3.5 Kan vilseledande vid antagningen ligga till grund för
3.5.3 Det finns ett tillräckligt samband mellan
Nullitetsverkan av betygsbeslut
Ett annat sätt att hantera frågan vad som ska ske med ett utfärdat betyg i de fall studenten fuskat vid antagningen är att ett sådant betygsbeslut är att betrakta som en nullitet (intighet).48 Att ett beslut
är en nullitet innebär att beslutet är att betrakta som inte existerande.49
Vid nullitet frånkänns beslutet helt sina avsedda rättsverkningar, t.ex. i fråga om rättskraft och verkställbarhet. För att ett fel i ett beslut ska få nullitetsverkan anses det krävas dels att det är väsentligt, dels att det är uppenbart.50 Det ska alltså vara fråga om kvalificerade och
odiskutabla felaktigheter. Som exempel anges i doktrin att ett beslut är förfalskat eller härrör från en person som felaktigt utger sig för att vara en myndighetsperson. Ett annat exempel på en nullitet är beslut som fattats av fel myndighet.51
Utgångspunkten för ett resonemang om nullitetsverkan av betygs- beslut är att det finns ett samband mellan beslutet om antagning och efterföljande betygsbeslut. Att studenten kommit in på en kurs eller utbildning genom vilseledande innebär att betygsbeslutet är behäftat med ett sådant väsentligt och uppenbart fel att det kan anses utgöra en nullitet.
Exempel på nullitetsverkan i praxis
Det finns exempel ur äldre praxis från Högsta förvaltningsdom- stolen där beslut har ansetts vara så grovt felaktiga att de ”saknar laga verkan”. Som exempel kan anges RÅ 1970:33 där ett beslut om upp- sägning fattats av fel myndighet och därför upphävdes. Ett annat exempel är RÅ 1984 2:14, där en byggnadsnämnd utan rättsligt stöd
48 Detta synsätt framförs t.ex. av Wiweka Warnling-Nerep i promemorian Utredning om rätts-
verkningar av antagningsbeslut med stöd av förfalskade betyg och presumtiva åtgärder med anledning därav, 2011-03-08, s. 17 f. Hon anför att det i och för sig kan vara motiverat med nullitetsverkan av de betyg som har meddelats eller den examen som har utfärdats sedan studentens antagningsbeslut har återkallats, men att det förutsätter en ingående rättsutred- ning, bl.a. med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet och åtgärder från lagstiftarens sida.
49 NJA 2017 s. 189 och i referatet angivna hänvisningar till doktrin.
50 Strömberg, Håkan, m.fl., Allmän förvaltningsrätt, 25 uppl. 2011, s. 81 och Bohlin, Alf, m.fl.,
Förvaltningsrättens grunder, 3 uppl. 2018, s. 318 f.
tidsbegränsat ett byggnadslov och den meddelade föreskriften om tidsbegränsning därför frånkändes giltighet.
Ett senare exempel ur praxis är NJA 2017 s. 189. I målet prövades bl.a. om omständigheten att uppehålls- och arbetstillstånd erhållits på grundval av oriktiga uppgifter medförde att tillstånden var en nullitet. Högsta domstolen konstaterade att vid bedömningen av huruvida ett beslut är att betrakta som en nullitet måste hänsyn tas till det aktuella beslutets innebörd. Hänsyn till den enskildes rätts- säkerhet gör att det vad gäller gynnande beslut finns anledning till särskild restriktivitet vid bedömningen. Detta gäller inte minst om beslutet har omfattande rättsverkningar. Exempelvis, framhöll dom- stolen, har Utvisningsutredning inte ansett det vara möjligt att betrakta ett beslut om medborgarskap förvärvat genom användande av falska uppgifter som en nullitet.52 Högsta domstolen ansåg det
mot den angivna bakgrunden högst tveksamt om det fanns utrymme att anse att de i målet aktuella besluten var nulliteter. Besluten är av gynnande karaktär och har betydelse bl.a. för rätten att vistas i riket och förutsättningarna för att bestraffa den utländska medborgaren i fråga. Domstolen ansåg också att det var av viss betydelse att det i utlänningslagen finns regler som möjliggör att ett tillstånd återkallas om en utlänning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller med- vetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet (se 7 kap. 1 § utlänningslagen [2005:716]). Det förhållan- det att det finns regler om återkallelse av tillstånd behöver i och för sig inte utesluta att ett tillstånd kan utgöra en nullitet. Däremot bör, enligt domstolen, av rättssystematiska skäl förhållandet att en viss omständighet kan föranleda återkallelse minska utrymmet att grunda nullitetsverkan på den omständigheten.
Rättsligt samband mellan antagning och betygsbeslut
Enligt ytterligare ett synsätt går det att argumentera för att det finns ett tillräckligt rättsligt samband mellan ett antagningsbeslut och betygsbeslut för att möjliggöra återkallelse av betyg. Utgångspunk- ten i detta betraktelsesätt är att vägen till examination och betygs- sättning går via antagning.53 Enligt 4 kap. 1 § HL ska högskolorna så
52 SOU 1994:33 s. 38.
53 Detta resonemang framförs i en promemoria av Hans-Heinrich Vogel, Återkallelse av
långt det kan ske såsom studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för studierna. Av 1 kap. 4 § HF framgår att med student avses den som är antagen till och bedriver högskole- utbildning. Dessa två bestämmelser tillsammans uttrycker lag- stiftarens principiella syn att det utan antagning inte ska kunna bli högskoleutbildning, dvs. undervisning och prov, och i förlängningen inte heller någon examen. Examination utan föregående antagning saknar, med detta betraktelsesätt, stöd i högskolelagen och hög- skoleförordningen. Den som inte antagits på ett korrekt sätt kan inte sägas vara student i högskoleförordningens bemärkelse. Antagning utgör en rättslig förutsättning för examination och betygssättning; utan antagning får examination och betygssättning inte äga rum. Betygsbeslutet innehåller, utöver en bedömning av provresultatet, även ett ställningstagande till rättsliga förutsättningar. Är de rättsliga förutsättningarna inte uppfyllda, får betygsbeslut inte meddelas. Blir studenten ändå betygssatt är betygsbeslutet behäftat med fel.
Enligt detta synsätt utgör beslutet om antagning och betygs- beslut inom ramen för utbildningen och även beslutet att utfärda en examen vid slutet av utbildningen tillsammans en kedja av beslut. Syftet med att anta en person till en kurs eller ett program är att han eller hon ska få tillfälle att genomgå högskoleutbildning. Antag- ningsbeslutet har ingen betydelse i sig, utan meningen är att antag- ningen ska leda vidare till utbildning och betygssättning, och even- tuellt slutligen till examen. De olika förvaltningsbesluten är att se som länkar i en beslutskedja, som avlutas med ett handlingsdirektiv, betygsbeslut eller beslut att utfärda examen när det är aktuellt, som är avsedda att påverka adressatens, dvs. studentens, situation.54
Antagningsbeslutet utgör begynnelsepunkten för denna process, som därefter fortsätter genom studentens registrering på kursen, betygsbeslut och beslut om utfärdande av eventuell examen. Alla dessa beslut hänger alltså ihop och får rättsverkningar för varandra.
Detta synsätt, att de olika besluten är länkar i en och samma beslutskedja, innebär att studentens vilseledande vid antagningen får konsekvenser för hela den efterföljande processen. I en sådan modell, där besluten hänger ihop och får rättsverkningar för varandra, kan ett fel i tidigare led inte botas genom senare beslut utan är kvar även om felet framkommer först senare. Syftet med vilseledandet kan inte anses ha varit att enbart bli antagen utan också att få genomföra
utbildningen, få betyg eller andra resultat samt, i förekommande fall, få en examen. Det fel som vilseledandet har orsakat i meddelade betygsbeslut måste således rättas till genom omprövning.
Med det här beskrivna synsättet – där antagningsbeslutet är en förutsättning för de efterföljande besluten och samtliga beslut är en del av en enda beslutskedja – föreligger ett sådant nödvändigt orsaks- samband mellan vilseledandet inför antagningsbeslutet och de efter- följande betygsbesluten. Med detta betraktelsesätt skulle det alltså vara möjligt att tillämpa undantagsbestämmelsen om återkallande av gynnande myndighetsbeslut i 37 § andra tycket 3 FL i nu aktuella fall.