To redesign a newspaper - a casestudy of Folkbladet

LiU-ITN-TEK-G--11/038--SE

Att redesigna en dagstidning

-en studie om Folkbladets layout

Elina Jarlenius Jonsson

Marie Wenngren

LiU-ITN-TEK-G--11/038--SE

Att redesigna en dagstidning

-en studie om Folkbladets layout

Examensarbete utfört i grafisk design och kommunikation

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Elina Jarlenius Jonsson

Marie Wenngren

Handledare Tomas Törnqvist

Examinator Dag Haugum

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

http://www.ep.liu.se/

Att redesigna en dagstidning

En studie om Folkbladets layout

Elina Jarlenius Jonsson & Marie Wenngren

Sammanfattning

Tidningsbranschen förändras i takt med samhället. Nya trender och teknikutvecklingar påverkar hur utseendet och layouten på en tidning uppfattas. För en tidnings överlevnad är det således viktigt att följa med i utvecklingen och behålla aktualiteten. Detta kräver att tidningar med jämna mellanrum uppdaterar sin layout och genomgår en redesign.

Folkbladet, en dagstidning i Norrköping, är idag behov av en ny layout. De grafiska riktlinjer som finns, används knappt eftersom de upplevs som omoderna av personalen. Tidningen anser därför att en förändring är nödvändig.

Denna rapport grundar sig på en studie av Folkbladets layout och undersöker: vilka verk­ tyg som finns för att skapa en tydlig identitet med hjälp av layout, vilka verktyg som finns för att skapa tydlig struktur och läsbarhet i en dagstidning samt hur Folkbladet kan använda dessa verktyg vid en redesign.

Genom semistrukturerade intervjuer med Folkbladets personal har nuläget och tidnin­ gens identitet fastställts. En innehållsanalys genomfördes på en av Folkbladets tidningar med syftet att undersöka hur tidningen upplevs idag samt se vilka förbättringar som kan genomföras.

Intervjuerna och analysen utgör tillsammans grunden för ett nytt designförslag samt nya riktlinjer för Folkbladet, som återspeglar deras vision bättre. Resultatet blev en tidning med tydligare sektionsindelning, bland annat med hjälp av färg, nya och begränsat antal teckensnitt. Det nya layoutförslaget har också fokuserat på att skapa en luftigare layout. Tillsammans ska alla dessa delar bidra till en mer levande och särskiljande tidning, “tid­ ningen ska dansa”.

En tydlig identitet kan skapas med hjälp av konsekvent användade av olika designelement såsom färg, teckensnitt och återkommande former. Att ha ett klart utformat koncept där det finns en medvetenhet om vad varumärket står för, gör att den grafiska utformningen kan anpassas utifrån detta och på så sätt medverka till en tydligare identitet. Genom att fokusera på Folkbladets vision om att vara en vass och kaxig tidning, bidrar detta till en mer distinkt identitet. Med hjälp av teckensnitt, färg och form har denna identitet kunnat förstärkats. En tydlig struktur med god läsbarhet kan uppnås genom logiskt sektionsindelning utfor­ mat på ett enhetligt sätt. Läsbarheten kan förbättras med väl valda teckensnitt, anpassade radlängder och storlek. Detta ligger sammantaget som grund för en ny layout för Folkbladet.

Abstract

The newspaper industry changes with the society. New trends and developments affect how layout and design are perceived. Therefore it is important for the survival of a news­ paper to catch up with trends and retain contemporaneity. This demands that a daily paper frequently updates its appearance and sometimes even redesign the whole newspaper. Folkbladet, a newspaper in Norrköping, is currently in need of a new layout. The employ­ ees often deviate from the graphic guidelines that exist at the company today, due to that it doesn’t feel contemporary, but also because they don’t appreciate the appearance as it is today.

This thesis is based on a study of the layout of Folkbladet and analyse: which tools can be used to create a distinct identity regarding layout, which tools you can use to create a clear structure and readability in a newspaper, and how Folkbladet can make use of these tools. To find out about the company’s situation today and their identity, interviews have been made with employees. An analysis of how the content are presented in the newspaper has also been made, with the purpose to investigate how it is perceived today, and to se which improvements that are needed.

The interviews and the analysis constitute the foundation of the new design concept and the new guidelines. The result became a newspaper with a more distinct sectioning, with a new colour palette, and new and limited amount of typefaces, that better reflects Folk­ bladet’s vision. The new layout is also designed to make an airy feeling. Together these aspects contribute to a livelier and more distinguishing paper, “the newspaper shall dance”. You can create a clear and distinct identity with a consistent use of different design ele­ ment, like colour, typefaces, and reoccurring shapes. It is important to be aware of your concept and what the brand stands for, so that the graphic layout will convey the same feeling. By focusing on the vision of Folkbladet, to be more sharp and cocky, this will con­ tribute to a more distinct identity. This could be enhanced by typeface, colour and shape. A clear layout with good readability can be achieved through a logical sectioning, which are designed in a uniformed way. Readability can be improved with well­selected type­ faces, adjusted length of lines and sizes. Together, all these aspects contribute to the new layout for Folkbladet.

Förord

Vi vill tacka Folkbladet för att vi fick möjlighet att göra ett roligt och utmanande examens­ arbete, samt att ni har kunnat bistå oss med den information som vi har behövt. Vi hoppas att vårt arbete kan ge er inspiration för er framtida redesign.

Norrköping 2 juni 2011

Innehållsförteckning

1.

Inledning

1

1.1 Bakgrund 1

1.1.1 Folkbladet 1

1.2 Problemformulering 1

1.3 Syfte och frågeställning 2

1.4 Rapportens struktur 2 1.5 Avgränsningar 2

2.

Metod

4

2.3 Validitet och reliabilitet hos kvalitativa metoder 6

2.4 Kritik till metodvalen 6

3.

Teoretisk

referensram

7

3.1 Redesign 7

3.1.1 Redesign – bakgrund och tidigare forskning 7

3.1.2 Redesign – identitet och konkurrens 7

3.1.3 Redesign – påverkan på tidningen 8

3.2 Identitet 8

3.2.2 Identitet och färg 9

3.2.3 Identitet och typografi 9

3.2.4 Identitet och struktur 9

3.2.5 Identitet och logotyp 10

3.2.6 Identitet och förstasida 10

3.3 Tidningens struktur 10 3.3.1 Grid 11 3.3.2 Mallar 11 3.3.3 Typografiska element 12 3.3.4 Layout 13 3.3.5 Designelement 13 3.3.6 Designprinciper 15 3.3.7 Annonsplacering 15 3.4 Typografi 16 3.5 Läsbarhet 17 3.5.1 Typsnitt 17

3.5.2 Storlek/grad 18 3.5.3 Radavstånd 18 3.5.4 Marginaljustering 19 3.5.5 Avstavning 19 3.5.6 Ordmellanrum 19 3.5.7 Teckenmellanrum 20 3.5.8 Radlängd 20

3.5.9 Vilka teckensnitt bör man välja? 20

4.

Empiri

22

4.1.5 Kompletterande samtal till de semistrukturerade intervjuerna 24

4.2 Sammanfattning av innehållsanalys 24

4.2.1 Rubriker och typsnitt 24

4.2.2 Fotografier 25

4.2.3 Tidningens huvud och vinjetter 26

4.2.4 Förstasidan och logotyp 26

4.2.5 Struktur 27

4.2.6 Bylines 27

4.2.7 Att skilja det redaktionella innehållet åt 27

4.2.8 Marginaler och vita ytor 27

4.2.9 Brödtext 27 4.2.10 Radlängd 28 4.2.11 Faktarutor 28 4.2.12 Färg 28 4.2.13 Annonser 28 4.2.14 Kontaktuppgifter 29 4.2.15 Helhetsuppfattning 29

5.

Analys

och

slutsatser

30

5.1 Identitet 30

5.2 Struktur 30

5.2.1 Skiljelinjer 30

5.2.2 Sektionsindelning 31

5.3 Typografi och läsbarhet 32

5.4 Lista på förbättringar 33

6.

Designbeslut

35

6.1 Designförslag 35

6.2.2 Sistasidan 35 6.2.3 Logotypen 36 6.2.4 Färg 37 6.2.5 Teckensnitt 38 6.2.6 Övriga designelement 38

7.

Avslutning 42

7.1.2 Hur realistiskt är konceptet? 42

7.2 Reflektion 43

7.2.1 Reflektion kring metodernas validitet och reliabilitet 43

7.2.2 Svårigheter och insikter 44

7.3 Förslag till vidare studier 44

Referenser

46

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide för semistrukturerad intervju Bilaga 2: Kodningsschema för innehållsanalys Bilaga 3: Resultat av det framtagna designförslaget

Figurförteckning

Figur 1 Rubrik och teckensnitt: Exempel på variationen av rubrikteckensnitt. sid. 24 Figur 2 Fotografier: Exempel på Folkbladets användande av bilder. sid. 25

Figur 3 Förstasidan och logotyp: Ett exempel på Folkbladets framsida. sid. 26

Figur 4 Brödtext: Ett exempel på där stora gluggar och floder bildas i brödtexten. sid. 27 Figur 5 Annonser: Ett exempel på där annonser och redaktionellt innehåll flyter ihop. sid. 29 Figur 6 Logotypen: Den befintliga logotypen samt det nya förslaget. sid. 36

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Tidningsbranschen är en bransch som är starkt influerad av sin omgivning. Den påverkas och förvandlas i takt med att samhället förändras och tekniken utvecklas. Hur man upp­ fattar utseendet på och känslan av en tidning är således starkt påverkad av tidsperioden och den rådande omgivningen. En tidningsdesign som en gång kändes modern och aktuell kan efter en tid upplevas som förlegad och ”ur tiden”. Genom att göra en redesign av en tidning, kan aktualiteten däremot upprätthållas och den visuella identiteten kan således anpassas och optimeras för att bättre motsvara vad tidningen står för i nuläget. I boken Art Direction + Editorial Design (2007) skriver Zappaterra att såväl mindre detaljupp­ dateringar som större kan göras för att få en tidning att kännas modern och aktuell. Andra anledningar till en redesign kan också vara att läsarsiffrorna och antalet prenum eranter dalar, eller att annonsintäkterna sjunker under till exempel en lågkonjunktur och man därmed behöver stärka försäljningen. (Zappaterra 2007).

1.1.1 Folkbladet

Folkbladet är en dagstidning som grundades 1905 i Norrköping och den har under årens lopp genomgått en del förändringar i ägarstrukturen. Widar Andersson, nuvarande chef­ redaktör och politisk reporter på tidningen, berättar i en intervju att Folkbladet sedan år 2000 ägs av konkurrenten Norrköpings Tidningar, som ingår i NTM­koncernen. Precis som många andra dagstidningar startade Folkbladet en nättidning på 1990­talet; den lanserades 1997. I dagsläget har Folkbladet 6800 prenumeranter, men det totala antalet läsare beräknas till 30 000. Den främsta konkurrenten är Norrköpings Tidningar. Enligt Widar Andersson gjordes den senaste redesignen av Folkbladet för cirka tio år sedan och idag känner Folkbladet behovet av att uppdatera tidningen på nytt. (Andersson 2011)

1.2 Problemformulering

Allt mer information finns nu tillgänglig på Internet. Sedan mitten av 1990­talet har de flesta dagstidningar även valt att publicera sina tidningar digitalt och detta med framgång (NE 2011). Världen står nu inför ett generationsskifte, där kunskap om tekniken ökar. De flesta unga rör sig på Internet dagligen och är vana att lätt hitta just det de vill läsa om gratis, snabbt och enkelt, med några knapptryck.

Det finns många olika orsaker till att dagstidningarnas upplagor idag minskar. Detta gäller även Folkbladet, som idag uppger att de har ca 6800 prenumeranter, men de förlorar år ligen cirka 200 prenumeranter. Med tanke på utvecklingen och trenderna i vårt samhälle känner nu Folkbladet att det är dags för en förändring. De behöver en upp datering av sitt visuella uttryck som också får tidningen att sticka ut i konkurrensen. (Andersson 2011) Det var ca tio år sedan Folkbladet gjorde en uppdatering av layouten och de känner att de riktlinjer som togs fram då inte är aktuella idag. Det finns ett policydokument för

tidningens redaktionella medarbetare, men det har visat sig att de som är nyanställda inte fått tillgång till dessa och de som känner till dokumentet ofta frångår riktlinjerna då de känns omoderna. Detta har lett till en ostrukturerad och aningen spretig layout. Nya, tidsenliga riktlinjer för redigerarna behöver tas fram för att tidningen skall få ett enhetligt utseende. (Andersson 2011)

Vidare finns det vissa risker med att uppdatera layouten och strukturen i en tidning. Den nya designen kan samtidigt som den lockar nya läsare, även riskera att förlora gamla, vilket ställer krav på vikten att bevara tidningens “själ” och känsla, samtidigt som man skapar något nytt (Zappaterra 2007:157). Det råder även en balansgång mellan att skapa en tidsenlig design som känns aktuell, med en design som är tidlös och därmed kan hålla under en längre period.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med detta examensarbete är att sammanställa riktlinjer för en ny design för dagstid­ ningen Folkbladet, som bättre kan motsvara tidningens identitet samt förbättra struktur och läsbarhet.

Följande frågeställningar skall således besvaras:

• Vilka verktyg finns för att skapa en tydlig identitet med hjälp av layout? • Vilka verktyg finns för att skapa tydlig struktur och läsbarhet i en dagstidning? • Hur kan Folkbladet använda dessa verktyg för att förbättra sin nulägesituation?

1.4 Rapportens struktur

Rapportens två första frågeställningar besvaras i den teoretiska referensramen i kapitel tre. Den teoretiska referensramen ligger tillsammans med intervjuerna och innehålls analysen i empirin till grund för frågeställningen; hur Folkbladet kan utgå från dessa kriterier utifrån nuläget?, vilken besvaras i kapitel 5. Analys och kapitel 7. Designbeslut. Designförslaget kan ses i bilgaga 3.

1.5 Avgränsningar

Även om redesignen görs med tidningens målgruppen i åtanke, kommer deras åsikter inte att vägas in i detta skede. Nyhetschefen Olaf Zobel menar att de flesta läsare reflekt erar generellt inte över layout, men deras uppfattning av tidningen påverkas omedvetet (Zobel 2011). Fokus ligger på formgivning och personer som har inblick i layout och grafiskt arbete.

Arbetet avslutas med att ett layoutförslag tas fram. Detta förslag skulle behöva testas, både mot redaktionen och läsarna, för att sedan utvärderas och därefter säkerligen bearbetas. Detta ingår inte inom ramen för denna rapport utan faller under fortsatt arbete. Ett första förslag med riktlinjer utformas, som Folkbladet kan ta i beaktning vid en eventuell redesign.

För att begränsa omfattningen av arbetet berörs endast det återkommande vardagsinne­ hållet utav designförslaget och inte exempelvis de delar som dyker upp en gång i veckan

eller bilagor. De riktlinjer som tas fram kommer att vara applicerbara även på dessa sek­ tioner.

Bildspråket i en tidning är viktigt eftersom det påverkar utseendet i stor utsträckning. Innehållet i bilderna är dock ingenting som kommer beröras, däremot är detta något som bör utvärderas vid en redesign.

Tryck, efterbehandling, papper och format är något som också påverkar identiteten och tidningens uttryck. Av ekonomiska skäl samt det faktum att Folkbladet är en dagstidning, vilka har kort livslängd, berörs inte dessa aspekter.

2. Metod

Nedan redogörs för de metodval som uppsatsen utgår ifrån samt beskriver de till­ vägagångssätt som har använts.

2.1 Kvalitativ metod

Alan Bryman skriver i sin bok samhällsvetenskapliga metoder att det inom den samhälls­ vetenskapliga forskningen finns olika tillvägagångssätt att utgå ifrån för att besvara en studies frågeställningar; kvantitativt eller kvalitativt angreppssätt (Bryman 2008:40). Den kvalitativa forskningen är induktiv och tolkande och har mer fokus på ord än på siffror (Bryman 2008:339). Den induktiva inriktningen beskriver att tyngdpunkten ligger på generering av teorier, det vill säga att teorin blir en följd av undersökningen och inte dess utgångspunkt (Bryman 2008:344).

I en kvalitativ forskning har författarens till uppgift att tolka de data som samlas in. Även om tolkningarna görs utifrån vissa teoretiska direktiv, ges ändå möjlighet till ett visst mått av subjektivitet (Bryman 2008:40). Ibland kritiseras dock den kvalitativa metoden för att vara alltför subjektiv till sin utformning (Bryman 2002: 269).

Rapportens syfte är att ta fram specifika riktlinjer för Folkbladet gällande struktur, läs­ barhet och identitet. Fokus och intresse ligger på de enskilda individernas uppfattningar och tolkningar av Folkbladet. Detta kan inte beskrivas med fakta och siffror utan måste tolkas, vilket gör det kvalitativa angreppsättet mest fördelaktigt.

2.2 Tillvägagångssätt

2.2.3 Semistrukturerade intervjuer

Semistrukturerade intervjuer är en kvalitativ metod som bygger på en förutbestämd intervjuguide över vilka ämnen som ska beröras, men som under intervjutillfället ändå är fri och flexibel till sin utformning. Detta ger möjlighet till att intervjupersonerna kan ge mer öppna, fylliga och detaljerade svar, vilket gör att alternativa idéer och synsätt kan komma fram. (Bryman 2002:300)

I och med att det behövs en välutformad beskrivning av Folkbladets varumärksidentitet för att ta fram en ny design av tidningen, ger semistrukturerade intervjuer med Folk­ bladets personal en bra utgångspunkt och möjlighet att beskriva tidningens nuläge och framtidsvision.

Innan intervjuerna utformades en intervjuguide med teman som berörde nuläget för Folk­ bladet, tidningsdefinitionen, identiteten, budskapet, visionen, målgruppsdefinition samt målgruppens behov. Intervjuguiden grundar sig delvis på ett antal frågeställningar om redesign som Daryl R. Moen beskriver i sin bok Newspaper Layout & Design (Bilaga 1).

Vidare upprättades intervjuguidens utformning med hänsyn till att intervjupersonerna skulle kunna svara och diskutera så fritt som möjligt kring tidningens design och identitet. Rent praktiskt hölls intervjuerna enskilt med individerna på arbetsplatsen i ett avgränsat rum och pågick under en halvtimme. Mötesplatsen för intervjuerna valdes för att under­ lätta för personalen att ta sig tid till intervjun samt med syfte att skapa en så pass naturlig och avslappnad intervjumiljö som möjligt (Bryman 2002:306). En av rapportens för­ fattare förde anteckningar medan den andra intervjuade för att säkerställa att intervju­ person ernas svar skulle uppfattas korrekt.

Eftersom det är Folkbladets personal som besitter kunskapen om hur tidningen är och hur de vill att den ska uppfattas, utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med person­ alen. Personalen valdes ut efter deras olika yrkeskompetenser för att ge en så bred inblick som möjligt. Vilka personer som var relevanta diskuterades i samförstånd med chefredak­ tören.De arbetsområden som intervjupersoner täcker in är: 1. Chefredaktör och politisk redaktör, 2. Marknadschef, 3. Annonschef samt 4. Nyhetschef. Antalet intervjupersoner be dömdes ge tillräcklig mättnad för att besvara frågorna.

Eftersom det är de enskilda individernas detaljerade åsikter och fria tolkningar som är av vikt i detta fall för att få en detaljerad beskrivning av identiteten, handplockades personerna ut och valdes således inte genom ett slumpmässigt urval eller ett urval från en större grupp människor. I detta fall är det inte det generella svaret från den stora mas­ san eller mångfalden som är av vikt, vilket gör att rapportens urval är en mer passande urvalsmetod.

En del information har också blivit tillgänglig vid senare samtal, eftersom det har funnits en kontinuerlig kontakt med Folkbladet under arbetetsgång.

2.2.4 Innehållsanalys

För att på ett tydligt och strukturerat sätt granska Folkbladets upplägg och struktur utfördes en innehållsanalys. Innehållsanalys är en metod där dokument och texter ana­ lyseras utifrån förutbestämda kategorier. De flesta innehållsanalyser är kvantitativa och syftar till att beskriva antalet förekomster av ett visst innehåll på ett systematiskt sätt uti­ från en kodningsmall. Kvalitativa innehållsanalyser behandlar mer ostrukturerad infor­ mation, som exempelvis visuella bilder och text (Bryman 2002:190ff). Denna rapport använder sig av en kvalitativ innehållsanalys, där fokus ligger på analysen av tidningens struktur och uppbyggnad och inte kvantifierad data.

Objektivitet och systematik är viktiga när en innehållsanalys utförs. För att erhålla ett objektivt resultat är det viktigt att redan i planeringen bestämma hur man skall kategori­ sera och utvärdera olika element. Det ska klart och tydligt framgå hur data ska behandlas för att personliga åsikter inte ska påverka resultatet. De förutbestämda förhållnings sätten bör också hanteras konsekvent på ett systematiskt sätt för att undvika och minimera felkällor. (Bryman 2002:190ff)

En kodningsmall som beskriver den befintliga tidningen på ett objektivt sätt utformades för att studera hur den visuella identiteten framställs idag (Bilaga 2).

För att enkelt tillgå specifik information om till exempel teckensnitt och punktstorlek, inhämtades denna information från Folkbladets grundmall i ett Indesign­dokument. Därefter gjordes en tolkning av innehållsanalysen för att stämma av mot den från intervjuerna framtagna identitetsbeskrivningen. Därmed analyserades tidningens beståndsdelar, vilket gav indikationer på vad som bör förändras för att bättre anpassas till vad tidningen står för.

Ett slumpmässigt urval gjordes av tidning för analys, för att personalen på Folkbladet inte skulle kunna påverka redigeringen.

2.3 Validitet och reliabilitet hos kvalitativa metoder

För att beskriva tillförlitligheten och äktheten i resultaten av en forskning brukar två begrepp användas; validitet och reliabilitet (Bryman 2008:49). Nedan beskrivs hur dessa begrepp anpassats för den kvalitativa forskningsmetoden.

Extern reliabilitet innebär metodens tillförlitlighet och beskriver hur väl resultaten från en forskning kan återges på nytt. (Bryman 2008:49) Validiteten beskriver om man har använt sig av en lämplig metod, det vill säga mätt rätt saker (Bryman 2008:163).

Den externa reliabiliteten hos den kvalitativa metoden kritiseras ofta för att en situation inte går att ”frysa” eller därmed heller inte reproducera, vilket alltså påverkar metodens tillförlitlighet. Dock kan man stärka den interna reliabiliteten genom att använda sig av vedertagna kodningsscheman när man analyserar. (Bryman 2002:257) Den interna validiteten ger mer säkerhet till forskningen genom att man går tillväga enligt bestäm­ melser och regler som finns inom forskningsområdet. Den externa validiteten däremot är svårare att uppfylla med kvalitativa metoder, då det är svårt att generalisera en specifik situation med ett begränsat urval. (Bryman 2002:257)

2.4 Kritik av metodvalen

Det finns en del invändningar och kritik mot de valda metoder som använts, vilka kan ifrågasättas och diskuteras då de påverkar undersökningens reliabilitet och validitet. Intervjuguidens utformning upprättas med hänsyn till att intervjupersonerna ska kunna svara och diskutera så fritt som möjligt kring tidningens design och identitet. Det kan dock finnas en viss risk för att själva ämnet kan vara känsligt för personalen samt att det även kan finnas en svårighet med att anmärka på sin egen publikation. Men i och med att personalen som intervjuades, informerades om att de frivilligt ställer upp på intervjun, ges förhoppning om att de svarade uppriktigt och att resultaten därmed blir mer pålitliga. En medvetenhet finns slutligen också kring att innehållsanalysen och tolkningen kan vara en aning subjektiv. Det finns risk för att anmärkningar görs, vilka stödjer den egna uppfattningen. Det är samtidigt svårt att bedöma design och layout ur ett fullständigt objektivt perspektiv, eftersom det finns en viss inneboende subjektivitet i själva be greppen. Kodningsmallen för analysen togs dock fram utifrån de delar och designelement som före­ kommer i en dagstidning samt de designprinciper som redogörs för i teorikapitlet, med syftet att stärka undersökningens validitet.

3. Teoretisk referensram

För att på ett bra sätt kunna ta fram ett nytt layoutförslag till Folkbladet krävs en tydlig teorigrund som stöd för de designbeslut som fattas. Designbesluten utgår ifrån rapportens grundfokus på identitet, struktur samt typografi och läsbarhet.

3.1 Redesign

3.1.1 Redesign – bakgrund och tidigare forskning

Eva Jais­Nielsen beskriver redesign i sin bok Tidskriftsdesign (2004). Det var under 1930­ talet i USA som begreppet redesign för första gången myntades. Utan att det fanns ett tekniskt behov började man inom produktdesignen ersätta gamla modeller med nya. Inom tidningsbranschen innefattar redesign dock mer än att bara förändra den grafiska formen. Eftersom grafisk formgivning och det redaktionella innehållet går hand i hand och speglar varandra, berör redesign inom tidningsbranschen även den innehållsliga strukturen. (Jais­ Nielsen 2004:332)

I takt med att ett samhälle förändras och tekniken utvecklas, påverkas både tidnings­ branschen som helhet samt de enskilda tidningarna. Eftersom omgivningen och rådande trender har en stark inverkan på den grafiska formen i en tidning, kan tidningar behöva anpassa både form och innehåll för att bättre motsvara samhällets och läsarnas krav (Jais­Nielsen 2004:330).

Internet har påverkat designen i tidningar; formatet har minskat och det har blivit enklare att orientera sig i innehållet (Zappaterra 2007:158).

Vanliga motiv till redesign kan således vara att tidningen vill vara mer tidsenlig, att mål­ gruppen har förändrats eller utökats, att det har dykt upp nya konkurrenter som medför att tidningen därmed måste stärka sin position på marknaden. Förbättringar av struk­ turen i tidningen eller ekonomiska skäl och besparingskrav kan vara andra anledningar till redesign. (Jais­Nielsen 2004:332) För dagstidningar är anledningen till redesign ofta marknadsdriven, och ofta görs redesign först när försäljningen börjar dala (Zappaterra 2007:158).

3.1.2 Redesign – identitet och konkurrens

Ägarna bör med jämna mellanrum utvärdera tidningen för att försäkra sig om att tidningen behåller sin aktualitet och står ut i konkurrensen på marknaden. En riktlinje är att den grafiska formen bör hålla i minst två år. Gör man om tidningen alltför ofta, kan det vara risk för att identiteten och varumärket påverkas negativt. Det råder således en balansgång mellan tidsenlighet och tidlöshet; balansen mellan att skapa en aktuell form som återspeglar den rådande tidsandan samtidigt som den bör vara tidlös och hållbar. (Jais­Nielsen 2004:330ff)

Rothstein tar bland annat upp vad som behövs för en lyckad redesign i sin bok Designing Magazines (2007). För en effektiv redesign krävs först ett klargörande över nuläget. Vilka som läser tidningen och varför de gör det är frågor man behöver börja med att ställa sig, enligt Rothstein. Vidare behöver tidningen också utvärdera sina styrkor och svagheter samt se över sina resurser för att veta vad man har kapacitet till. En framgångsrik re design handlar således inte främst om att få tidningen som ”man vill att den ska vara”, utan istället om att upptäcka vad tidningen är bäst på och förbättra detta. (Rothstein 2007:55) Hur omfattande redesignen är kan variera beroende på vilket syfte eller behov som tidningen har. Det kan exempelvis behövas större förändringar i den grafiska formen om tidningens marknadsandelar sjunker, medan andra tidningar bara behöver smärre justeringar för att fräschas upp (Jais­Nielsen 2004: 331).

3.1.3 Redesign – påverkan på tidningen

De positiva effekterna som kan uppnås med redesign är exempelvis förbättrad struktur eller mer aktuell i sin utformning. Dessa faktorer kan även påverka och förstärka tidning­ ens varumärke och identitet i en positiv riktning, vilket kan medföra att tidningen värvar nya läsare samt får gamla läsare att ”bli kära på nytt” enligt Rothstein. Ytterligare en av fördelarna med en välfokuserad redesign som bättre framhäver tidningens basbudskap, är att det även blir lättare att jobba med tidningen när personalen kan följa de uppdaterade och tydligare riktlinjerna som tagits fram. (Rothstein 2007:55)

Vem som utför redesignen påverkar en mängd viktiga parametrar som tidningen måste ta ställning till. Processen påverkas av om redesignen utförs internt eller externt, där exempel vis slutresultat, ekonomiska och tidsmässiga aspekter berörs. Det finns både för­ och nackdelar med att låta en utomstående part utföra redesignen. Även om en extern konslut inte är lika insatt i företagets inneboende själ och därmed behöver tid för att sätta sig in i den, så har en utomstående oftast lättare att se på tidningen med nya ögon och är därmed inte lika begränsad i sitt formspråk. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är dock att kostnaden för att låta en extern konsult utföra uppdraget blir större än om det görs internt. Däremot behöver inte tid tas från personalens övriga arbetsuppgifter om man väljer att outsourca uppdraget, det vill säga lägga ut det åt någon extern konsult. (Rothstein 2007:93)

Oavsett vem det är som utför redesignen är det dock viktigt att alla i personalen involveras och att de följer de riktlinjer och mallar som finns för den nya designen (Bergström 2007:241).

3.2 Identitet

En tidnings identitet beskriver tidningens kärna, det vill säga vad tidningen är. Identiteten påverkar vilken känsla och huvudbudskap som främst ska förmedlas.

3.2.1 Identitet och layout

En tidnings huvudbudskap, identitet och känsla, ska ha ett tydligt uttryck i den grafiska utformningen för att skapa lättigenkännlighet och särskiljande (Zappaterra 2007:28). Wheeler skriver i sin bok Designing Brand Identity att en stark identitet hjälper till att

skapa en tydligare uppfattning om företaget samt även särskilja företaget från kon­ kurrenterna, är det viktigt att identiteten når fram på ett effektivt sätt. Själva begreppet varumärkesidentitet täcker in alltifrån varumärkets namn, som bör vara lätt att minnas, till färgsystem, typografi samt designen som bör vara distinkt och utmärkande. (Wheeler 2009:11)

Vidare ska ett varumärke enligt Wheeler tala med en tydlig och sammanhållen röst som ska vara minnesvärd, identifierbar samt återspegla företagets personlighet och uppdrag (Wheeler 2009:36).

3.2.2 Identitet och färg

Eftersom vi ofta förknippar identitet med färg, är en tidnings varumärkesidentitet starkt påverkad av färgvalet i tidningen. Att arbeta och använda sig av en samling förbestämda färger underlättar inte bara redigeringsarbetet utan medverkar således också till förstär­ kandet av tidningens igenkänning (Zappaterra 2007:158).

Några frågor att ställa sig vid framtagandet av en färgpalett är om färgerna är tillräckligt distinkta och differentierar sig från konkurrenterna, om de är lämpliga för sitt ändamål, om de ligger i linje med varumärket samt om de kan återges på ett bra sätt (Wheeler 2009:130).

3.2.3 Identitet och typografi

Typografin är också en viktig del av ett tidningsvarumärkes identitet och igenkänning. Valet av teckensnitt signalerar specifika associationer och känslor till läsaren, oftast i större utsträckning än vad de andra designelementen gör (Zappaterra 2007:129)

Olika teckensnitt på en rubrik kan ge helt olika effekt beroende på dess utformning; en stor rubrik med mycket svärta ger ett mer omedelbart och slående intryck, medan ett mjukare teckensnitt kan ge en mer intellektuell och sober känsla (Zappaterra 2007:131). Enligt Wheeler är en enhetlig och sammanhållen image inte möjlig utan ett teckensnitt som har en unik personlighet och läsbarhet. Förutom själva läsbarheten, bör man vid valet av teckensnitt också tänka på om teckensnittet återspeglar identiteten, om den fungerar i olika storlekar, om den är tillräckligt särskiljande från konkurrenterna samt har en tydlig personlighet och är hållbar över tid. (Wheeler 2009:133)

3.2.4 Identitet och struktur

En tidnings struktur påverkar också hur man uppfattar dess identitet. Hur innehållet i tidningen är placerat återspeglar var tidningens fokus ligger, samt i viss mån även var läsarnas intresse ligger (Rothstein 2007:158).

Vidare har också utformningen av spalterna en påverkan på hur man uppfattar och läser tidningen. Färre och bredare spalter ger ett lugnare och mer litterärt intryck, medan fler och smalare kan ge upphov till snabbare läsning (Zappaterra 2007:118). Rytmen som skapas med hjälp av antalet spalter och vitutrymme är således också en faktor som

påverkar uppfattningen av tidningens identitet. En luftig layout ger exempelvis ett mer exklusivt intryck och bidrar också till ett lugnare tempo (Jais­Nielsen 2007:297).

3.2.5 Identitet och logotyp

Namnet och logotypen är varumärkets starkaste ansikte utåt och det som oftast får repre­ sentera varumärket. Därför bör logotypen och namnet inte enbart vara särskiljande utan också hållbart över tid (Wheeler 2009:126).

Logotypen ska förmedla tidningens karaktär, innehåll och attityd till läsarna (Zappaterra 2007:44). Eftersom logotypen har en så pass viktig roll i igenkännandet, placeras den oftast i tidningens överkant för att synas bra där de står i tidningsstället. En logotyp brukar ofta ha som krav att den ska vara tidlös och ”evig”, men i och med att tidningar är så pass föränderliga, skadar det inte att även logotypen förändras eller justeras lite vid en redesign. (Jais­Nielsen 2007:27)

Vissa tidningar, med en logotyp som har blivit ineffektiv på grund av ett omodernt uttryck, tvekar av rädsla för att förändringarna skall skada det varumärkesvärde som byggts upp under en längre tid. Däremot är det inte sannolikt att förändringar till de bättre kommer få negativa konsekvenser. Många väl etablerade dagstidningar har genom åren ändrat sina logotyper utan några negativa inverkningar på varumärket. (Berry 2004:159)

3.2.6 Identitet och förstasida

Tidningens förstasida har en viktig uppgift att fylla eftersom det är tidningens ansikte utåt och alltså det första som läsaren ser. Omslaget bör därför vara utformat så att det lockar till läsning, men har också krav på sig att det ska vara lättigenkännligt, signalera om tidnings genre och innehåll samt särskilja sig från konkurrenterna.

Det är framförallt logotypen som signalerar tidningens identitet och skapar igenkänning, men även utformningen av typografi (visuellt och innehållsmässigt) samt bildmanéret medverkar. (Jais­Nielsen 2007:20)

Att med omslaget skapa en stark effekt och locka till läsning har blivit ett allt större behov för en dagstidning idag, med anledning av att dagstidningars nyheter inte får samma genomslagskraft som förr på grund av de numera lättillgängliga nyheterna på Internet. Men det kan finnas en risk med att alltid sträva efter att skapa enastående och över­ raskande nyheter. Att alltid “skrika högt” kan förta effekten när man verkligen har en kraftfull eller dramatisk nyhet att berätta, vilket är anledningen till att vissa dagstidningar väljer att presentera nyheterna med ett lugnare tilltal (Zappaterra 2007:43).

3.3 Tidningens struktur

Att ha en tydlig struktur är i många fall A och O för en tidning. Med hjälp av en klar uppbyggnad kan man få bättre ordning och enhetlighet, vilket underlättar då läsaren ska navigera och hitta i tidningen. Ju mer faktainnehåll och annonser som en tidning har, desto viktigare blir behovet av att ha en bra struktur som kan skilja det kommersiella materialet från det redaktionella (Jais­Nielsen 2007:16).

En vanlig modell som beskrivs av Jais­Nielsen är tåg­modellen med lok (omslag), fram­ vagn, mitt och bakvagn, vilket skapar rytm och dynamik i en tidning. Denna upp byggnad består kortare notiser och ledare placeras i framvagnen, längre artiklar i mitten och slut­ ligen, likt framvagnen, mer lättsmält innehåll som recensioner och kryss i bak vagnen. Modellen används främst hos tidskriftskategorin månadsmagasin, men strukturen går även i viss mån att återfinna i exempelvis andra typer av tidningar. I en dagstidning finner man ofta ledarsidan i början, nyhetsartiklarna i mitten samt tv och väder i slutet. (Jais­Nielsen 2007:16)

Vidare skriver journalister i dagstidningar ofta likt en inverterad pyramid, med det mest relevanta i början av artikeln, för att kunna skära bort text mot slutet om det skulle vara ont om plats vid redigeringen. Samma inverterade pyramid­mall kan även skönjas i det flöde som dagstidningars sektioner baseras på. Framvagnen innehåller den mest relevanta informationen, och artiklarna tenderar i regel att uppfattas som mindre viktiga ju längre in i tidningen man kommer. Sport, ekonomi och veckosektioner som har mindre nyhets­ värde är därmed ofta placerade längre in i tidningen. (Rothstein 2007:158)

En sidplan som visar en översikt över sidornas placering i tidningen är ett verktyg som ofta används för att ge en helhetsbild över tidningens innehåll (Zappaterra 2007:124). 3.3.1 Grid

Till sin hjälp för att skapa en tydlig struktur, använder sig de allra flesta tidningar av grids, som är ett osynligt system av linjer som definierar marginaler samt vertikala och horison­ tella stödlinjer, för att underlätta för placering av exempelvis textblock och bilder. Dessa hjälplinjer leder till att materialet blir mer standardiserat, vilket ger en viss ”trygghet” för läsarna då det skapar igenkänning. Strukturen och förutsägbarheten gör det också lättare för läsarna att ta in materialet, istället för att de ska behöva avkoda varje sektion och layout på nytt. (Rothstein 2007:150)

För att skilja olika sektioner åt samt skapa mer dynamik, kan griden varieras genom tid­ ningen så länge det görs på ett logiskt och konsekvent sätt. Tillexempel passar smalare spalter bra till kortare artiklar, medan längre artiklar ofta gör sig bättre med något bredare. Marginalerna bör dock vara konsekventa genom hela tidningen. (Rothstein 2007:150) Ju fler spalter och linjer som griden bygger på, desto mer flexibelt kan man arbeta med griden, eftersom det innebär fler designmöjligheter. Ytterligare en fördel med att arbeta med grids är att det också ökar effektiviteten eftersom det redan finns en bestämd mall att utgå ifrån när materialet ska placeras ut på sidan. (Zappaterra 2007:74)

3.3.2 Mallar

För att skilja tidningens olika sektioner åt kan sektionsmallar med fördel användas. Genom att åtskilja olika avdelningar i tidningen, skapas mer dynamik samtidigt som det också underlättar läsningen (Zappaterra 2007:123). På samma sätt som med gridsen, gör flexibla mallar också att hastigheten i produktionsprocessen ökar (Zappaterra 2007:74).

3.3.3 Typografiska element

Den grafiska formen strukturerar upp innehållet, skapar en sammanhållen helhet och påvisar olika sorters kategorier och sektioner i tidningen (Jais­Nielsen 2007:18). Text­ innehållet i en tidning struktureras upp med hjälp av olika storleksgrader och teckensnitt, som påvisar och signalerar innehållets relevans och hjälper läsaren att orientera sig genom tidningen. De olika textelementen som vanligtvis används i en tidning är: rubrik, ingress, brödtext, pagina, byline och anfang. Dessa ska utformas så att de skapar en tydlig kon­ trast mellan varandra, men samtidigt ha en sammanhållen och enhetlig stil. (Zappaterra 2007:60)

- Rubrikerna har till uppgift att både väcka läsarnas intresse samt locka till vidare läsning.

Eftersom det är rubrikerna (samt eventuella bilder), som är det som läsaren först ser och tittar på ett uppslag, ställer detta krav på att rubrikerna skapar en tydlig kontrast mot det övriga innehållet på uppslaget (Jais­Nielsen 2007:262). I dagspressen skrivs oftast rubrik­ erna av tidningens redigerare och utformningen av rubrikerna ska motsvara tidningens tonalitet samt ge en föraning om textens innehåll. (Jais­Nielsen 2007:258).

- Ingresserna har även de till uppgift att locka till vidare läsning, men ska till skillnad

från rubrikerna, ge en ännu större inblick i textens innehåll, vilket gör att ingresserna textmässigt är viktigare än rubrikerna. Ingresser återfinns oftast tillsammans med och under rubrikerna och bildar en visuell och textuell länk mellan rubriken och bröd texten. (Zappaterrra 2007:63) Det har dock blivit en allt vanligare trend att inte använda ingresser i dagspressen (Jais­Nielsen 2007:262).

- Brödtexten i en tidning ska innehållsmässigt motsvara tidningens identitet och budskap.

Rent formmässigt är brödtexten i dagstidningar av det kommunikativa slaget och “osyn­ lig” till sin utformning för att skapa bättre läsbarhet. (Zappaterra 2007:64)

- Byline i dagtidningar är mer diskret utformade än vad de kan vara i exempelvis månads­

tidningar där författaren eller fotografen är ett välkänt namn. Det finns olika sätt att placera och utforma bylinen; i slutet eller i början av artikeln, enbart med text eller med bild till. (Jais­Nielsen 2007:262)

- Mellanrubriker ska både strukturera upp och underlätta läsningen av långa artiklar. De

är effektiva att använda för att på ett lätt sätt dela in olika sektioner eller ämnen i artikeln (Zappaterra 2007:63). Används för många mellanrubriker kan det dock få motsatt effekt och störa läsningen. En trend inom tidskriftsdesign är att blankrader har börjat ersätta mellanrubriker för att skapa ett renare uttryck, men inom dagspress är de fortfarande vanligt att mellanrubriker används. Formmässigt ska mellanrubriker skapa en viss kon­ trast mot brödtexten, för att på ett tydligt sätt stå ut men samtidigt harmoniera med bröd­ texten. Mellanrubriker bör vidare placeras närmare brödtexten som den tillhör, med mer luft ovanför för att skilja sig från tidigare stycke. (Jais­Nielsen 2007:264)

tidningen. Pagineringen kan utformas på olika sätt, men har vanligtvis en relativt osynlig utformning och placeras ofta i huvudet (den övre marginalen) eller i sidfoten (den undre marginalen) på tidningssidan för att inte störa eller skapa en alltför stor kontrast mot tidningens övriga innehåll, men samtidigt ha en synlig placering. (Zappaterra 2007:65) Den grafiska utformningen av sektionsindelningen eller vinjetteringen har också en stark inverkan på uppfattningen om tidningens grafiska identitet (Jais­Nielsen 2007:270). Vinjetten ska särskilja sig från det övriga innehållet i tidningen för att tydligt påvisa att en ny sektion introduceras. Sektionslogotyperna hjälper till att strukturera upp tidningens innehåll. I mindre dagstidningar med tabloidformat bör dessa vara placerade överst på sidan vid varje ämnesbyte. Vissa tidningar använder vinjetten på varje sida. Oavsett vilket tillvägagångssätt som används är det ett effektivt sätt att guida läsarna genom publika­ tionen. I större tidningar är det också vanligt att små notiser från varje sektion placeras på förstasidan för att locka läsarna. (Harrower 2002:133)

- Faktarutor används för att särskilja ett visst faktainnehåll från det övriga innehållet

på ett tydligt sätt. Genom att placera och strukturera faktainnehållet på exempelvis ton­ plattor, i spaltrutor och/eller med ett teckensnitt som skiljer sig från brödtexten, kan en tydlig struktur skapas och faktainnehållet bli mer lättillgängligt. (Zappaterra 2007:65ff)

- Anfanger används för att bryta upp innehållet, samt för att skapa en tydlig ingång till

artikeln. Men används för många anfanger kan det, likt för många mellanrubriker, få motsatt effekt och störa läsningen. (Jais­Nielsen 2007:264)

3.3.4 Layout

Till skillnad från de typografiska riktlinjer och regelverk som finns för vad som skapar bra läsbarhet, finns det inga motsvarande regler för vad som skapar en bra och gynnsam layout. Dock brukar en layout som återspeglar sitt innehåll och är ändamålsenlig, sägas vara välfungerande. Vad som gör en layout bra är således starkt förknippad med vad tidningen är, vad den vill förmedla, tidsandan samt vilka krav som finns från marknaden. (Jais­Nielsen 2007:289)

Även om det inte går att generalisera vad som är en bra layout finns det vissa traditionella riktlinjer och kriterier för layouten att sträva efter. En layout bör vara funktionell, ha tydlig struktur och organisering samt attrahera och skapa uppmärksamhet (Jais­Nielsen 2007:291). Funktionalitet innebär att det tydligt och snabbt ska gå att se vilken genre som tidningen tillhör och vad den står för.

Vad som skapar uppmärksamhet är beroende av olika faktorer, tillexempel påverkar den yttre kontexten hur vi uppfattar och registrerar layouten. Ett uppslags komposition kan både stå ut och attrahera om den särskiljer sig från den omgivande miljön. Är layouten oväntad eller kontrastrik ger det också upphov till att en större uppmärksamhet skapas. (Jais­Nielsen 2007:295)

3.3.5 Designelement

För att skapa en funktionell, strukturerad och attraherande layout, finns det flera olika designkomponenter att använda sig av.

- Luften har en viktig funktion för layouten och påverkar bland annat lästakten och

tempot i tidningen. Mängden luft i texten, det vill säga hur stort radavståndet exempel­ vis är, är beroende av vilket sorts teckensnitt som används och påverkar hur läsbarheten upplevs (Frost 2003:90). Vidare har luften även en stor påverkan på känslan av tidningen. En tidning med mycket luft, kan ge ett exklusivt och stillsamt uttryck, medan en mer innehållsspäckad tidning ger ett mer livligt. Luften kan också indikera i vilken läsriktning och ordning man ska läsa ett innehåll genom att den separerar eller knyter samman olika delar. (Jais­Nielsen 2007:297)

-Former kan, om de används och organiseras väl, hjälpa till att leda blicken över upp­

slaget och genom tidningen samtidigt som former också medverkar till att framkalla en viss känsla eller budskap. Rubriker, textblock, bilder och vita ytor utgör alla former som beroende på hur de är organiserade kan medverka till skapandet av balans, harmoni eller disharmoni på ett uppslag. (Zappaterra 2007:95) Formerna ska också medverka till att läsaren förstår i vilken ordning som innehållet ska läsas och hjälper därmed till att vägleda läsaren. Former har således till uppgift att både attrahera och orientera (Berg­ ström 2007:232). Former används ofta för att få mer dynamik i en tidning och kan också effektivt användas för att olika element ska separeras, sättas samman och organiseras på ett uppslag (Zappaterra 2007:96).

- Färger kan på många sätt effektivt användas för olika ändamål i en tidning. Eftersom

färger påverkar oss både fysiologiskt och psykologiskt, användes ofta färg för att skapa en viss stämning eller en viss känsla i tidningen. Rött är exempelvis en färg som stimulerar högre puls och andning och skapar dynamik och ett högre tempo (Jais­Nielsen 2007:303). Orange och gul är glada, stimulerande färger som aktiverar. Blå färg inger lugn och för­ troende. Grön framkallar en lugn och harmonisk känsla. Lila är en sofistikerad och inspir­ erande färg (Zelanski & Fisher 2006:45). Svart har många egeneskaper, men ger bland annat en skarp känsla. Vilken mättnad och ljushet som en färg har, påverkar också hur färgen upplevs. Färg är även starkt kulturellt förknippat, och en färg kan ha vitt skilda associationer i olika kulturer (Jais­Nielsen 2007:303).

Eftersom ögat lätt dras till färg, används ofta färg för att uppmärksamma viktiga delar och förtydliga vissa sektioner i tidningen. Dock bör färg i text undvikas eftersom det påverkar läsningen negativt (Frost 2003:138). Även om man håller sig till färgerna svart och vitt, men har texten inverterad, det vill säga vit text på en svart tonplatta, så gör det texten mer svårläst. Undersökningar visar att vi läser en svart text på vitt 42 procent snabbare än tvärtom (Frost 2003:84).

Genom färgkodning, kan färg även användas för att koppla samman olika delar i en tidn­ ing och på så vis skapa en tydligare struktur (Jais­Nielsen 2007:303). Ett viktigt använd­ ningsområde för färg är också varumärkesidentiteten.

- Linjering med osynliga och synliga linjer kan med fördel användas för att få en tydligare

struktur eller skapa en viss dynamik i tidningen. Bilder och texter kan placeras i osynliga linjer för att få en mer enhetlig layout. Synliga linjer används ofta för att separera olika innehåll ifrån varandra, tillexempel två textspalter, vilket är vanligt förekommande i dags­ tidningar. (Jais­Nielsen 2007:299)

3.3.6 Designprinciper

- Kontraster används för att fånga uppmärksamheten, få mer dynamik och spänning i en

tidning samt göra layouten mer intressant. Kontraster kan skapas på flera sätt, exempel­ vis genom att använda sig av olika storlekar, färger och styrka, vilka är de mest före­ kommande. Ett vanligt sätt att använda sig av denna designprincip är tillexempel med rubriker som sätts i en större grad som kontrast till brödtextens mindre. Genom kontrast skapas hierarkier, vilket tydliggör var exempelvis ingången till en artikel finns och hur läsaren ska navigera sig med blicken över ett uppslag. (Jais­Nielsen 2007:307)

- Balans brukar delas upp i två grupper, symmetrisk och asymmetrisk. I en symmetrisk

layout är elementen centrerade till mitten och det är själva likheten som skapar harmonin. Men en symmetrisk layout kan ofta även uppfattas som en aning enformig som kan få läsaren att tappa intresset. Asymmetrisk design å andra sidan beskrivs ofta som att den ger upphov till mer variation och spänning. Att använda sig av en symmetrisk layout innebär dock inte att balans skapas per automatik, utan hur de olika designelementen är placerade på sidan och komponerade med varandra avgör och påverkar också layoutens harmoni. Att skapa balans med asymmetriska layouter kräver en viss färg och form vana och de vita ytorna utgör ofta en viktig komponent för att uppnå balans. (Jais­Nielsen 2007:310ff)

- Repetitiv och återkommande struktur i tidningen är viktigt för att skapa en samman­

hållen enhet. Dock krävs också variation för att inte tidningen ska kännas monoton och enformig. Genom att använda sig av asymmetri och kontraster kan man skapa rytm och omväxling i tidningen. Olika sektioner i tidningen kan också få olika rytmer för att tid­ ningen i sin helhet ska få mer variation. (Jais­Nielsen 2007:313)

3.3.7 Annonsplacering

Annonser medför både utmaningar och möjligheter i en tidning. Även om annonser inte alltid är estetiskt tilltalande är de viktiga för en dagstidning från ett ekonomiskt perspek­ tiv och för läsarnas intresse. Nyhetstidningar utan annonser säljer också mycket sämre än tidningar med annonser gör (Moen 2000:44).

Hur annonserna samverkar med resten av innehållet på ett uppslag är en viktig aspekt att ta hänsyn till för helhetsintrycket (Rothstein 2007). Det finns två baskonfigurationer för placeringen av annonser i tidningar; pyramidstaplar och annonsmoduler. Dagstid­ ningar använder sig ofta av pyramidstapeln, som innebär att annonserna placeras mot höger eller vänster topp likt en pyramid. Anledningen till att denna typ av placering är populär har varit att man tänker sig att annonser som placeras nära det redaktionella innehållet säljer bättre. I Newspaper Design & Layout beskrivs dock tester som visar att läsare hellre föredrar modulkonfigurationen, som innebär att annonserna placeras i block. Denna konfigura tion ger en bättre harmoni med resterande innehåll på sidan, skapar färre annonskanter mot det redaktionella innehållet samt ger också redigeraren på tidningen fler möjligheter med placeringen av text och bild. (Moen 2000:43ff)

3.4 Typografi

En dagstidnings huvudsyfte är att den ska bli läst. Därför har läsbarhet och typografi en betydande roll i en tidning. Att förmedla nyheter på ett tydligt och informerande sätt är typografins huvudsyfte i en dagstidning. När det gäller en tidnings identitet har typografin också viktig roll att fylla, detta gäller aspekter som logotyp, olika sektionsrubriker, val av teckensnitt till artikelrubriker, ingresser och brödtext mm. (Jais­Nielsen 2004:228)

Det finns två olika sätt att arbeta med typografi, antingen på en kommunikativ eller på en expressiv nivå. Kommunikativ typografi betyder att ett teckensnitt används i ett funk­ tionellt syfte, där innehållet skall förmedlas tydligt, snarare än att se ut på ett visst sätt. Man brukar också säga att typografin då är anonym eller osynlig. (Jais­Nielsen 2004:229) Expressiv typografi är motsatsen till kommunikativ. Utseendet går före innehållet och det är teckensnittet i sig som förmedlar något och når oss på en emotionell nivå. Expressiv typografi kan vara effektiv och funktionell i sitt syfte att locka och väcka uppmärksamhet hos läsarna. Sammanhanget avgör vilket inriktning typografin bör ha; detta är upp till designern att avgöra. (Jais­Nielsen 2004:229)

När ett teckensnitt väljs till en dagstidning eller ett magasin, bör man tänka på att det ska underlätta för läsaren i så stor mån som möjligt. Teckensnittet som används måste hjälpa läsaren att absorbera så mycket information och text som möjligt under en kort tid. Om läsaren är medveten om teckensnittet, uppfyller inte fonten sitt syfte och designerns val kan ifrågasättas. (Frost 2003:83)

I sin bok Typografisk handbok (2006) beskriver Hellmark vad som gör en text lättläst. Han menar att lättläst typografi beror på fyra faktorer: ögat och hjärnan, vanan och kulturen (Hellmark 2006:24).

När man formger längre texter kan följande punkter vara bra att ha i åtanke: • Gemena bokstäver är lättare att läsa. Bokstävernas form med staplar och underhäng skapar tydligare ordbilder än versal text.

• Ordbilden påverkas också av val av teckensnitt, då dessa kan skilja sig mar­ kant. Man bör även undvika att spärra ord, då ordbilden förstörs.

• Stora ordmellanrum bör undvikas, då det kan störa läsrytmen, samt för små då ordbilder tenderar att flyta ihop.

• Ordbilden delas upp vid avstavning och texter med många avstavningar kan därför bli svårläst.

3.5 Läsbarhet

Teckensnittets form påverkar läsbarheten. Vid läsning är det viktigt att snabbt kunna identifiera både bokstäver och ordbilder som bokstäverna tillsammans skapar. En snabb läsare hinner uppfatta tre till fyra ord på en fokuseringspunkt, detta på grund av formen och ordbilden. (Frost 2003:85)

3.5.1 Typsnitt

Det finns två huvudgrupper av typsnitt: antikvor och sanserifer. Dess olika egenskaper lämpar sig för olika ändamål. För längre texter anses antikvan vara mer lättläst, på grund av tydligare ordbilder och bokstäver. Antikvans kännetecken, serifferna, skapar en tydlig­ are baslinje för ögat att följa. Serifferna skapar också mer detaljerade bokstäver, vilket gör att särskiljningsförmågan ökar. Antikvans inre form är också mer dynamisk och har en framåtsträvande rörelse vilket också påverkar läsbarheten. (Hellmark 2006:26)

Det är dock inte självklart att en text blir lättläst bara för att den är satt i en antikva. Olika teckensnitt och skärningar påverkar läsbarheten. De typsnitt som är framtagna med teckensnitt designade på 1400­ och 1500­talet som förebilder brukar generellt sett vara de bästa att använda för brödtexter. (Hellmark 2006:27)

Antikvorna kan delas in i tre undergrupper: diagonal­, trans­, och vertikalantikvor. Diagonalantikvan är sedan 1500­talet vanlig just i böcker på grund av sin höga läsbarhet. De är ganska runda och mjuka i formerna och har en sned ansvällning, vilket skapar en tydlig framåtrörelse. Transantikvorna har större kontraster mellan de olika linjerna, samt spetsigare seriffer än diagonalantikvorna. Vertikalantikvorna har däremot mycket starka kontraster i sina linjetjocklekar. Serifferna utmärker sig genom de tunna, vertikala linjerna och att de har en rak ansvällning. Dess former skapar ett högtidligt och stiligt uttryck. (Bergström 2007:127)

Sanserifen (även kallad linjär eller grotesk) är enklare i sin utformning och saknar seriffer. De är också mer statiska och har en mer upprätt position på baslinjen. Dess egenskaper passar bra för text på affischer och budskap som skall läsas på avstånd. Det är också van­ ligt att använda sanserifer som rubriker och mellanrubriker som kontrast mot en antikva. Även kortare text som ingress, bildtext, faktarutor och diagram kan med fördel sättas i sanserifer, då den där är enklare att läsa, även i små teckengrader. (Hellmark 2006: 27) Genom att använda sanserifer som avviker från den övriga texten understryks också tydligt att texten står för sig själv, som i till exempel faktarutor eller stora citat (Jais­Nielsen 2004:236).

Precis som det finns olika typer av antikvor finns det olika varianter av sanserifer. Det finns sanserifer som har stora kontraster gällande linjernas tjocklek, men de flesta har en jämn linjebredd. Teckensnittets öppenhet och slutenhet påverkar också läsbarheten.

Ett öppet teckensnitt skapar en tydligare rörelseriktning och tydligare ordbilder formas. (Jais­Nielsen 2004:237).

Det finns fyra olika typer av sanserifer, dessa kallas: primform, neoform, geometrisk form och humanform. Primformen är den variant som har den tydligaste rörelseriktningen och är mest öppen i sin form. Denna form passar att användas i tidningsrubriker. Human­ formen har också en stark och öppen röresleriktning men är något mjukare i sin fram­ toning. Neoformen är ett mer sluten form av teckensnitt. Helvetica är ett exempel av denna form och passar bäst för rubriksättning. Geometrisk form passar bra att använda på bokomslag och affischer. (Bergström 2007:128)

Det finns också semiserifer som är en slags kombination utav seriffer och sanserifer med en svag antydning till seriffer.

3.5.2 Storlek/grad

Storleken på texten har en stor inverkan på hur lätt en text är att läsa. I böcker som riktar sig mot vuxna brukar text vara satt mellan 10 till 12 punkter, medan text i tidskrifter och dagstidningar brukar vara något mindre. Med smalare spalter fungerar texter i storlek mellan 7 och 9. Riktlinjer är att försöka hålla sig till storlekar mellan 8­11 punkter, då detta sällan skapar problem för en läsare med normal syn. (Hellmark 2006:27)

En normal läsare kan uppfatta storlek 12 och uppåt svårläst och irriterande i brödtext. Detta beror på att texten tar större plats och ögat måste röra sig längre sträckor och använda fler fokuseringspunkter per rad för att uppfatta ordbilderna. Vill man förbättra läsbarheten på en specifik text kan man istället gå ner i teckengrad och öka radavståndet. (Hellmark 2006:30)

En dagstidning innehåller dock en mängd olika textelement, som rubriker, ingresser osv. och dessa behöver alla en passande teckengrad för att skapa en tydlig hierarki. Gyllene snittets proportioner, som är ett klassiskt proportionsförhållande som använts i flera hundra år inom alla möjliga områden, kan underlätta fördelningen av hierarkinivåerna. Gyllene snittet är bland annat mycket användbart när något visuellt skall kommuniceras. Gyllene snittet ger proportionerna 3 : 5 : 8 : 13 : 21 : 34 och så vidare, vilket kan användas vid typografering. (Bergström 2007:134)

3.5.3 Radavstånd

Radavstånd, som även kallas kägel, är det avstånd som är mellan två raders baslinje och anges i samma mått som teckenstorleken, alltså punkter (Hellmark 2006:32). Detta avstånd påverkar läsbarheten, då ett för kort radavstånd gör att texten smälter ihop och försämrar läsbarheten, medan ett för stort avstånd försvårar för ögat att hålla ihop texten (Bergström 2007:134).

Radavståndet i brödtext bör inte vara mindre än teckengraden. I rubriker är det däremot vanligt att radavståndet är mindre än teckengraden, för att motverka för stora vita ytor. När det gäller radavståndet finns inga direkta riktlinjer att utgå ifrån utan är beroende av teckensnitt, grad och spalternas bredd. Teckensnitt med långa staplar och underhäng kräver inte så stort radavstånd då det naturligt bildas mer vit yta mellan raderna. Ett

tecken snitt med hög x­höjd behöver däremot större radavstånd för att texten inte skall se för hoptryckt ut. Stort radavstånd underlättar också vid långa textrader. (Hellmark 2006:32) 3.5.4 Marginaljustering

Marginaljustering påverkar också läsbarheten.

- Vänsterställd text har få avstavningar och ordmellanrummen är lika stora vilket skapar

en ojämn högerkant. Detta påverkar läsbarheten positivt. Vänsterställd text är vanligt förekommande och ger en ledig känsla. Nackdelen är att den ojämna högerkanten kan skapa ovälkomna formationer. (Bergström 2007:135)

- Högerställd text försämrar läsbarheten genom att det är svårt för läsaren att orientera

sig och hitta till rätt rad vid läsning, men kan vara bra att använda vid t ex bildtexter. (Bergström 2007: 135)

- Centrerad text arrangeras symetriskt. Denna variant av textarrangemang passar bra för

titlar och kortare texter, t ex på bokomslag och inbjudningskort. I längre texter påverkas läsupplevelsen negativt, ett ryckigt och oroligt intryck skapas. (Bergström 2007:135)

- Marginaljusterad text, med både rak höger­ och vänsterkant är den vanligaste formen

av spaltarrangemang och förkommer överallt. Fördelen är att det är ekonomiskt då ytan används maximalt. Nackdelen är att det kan bildas gluggar och floder i texten och att ytan ser kompakt ut. (Bergström 2007:135)

3.5.5 Avstavning

Avstavningar sänker läsbarheten på en text markant då ordbilderna delas upp. Därför bör avstavning med fler än tre rader i följd undvikas. Man bör även vara extra varsam med avstavningar sist på en sida samt längst ner på en kolumn. (Hellmark 2006:78)

I layoutprogram finns inställningar att justera för att kontrollera till exempel hur många bokstäver ett ord får innehålla för att kunna avstavas och efter hur många bokstäver avstavningen sker. Men funktionen är inte optimal, därför bör alla avstavningar i en text kontrolleras manuellt. Risk finns att ord delas upp så att den ena delen bildar ett nytt ord, vilket kan förvilla läsaren. För höga krav på avstavning kan också leda till stora gluggar i textblocket. (Hellmark 2006:77)

3.5.6 Ordmellanrum

Ordmellanrummen bör inte vara för små så att orden i en text flyter ihop, men inte heller för stora, då gluggar kan uppstå. En vänster­ eller högerjusterad text är dessa mellan­ rum konstanta och ett ordmellanrum på 20 procent (4/20 fyrkant) kan användas. Vid marginal justerad text är det lätt att för stora ordmellanrum bildas då dessa varierar. (Hellmark 2006:80) Ordmellanrummen bör inte vara större än radavståndet, då detta försvårar läsbarheten. Det finns risk att läsaren tappar bort sig och börjar på nästa rad istället. Det ger också ett “gluggigt” intryck (Hellmark 2006:32).

3.5.7 Teckenmellanrum

Det finns en del problem som kan uppkomma med teckenmellanrummen i en text. Dessa kan justeras genom tillriktning, kerning, knipning och spärrning.

Tillriktning innebär att man ändrar det normalvärde som är inbyggt i fonten och att hela texten antingen får lite större eller lite mindre mellanrum. Alla mellanrum påverkas lika mycket. Man bör tänka på att inte ändra tillriktningen i för stora steg, +/­ 1,5 procent kan vara en riktlinje. (Hellmark 2006:81) Tillriktning är ett bra sätt att eliminera eventuella horungar, vilket är då ett enstaka ord hamnar överst på en rad. Således är det viktigt att förändringen av tillriktningen i ett enstaka stycke inte är märkbar.

Kerna betyder att ett specifikt mellanrum mellan ett bokstavspar som ser mindre önskvärt ut ändras manuellt. Detta är en tidskrävande process, men kan vara användbart i rubrik­ sammanhang. (Hellmark 2006:81)

Text satt i stora teckengrader, t ex rubriker, kan i vissa fall se gles ut. Detta kan justeras genom att man kniper bokstäverna, alltså förminskar mellanrummen. (Hellmark 2006:81) Spärrning innebär att man ökar avståndet inom vissa ord. Avståndet ökas lika mycket mellan varje tecken. (Hellmark 2006:81)

3.5.8 Radlängd

Radlängden påverkar hur lättläst en text är. Är radlängden för lång kan det vara svårt för läsaren att hitta tillbaka till vänsterkanten och nästa rad. Det kan också vara tröttsamt för ögat att följa långa rader. Korta rader kan å andra sidan också göra en text svårläst då läsaren måste lägga mycket energi på att byta rad. Med kortare rader finns också risken att ordmellanrummen blir stora och att avstavningarna blir fler. (Hellmark 2006:24) En radlängd på maximalt 55­65 tecken inklusive blanksteg anses vara en optimal radlängd. En undre gräns ligger på 35­45 tecken. En mindre teckengrad bör alltså ha en kortare radlängd och vice versa. (Hellmark 2006:35)

3.5.9 Vilka teckensnitt bör man välja?

När teckensnitt väljs ut för en produktion är det nödvändigt att tänka på dess samman­ hang och innehåll. Hur kan innehållet förmedlas på bästa sätt? Förr var rubriker i dags­ tidningar ofta satt i Bodoni och Times, numera är Franklin Gothic vanligt förekommande. Times har också varit ett vanligt teckensnitt när det gäller brödtext, men har på många ställen ersatts med Nimrod, som passar bra för tryckta nyheter. (Bergström 2007:130)

Bodoni

Times

För att skapa kontraster och en stimulerande layout krävs ett noggrant val av teckensnitt. Hur många teckensnitt som man bör använda sig av kan diskuteras.

I boken Tidskriftsdesign (2004) uttrycker sig Eva Jais­Nielsen på följande sätt: ”När jag brukar säga att det räcker långt med två typsnitt för en trycksak kommer alltid frågan: Men hur ska man blanda? Svaret på det kan knyta an till vikten av en viss kännedom om bokstävernas karaktär och konstruktion; det skapar störst enhetlighet om antikvan och sansserifen påminner om var­ andra i grund­ formen, om proportioner, typvidd och rörelseriktning stämmer överens. Exempelvis kan Gill passa bra tillsammans med de flesta diagonal­ antikvorna.”

De flesta formgivare brukar hålla sig till ett litet antal teckensnitt, där teckensnittens olika skärningarna utnyttjas till fullo för att skapa en enhetlig men samtidigt varierad layout. Vanligtvis brukar tre teckensnitt vara tillräckligt för att fylla de typografiska behov som finns. (Bergström 2007:130ff)