Brittanica Bold valdes till den nya logotypen för att detta teckensnitt till viss del liknar den tidigare logotypen, men som samtidigt är rakare och mindre rund i sina former. Vidare särskiljer teckensnittet också sig från den äldre logotypen i och med avsaknaden av seriffer och tillhörande skugga.

Av flera anledningar valdes en svart färg till logotypen. Svart ger en vass, distinkt känsla (3.3.5 Designelement). På grund av de trycktekniska komplikationerna som ofta uppstår med färgåtergivningen i tidningen, gör också att den svarta färgen är ett säkrare val att tillgå än den röda, då denna kan återges på ett mer korrekt sätt.

Den röda färgen som ändå är starkt förknippad med Folkbladet, valdes dock att behållas i den undre linjen av logotypen som finns på förstasidan, för att på så vis återkoppla till Folkbladets tidigare identitet. Informationen som är placerad på denna linje har rensats på onödig fakta, och istället framhävt webbadressen på ett tydligare sätt. Detta eftersom det ligger i företagets intresse att även få in läsarna på hemsidan.

6.2.4 Färg

Ur innehållsanalysen kunde det konstateras att det inte funnits någon konsekvent använd­ ning av färg. En ny färgpalett att arbeta utifrån både underlättar för redigerarna samt ska­ par också en tydligare identitet (Zappaterra 2007:158). I det framtagna layoutförslaget har varje sektion i tidningen fått en egen färg. När det gäller identiteten, påverkas den i stor utsträckning av färgval. En varumärkesidentitet skall återspegla företagets personlig­ het och uppdrag (Wheeler 2009:36). En vid variation av färger kan således påvisa en bredd i innehåll.

Med tanke på vilken position Folkbladet vill ha på marknaden har ett flertal kontraster­ ande färger valts. Färgerna ska användas konsekvent för varje sektionsindelning och hjälpa till att skapa en struktur och tydlighet. Användandet av färger gör att Folkbladet också kommer särskilja sig mot NT, samt kännas mer levande i sitt uttryck. Ofta förknipp as ett varumärke med en eller två färger. Denna färgkombination och sektionsindelning skulle i Folkbladets fall skapa en egen tydlig identitet.

Följande färganvändning har används i layoutförslaget:

(Färgvalen är grundade i den teoretiska referensramen se 3.3.5 Designelement) • LEDARE & DEBATT: En röd färg, som återkopplas från den röda linjen i loggan. Rött är idag förknippat med Folkbladet, dels genom att den ofta används i nuläget, samt att tidningen i grunden är socialdemokratisk.

• NYHETER NORRKÖPING/FINSPÅNG: Två olika blåa nyanser har

använts för att särskilja dessa delar åt, men samtidigt för få de lokala nyheterna att sammanlänkas. Blått ger också ett seriöst intryck som passar för dessa nyhetssidor.

• INRIKES/UTRIKES: En röd färg. Ett färgval som kompletterar de andra färgerna, samtidigt som den skapar uppmärksamhet.

• SPORTEN: Orange som är en aktiv och energisk färg därför passar den för

sportsektionen.

• KULTUR & NÖJE: Lila, en varm, inspirerande och sofistikerad färg. • FOLK: Grågrön, för att skapa en lugn och harmonisk känsla.

Folkbladet består av många olika sektioner och delar. Detta layoutförslag har begränsats till utformningen av det innehåll som är utmärkande och återkommande varje dag. Det innehåll som inte finns med, till exempel Aktier & fonder och Reportage, skulle kunna sättas i en grå ton.

Färgen i respektive sektionshuvudet är också den färg som bör användas för att framhäva viktiga delar i tillhörande uppslag. Några undantag finns, till exempel kan grått användas som sekundärfärg, när primärfärgen inte känns aktuell.

Färgerna återkommer också på omslaget, där nyheter från de olika sektionerna presenteras. 6.2.5 Teckensnitt

Antalet och mängden skärningar som tidigare fanns av olika teckensnitt upplevdes ge ett rörigt intryck (detta framgår av innehållsanalysen 5.3 Typografi & läsbarhet). Därför har teckensnitten i den nya designen begränsats för att ge ett mer enhetligt intryck.

- Rubrikteckensnitt: Utifrån personalens redigeringsbehov att skapa hierarki på uppslaget,

togs två olika skärningar av teckensnittet Berthold Akzidenz Grotesk fram för rubrikerna. Teckensnittet liknar Helvetica, som är en neoform och är passande för just rubriksättning (Bergström 2007:128). Ett grövre version med mycket svärta valdes till huvudnyheterna för att skapa tydlig hierarki på uppslaget, ge ett vassare intryck samt ge en känsla av kvällstidning. För att skapa en bra kontrast till det tyngre rubrikteckensnittet, har en light­ variant använts till mindre artiklar. Ytterligare ett teckensnitt togs fram efter en diskussion med Folkbladet, eftersom det upplevdes som det fanns ett behov av ett teckensnitt med en mjukare framtoning än det hårdare Berthold Akzidenz­ Grotesk. Optima är en semilinjär, som uppfyller dessa krav på mjukhet, vilken således valdes att användas till rubriker för exempelvis reportage.

- Ingress och mellanubrik: För att hålla sig till samma teckensnittsfamilj, valdes en annan

skärning av Berthold Akzidenz Grotesk för ingress och mellanrubrikerna. Ingresserna är vänsterjusterade för att undvika gluggar och floder i texten. Då teckengraden är något större än brödtexten skulle en marginaljusterad text ge oönskade effekter (se 3.5.4 Marginal justering).

- Faktatext, byline, bildtext: Folkbladet hade tidigare teckensnittet News Gothic till

faktatexten och detta behölls vid redesignen eftersom det är ett teckensnitt som har bra läsbarhet och samtidigt fungerar bra tillsammans med de andra teckensnitten. Samma teckensnitt valdes därför också att användas i bylinen och bildtexter.

- Brödtexten: För att skapa bra läsbarhet och framåtrörelse i brödtexten, valdes teck­

ensnittet Sabon som är en diagonalantikva (se Typsnitt 3.5.1). Brödtexten är precis som innan satt i 9 pt, men radavståndet har ökats från 10 till 10,8 pt för att få texten att kän­ nas mer luftig och ge bättre förutsättningar till lättare läsning. Brödtexten är marginaljust­ erad för att få tydligare kolumner, dessutom ger arrangemanget plats för mer text (se 3.5.4 Marginal justering).

6.2.6 Övriga designelement

- Gyllene snittet: Till en början utgick de olika teckengraderna utifrån gyllene snittets pro­

portioner med avsikt att skapa en harmonisk balans. Men på grund av andra inverkande faktorer såsom läsbarhet och utrymme, var dessa proportioner tvungna att bortses ifrån för att bättre anpassas till Folkbladets behov. I en dagstidning är det viktigt att text och

bilder följer griden för en enhetlig layout, därför går det inte att ange en exakt storlek på till exempel rubriker, då denna varierar i längd.

- Grid: Alla sidor i i tidningen (förutom första uppslaget) består av en femspaltig grid.

Detta gör att radlängden blir något längre än tidigare. Detta har positiv effekt på hur brödtexten beter sig i kolumnerna. En bredare radlängd minskar risken för att gluggar och avstavningar uppstår, vilket på så vis förbättras läsbarheten (se 3.5.8 Radlängd). Dock förekommer även här att oönskade avstavningar, stora mellanrum uppstår, även om det är i mindre utsträckning, men dessa kan bearbetas genom att spärra och knipa textstycken. Den nya radlängden ger ca 33 tecken per rad, vilket går mer i linje med rekommenda­ tionerna 35­65 tecken per rad (se 3.5.8 Radlängd). Radlängden är trots allt relativt smal, vilket passar för nyhetstexter, då smala spalter ger upphov till snabbare läsning.

Eftersom färre och bredare spalter ger ett lugnare och mer litterärt intryck har ledar­ och insändarsidan satts med en fyrspaltig grid. Detta gör också att dessa särsklijer sig gente­ mot de följande nyhetssidorna.

- Annonser: Annonsplacering är något som behövs förbättras genomgående i tid ningen.

Som diskuteras i 3.3.7 Annonsplacering är det viktigt att ha en bra struktur som kan skilja det kommer siella materialet från det redaktionella. Rekommendationen för en ny design är därför att Folkbladet bör strukturera upp annonserna i moduler istället för pyramid­ staplar eller utspridda små annonser. Modulkonfigurationen kommer också underlätta arbetet för redigerarna (Moen 2000:43ff).

- Sidhuvudet: Alla sektioner har likadan utformning, alltså samma hierarkiska nivå.

Sidhuvudet är uppdelat i två delar; den övre med datum och paginering och den undre med uppslagets specifika sektion. Varje sektion följer “sin” sektionsfärg för att skapa ett enhetligt intryck och göra det mer lättorienterat att hitta i tidningen (se 3.3.5 Design­ element). En tjockare linje med ett fast avstånd nedtill avskiljer sektionshuvudet med resten av innehållet, för att skapa en luftigare känsla.

Vissa sektioner behöver utrymme för extra information i vinjetten. Denna disponeras på tre rader, mot tidnings inre marginal, ovanför den färgade linjen. Då det behövs mer inform ation har texten istället placerats centrerat i huvudet (som till exempel på ledar­ sidan).

- Faktarutor: Eftersom faktarutorna tidigare var inkonsekvent utformade, var enhetlighet

en av de faktorer som redesignen av faktarutorna utgick ifrån. Faktarutornas är utform­ ade med en tonplatta i den sektionsfärg som den tillhör, men satt med en lägre opacitet för att skapa bättre läsbarhet. Nyhetssektionen för inrikes och utrikes, använder inte den röda sektionsfägen utan en grå färg till faktarutan, eftersom en lägre opacitet på den röda sektionsfärgen skapade en oönskad ton. Formen på rutorna har två hörn med rundare former för att skapa en lite mjukare känsla och bryta av mot resten av innehållet som annars har en ganska strikt form. Samtidigt ger också denna speciella utformning av fakta rutorna en egen identitet till tidningen.

texten “krönika” satt i vitt ovanpå. Längs ena kanten av krönikans spalt finns en prickad linje som avgränsar krönikan mot det resterande innehållet. Linjens utformning ger en luftigare känsla än vad en heldragen linje skulle ha gjort. Dess prickade form ger vidare ett lekfullt uttryck som bryter av mot den i övrigt strikta layouten och som samtidigt också återspeglar krönikans inneboende karaktär av det fria ordet.

Namnet i krönike­bylinen är större än nyhets­bylinen för att tydligare framhäva för fattaren bakom texten. Fotot i krönikan särskiljer sig även den från nyhetsbildernas byline, och använder sig istället av en helkroppsbild tagen fågelperspektiv för att skapa mer dynamik och djup på uppslaget.

- Citat: Citaten är utformade så att de ska skapa bra uppmärksamhet och sticka ut på

uppslaget. Själva texten ramas in av två färgblock, i sin tillhörande sektionsfärg, och är placerade i över och underkant om citatet. Sektionsfärgen återanvänds därmed och ska­ par ett enhetligare intryck på uppslaget samtidigt som färgen också medverkar till att skapa en lekfullare upplevelse.

Placeras citatet istället ovanpå en bild, används dock inte tonplattorna, utan citatet sätts istället i vitt med en skugga under för att bättre framhäva texten. Detta gäller även rubriker som sätts på bilder.

- Återkommande innehåll: Folkbladet innehåller också många mindre återkommande

delar, till exempel Bridgebiten, Dagens ros och horoskop, alla utformade på olika sätt. I det nya layoutförslaget har dessa delar utformats på ett enhetligt sätt. Rubriken har utform ats likt sektionsindelningen, däremot är texten satt i en mindre grad, vit mot en färg ad tonplatta. Detta skapar igenkänning, enhetlighet samt att det blir lättare för läsaren att uppfatta och navigera sig genom tidningens innehåll.

- Byline: Bylinen kan variera i sin utformning beroende på den yta som finns tillgänglig.

Vid lite utrymme skrivs endast reportens namn ut, eventuellt med e­mailadress som tillägg. Om det finns större yta som behövs fyllas ut, finns en variant med mer kontakt information och bild. Bilden är frilagd för att bidra till en luftigare layout och helhetsintryck.

- Bilder: Den svarta ramen som tidigare fanns runt alla bilder, gav en instängd känsla och

valdes därför att tas bort till den nya layouten. Utan ramen, skapas således en luftigare layout som dessutom håller ihop bilder och den tillhörande texten på ett bättre sätt. Rekommendationen är också att Folkbladet ska sovra bland sina bilder på uppslagen. Istället för att ha med många halvbra bilder som inte bidrar med extra information, bör en intressant bild väljas ut.

- Tuppen: Det framkom också att det fanns ett behov av en symbol att använda i olika

sammanhang, till exempel när olika arrangemang och liknande ska betygsättas. Redak­ tionen förslog själva att en tupp skulle kunna användas (Södergren 2011). Tuppen har därför använts i det nya layoutförslaget, se uppslaget för Kultur & Nöje (Bilaga 3). Användandet av tuppen skulle också kunna vidareutvecklas och användas i andra samman hang. En symbol som denna skulle också kunna skapa en starkare identitet och

ge ytterligare ett kännetecken för Folkbladet.

- Ortsnamn: Ortsnamn finns med inledningsvis i överkant till nyhetsartiklarna och notis­

erna för att på så vis förtydliga varifrån nyheterna kommer ifrån. För att inte denna text ska få alltför stor uppmärksamhet visuellt från själva nyheten, är texten satt i en tunn skärning av Berthold Akzidenz Grotesk.

7. Avslutning

I diskussionsdelen behandlas de slutsatser kring designbesluten som tagits. Avslutningsvis ges en reflektion över arbetet samt förslag på vidare studier.

7.1 Diskussion

7.1.1 Designfokus

Att redesigna en dagstidning är ett stort arbete med många olika aspekter att ta hänsyn till. Viktigt är dock att alla på företaget är överens om att en förändring är nödvändig och har ett gemensamt mål att sträva mot. Layoutarbetet i denna rapport är grundat på den informationen som framkom under intervjuerna med personalen. De verkade ha en någorlunda gemensam bild av vad som borde förändras i tidningen, men ingen tydlig upp­ fattning över hur dessa förändringar skulle se ut. Struktur och luft var något som återkom genom samtalen. Idén om att se ut som en kvällstidning var också något de flesta tog upp i intervjuerna, dock kändes det inte som de hade någon riktigt klar bild vad de menade med det.

Nyhetschefen Olaf Zobel uttryckte sig på följande sätt: ”Målet är att Folkbladet ska vara den lokala kvällstidningen till utseendet. För att uppnå detta innebär det att de ska våga sätta rubriker som verkligen lockar samt använda bilder som är mer genomtänkta än vad de är idag. ”

Att våga sätta lockande rubriker och val av bilder handlar mer om innehåll än själva utformningen. Eftersom denna definition av kvällstidning inte berör arbetet med layouten, valdes det därför att fokusera på att skapa struktur och läsbarhet, samt att genom lay­ outen försöka förmedla en tydligare och skarpare identitet, som lever upp till begreppen vass och kaxig.

Det framkom också att de ville efterlikna en kvällstidning i den aspekten att de har en stor utmärkande nyhet per sida, samt att de använder sig av stora rubriker med mycket svärta, som lockar till läsning. Detta har beaktats i det nya layoutförslaget.

En viktig aspekt för dagstidningar är dess trovärdighet. Utan trovärdighet faller hela idén med nyheter. Trovärdigheten är något som måste genomsyra hela företaget och tid ningens identitet. Oavsett hur välskrivna och korrekta artiklar tidningen innehåller kommer detta inte uppfattas seriöst, så länge tidningens formgivning skiftar och ger ett rörigt intryck. Även kvällstidningar har generellt sätt lägre trovärdighet. Folkbladet är trots allt en seriös dagstidning och detta ska också framgå i layouten. Därför har kvällstidningsvinkeln frångåtts och istället fokuserat att få tidningen att se enhetlig ut, med en vass och kaxig framtoning.

7.1.2 Hur realistiskt är konceptet?

das fullt ut. Den nya layouten skiljer sig skarpt mot deras nuvarande utseende, med den nya sektionsindelningen och användandet av färger. Att det behövs en förändring är de flesta på redaktionen överens om. Men det finns många olika intressenter och åsikter som måste vägas in vid ett utförande av en redesign. Dels är det ägarna. Hur orädda är de och vågar de gå fullt ut, med ett nytt utseende och logotyp? Det finns trots allt risker med att ändra sitt varumärkeskoncept. Men med tanke på att de själva uppger sig ligga i framkant och vågar mycket borde detta inte sätta käppar i hjulet.

Annonsavdelningen har andra krav, till exempel angående annonsernas placering och den ekonomiska aspekten. Hur realistiska rekommendationerna är i detta nya layoutförslag beror på hur mycket de är beredda att förändra placeringen. Som det ser ut nu är en omstrukturering nödvändig för att ge en renare och luftiga känsla, något som i slutändan troligtvis skulle gynna tidningen då fler annonsörer lockas. Tidningen kommer förhopp­ ningsvis bli mer attraktiv att annonsera i, dels för att tidningen kommer få mycket upp­ märksamhet vid lanseringen av den nya designen. Samtidigt kommer strukturen i tidnin­ gen leda till att annonserna blir mer synliga. En ny design kommer förhoppningsvis också leda till ett ökat läsarantal, vilket också är positivt för annonsörer.

Många delar och sektioner i tidningen hämtas också från andra företag, som till exempel horoskop och serier, samt tv och radio sidorna. För en enhetlig layout skulle dessa också behöva justeras så de går i linje med folkbladets nya utseende. Det är i nuläget oklart huruvida det går att påverka dessa sidor.