Semistrukturerade intervjuer

4.1.1 Nulägesbeskrivning av Folkbladet

Nyhetschefen Olaf Zobel beskriver Folkbladets huvuduppdrag som att bevaka och leverera nyheter från sitt spridningsområde Norrköping, Finspång och i viss mån även Söderköping (Zobel 2011).

Eftersom nyheter idag lätt och gratis går att tillgå via Internet, poängterar marknads­ chefen Thorbjörn Åswärd att Folkbladet därför också har uppgiften att leverera nyheter som är “mer exklusiva”, som till exempel nyheter från ytterområdena som inte går att få tag i på annat sätt eller nyheter som läsarna inte visste om att de faktiskt ville se eller var i behov av (Åswärd & Lindegren 2011).

Folkbladet är en relativt liten dagstidning med en personalstyrka på 30 personer. Största konkurrenten är Norrköpings Tidningar, som också är en betydligt större tidning storleks­ mässigt. Folkbladet har i dagsläget 6800 prenumeranter, men tidningen har ett budget erat underskott och läsarantalet sjunker med cirka 200 varje år. (Andersson 2011)

Senaste redesignen av Folkbladet gjordes för 10 år sedan och tidningen känner idag behovet av att uppdatera sig på nytt för att skaka om och få en ny kontakt med läsarna (Andersson 2011). Nya riktlinjer för hur layouten ska användas är önskvärda, eftersom de gamla reglerna anses vara förlegade och därför knappt inte används av personalen längre (Zobel 2011).

Styrkor: En av Folkbladets styrkor beskriver chefredaktören och tillika politiska redak­

tören Widar Andersson som deras förmåga att ligga i framkant och snabbt hitta unika nyheter, något som dock både har för­ och nackdelar eftersom detta både väcker upp­ märksamhet, samtidigt som det också kan leda till fler anmälningar. (Andersson 2011) Folkbladets rikliga sportbevakning är också en del som framhävs i positiva ordalag, vilket märks exempelvis under fotbollssäsongen då antalet prenumerationer ökar (Åswärd och Lindegren 2011).

Svagheter: En av Folkbladets största svagheter är att de är en så pass liten tidning, vilket

medför att de inte kan täcka in eller har resurser till allt de skulle vilja. Storleken på och spridningen av tidningen leder också till att folk väljer att hellre sätta in exempelvis döds­

annonser i större tidningar, något som resulterar i att många annonsintäkter går förlorade (Andersson 2011).

Vidare framhävs även själva förpackningen och presentationen av tidningen som svag i dagsläget (Åswärd & Lindegren 2011). Men kvaliteten varierar dock och beskrivs som något ojämn beroende på vem det är som utför jobbet; ibland beskriver de sitt formspråk som bra, som slår an på rätt sätt, medan det andra gånger blir platt och ogenomtänkt (Zobel 2011). Specifikt framhävs bland annat strukturlayouten för exempelvis lokala ortnyheter som en svaghet eftersom den i dagsläget inte är tillräckligt tydlig, vilket gör att läsare, om de inte är tillräckligt uppmärksamma, kan gå miste om nyheter som de troligen egentligen skulle ha varit intresserade av. (Åswärd & Lindegren 2011)

4.1.2 Folkbladets identitet

Folkbladet beskriver sig själva som en underdog, som ligger i framkant vad det gäller att hitta och leverera lokala nyheter. “Vass” och “kaxig” är egenskaper de ofta framhäver för att sätta ord på sin identitet. (Andersson 2011)

Formmässigt är kvällstidningen en förebild som de strävar efter att efterlikna, men i dagsläget beskriver marknadschefen Thorbjörn Åswärd och annonschefen Pär Lindegren att tidningen “ser ut som ett mellanting mellan en kvällstidning och sober nyhetstidning” (Åswärd & Lindegren 2011).

Identiteten de vill ha är att se ut som den lokala kvällstidningen. Folkbladets definition av att se ut som en kvällstidning är att de bland annat ska ha en stor utmärkande nyhet per sida samt använda sig av stora rubriker som lockar till läsning. (Zobel 2011)

4.1.3 Folkbladets målgrupp

Folkbladet har valt att definiera sin målgrupp främst genom en geografisk uppdelning. Deras huvudmålgrupp, som de alltså lättast kan tillgodose, är de som bor på landet, som Åby eller Finspång. (Åswärd & Lindegren 2011).

Bortser man från den geografiska indelningen, är köpstarka människor som vill läsa om till exempel sport, också en del av målgruppen. Hos de senare är Folkbladet kanske inte främst första tidning, utan ofta en komplement tidning, då de har råd att ha två tidningar (Åswärd och Lindegren 2011).

Både Folkbladet och andra tidningar har generellt sett en målgrupp som blir allt äldre, vilket beror på att de yngre läsarna är svårare att locka in. Detta är också en förklaring till varför Folkbladet är starkare i ytterområdena, medan ju längre in mot centrum man kommer, där det bor allt fler yngre, har Folkbladet en allt svagare marknad (Åswärd & Lindegren 2011).

4.1.4 Folkbladets vision

Målet är att Folkbladet ska vara den lokala kvällstidningen till utseendet. För att uppnå detta innebär det att de ska våga sätta rubriker som verkligen lockar samt använda bilder

som är mer genomtänkta än vad de är idag. Vidare vill personalen att det ska finnas mer ordning och reda samt en tydligare struktur i tidningen, vilket de också poängterar är viktig are än fräckheten och vassheten. Samtidigt ska det dock finnas en möjlighet att kunna ta ut svängarna och tillföra något nytt och fräscht varje dag, för att undvika att tidningen ska kännas grå. (Zobel 2011)

För att få en snyggare produkt, upplever personalen att det behövs mer utrymme kring rubrikerna och mer luftig layout för att tidningen inte ska kännas trång. För att nå sin vision framhäver de också att det är viktigt att personalen verkligen följer de mallar som finns och att det också finns en gemensam målsättning att göra sitt yttersta och inte bara leverera på utsatt tid och sen gå hem (Åswärd och Lindegren 2011).

Sammanfattningsvis är visionen av den grafiska formgivningen att ”Tidningen ska dansa, den ska kännas levande när man håller i den och läser den” (Zobel 2011)

4.1.5 Kompletterande samtal till de semistrukturerade intervjuerna

Något som framkom i de kompletterande samtalen med nattchefen Tim Södergren var att Folkbladet har ett stort fokus på sport och att många prenumerar på tidningen säsongsvis på grund av detta. Detta har en bidragande orsak till att många av läsarna är män. Dock så vill Folkbladet försöka attrahera fler kvinnliga läsare (Södergren 2011).

Under samtalen framkom också att tidningen upplevde ett behov av att ha en symbol för bland annat betygssättning vid recensioner. Redaktionen förslog själva att en tupp skulle kunna användas. Tuppen är morgonpigg, stolt och kaxig, egenskaper som även stämmer in på Folkbladets vision och identitet.