Kort om rätten till domstolsprövning av civila

Ett överklagandeförbud som är oförenligt med rätten till domstols- prövning av civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen ska inte tillämpas.4 _{Av artikeln följer att vid}

prövning av någons civila rättigheter och skyldigheter eller ankla- gelse för brott är den berörde berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk

3 _{Ett exempel är ÖNH:s beslut 2011-05-13 (reg.nr 33-249-11).} 4 _{RÅ 2001 ref. 56 och HFD 2018 ref. 46.}

domstol, som upprättats enligt lag. Det innebär att var och en har rätt att få varje fråga som omfattas av artikel 6.1 Europakonven- tionen prövad i domstol.5

Det krav på domstolsprövning av civila rättigheter och skyldig- heter som följer av Europakonventionen är relevant i detta samman- hang, både vad gäller frågan om ett lärosätes beslut om återkallande av ett antagningsbeslut ska kunna överklagas eller inte och vilken instans som i så fall är lämplig att pröva överklagandet. Här följer därför en kortfattad redogörelse för artikeln och den praxis som utvecklats till stöd vid tolkning av vissa av bestämmelsens centrala begrepp.

För att artikel 6.1 ska vara tillämplig när det gäller tvister om civila rättigheter och skyldigheter6 _{krävs det att}

1. det föreligger en reell och seriös tvist mellan en enskild (fysisk eller juridisk) person och en annan person eller myndighet, 2. tvisten gäller en rättighet som har sin grund i nationell rätt och 3. att denna rättighet eller skyldighet kan karaktäriseras som civil.7 Tvist om en civil rättighet eller skyldighet

För att artikel 6.1 ska bli tillämplig krävs det alltså att tvisten är reell och seriös.

För det andra ska tvisten gälla en rättighet som har sin grund i

nationell rätt. Det kan vara svårt att genom Europadomstolens praxis

få en klar uppfattning om var gränsen mellan en rättighet och en förmån som beviljas på skönsmässiga grunder går.8 _{Ofta har Europa-}

domstolen ansett det vara fråga om en rättighet även i de fall en myndighet haft stor frihet att efter en lämplighetsprövning avgöra om ett tillstånd eller ett ekonomiskt bidrag ska beviljas eller inte. Även om det rör sig om skönsmässiga bedömningar, har domstolen gjort gällande att avgörandena har krävt tillämpning av vissa över-

5 _{Golder mot Förenade kungariket (1975-02-21), p. 28–36, och Naït-Liman mot Schweiz}

(2018-03-15), p. 112 och 113.

6 _{Praxis avseende begreppet anklagelse för brott är inte relevant för frågan om överklagande av}

beslut om återkallande av antagning, och utelämnas därför helt i denna redogörelse.

7 _{Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis (nedan Danelius), 5e uppl., 2015,}

s. 161 ff.

gripande rättsliga regler. Det har ansetts tillräckligt för att tvisten ska anses ha sin grund i nationell rätt och falla inom tillämpnings- området för artikel 6.1.9

Det tredje kravet är att rättigheten är en civil rättighet (eller skyldighet). Det finns en omfattande praxis som rör frågan om vad som ska anses utgöra en civil rättighet enligt artikel 6.1.10 _{Det av-}

görande är om förfarandet direkt påverkar privata rättigheter, inte vilken typ av lag som reglerar avgörandet av frågan eller vilken myndighet som har fattat det aktuella beslutet.11

Förfaranden som rör bidrag eller andra ersättningar från staten har ofta ansetts falla under artikel 6.1. Det krävs dock att det i natio- nell rätt finns en lagstadgad rättighet till sådana förmåner, och att det inte endast finns en diskretionär möjlighet för en myndighet att bevilja ersättningen.12

Utanför tillämpningsområdet för artikel 6.1 faller typiskt sätt skyldighet att betala skatt, subjektiva omdömen som betyg, politiska rättigheter, prövningar av viseringar och uppehållstillstånd samt andra utlänningsrättsliga frågor.

Europadomstolen har inte prövat om rätten till högre utbildning eller återkallelse av antagningsbesked är ett sådan tvist som faller under artikeln. Det finns inte heller något sådant avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller Högsta domstolen. Det kan dock tilläggas att regeringen i propositionen som föregick införan- det av studieavgifter för studenter utanför EU13 _{diskuterar vad som}

ska anses utgöra en civil rättighet enligt artikel 6.1 i Europakon- ventionen. Regeringen konstaterar att beslut om att en studie- avgiftsskyldig student tills vidare inte får fortsätta sina studier på grund av utebliven studieavgift är av stor betydelse för den enskilde studenten och innebär i praktiken att studenten fråntas den rätt till utbildning som han eller hon tidigare har tillerkänts. Regeringen gör bedömningen att ett sådant beslut innefattar en prövning av en civil

9 _{Se t.ex. Pudas mot Sverige (1987-10-27).} 10 _{Danelius, s. 166.}

11 _{Ringeisen mot Österrike (1971-07-16).}

12 _{Danelius, s. 170 och Warnling -Nerep, Wiweka, En introduktion till förvaltningsrätten,}

12e upplagan, 2018, s. 110. Exempel i svensk rätt är Mendel mot Sverige (2009-07-07) angående s.k. aktivitetsstöd, Döry mot Sverige (2002-11-12), Lundevall mot Sverige (2002-11-12) och Salomonsson mot Sverige (2001-11-12) som rörde handikappersättning och arbetsskade- ersättning.

13 _{Se förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och hög-}

rättighet enligt artikel 6.1 i Europakonventionen och att det därför ska kunna domstolsprövas.14

En oavhängig och opartisk domstol

Nästa fråga är vad som avses med en förhandling inför en domstol enligt artikel 6.1. Med domstol avses här naturligtvis traditionella domstolar som ingår i en typisk domstolsorganisation, som exem- pelvis de allmänna och förvaltningsrättsliga domstolarna i Sverige. Av Europadomstolens praxis framgår att kravet på rätt till dom- stolsprövning kan vara uppfyllt även av ett annat slags organ som vid sin prövning uppfyller de krav på rättssäkerhet som följer av kon- ventionen och därmed är tillräckligt domstolsliknande för att accep- teras.15 _{Om en nämnd eller en annan institution kan anses utgöra en}

domstol i konventionens bemärkelse är bl.a. beroende av vilka möjligheter organet har att fatta bindande beslut som inte kan ändras av andra organ, hur ledamöterna tillsätts, vilka mandattider som gäller för dem och vilka garantier som finns mot påverkan utifrån.

För att en dömande instans ska anses utgöra en domstol ska dess domar vara bindande och inte kunna åsidosättas av regering eller förvaltningsmyndigheter.16 _{Att domstolen ska vara oavhängig och}

opartisk, två begrepp som delvis sammanfaller med varandra, innebär

att domstolen ska handla objektivt och inte påverkas av ovidkom- mande omständigheter.17 _{Med begreppet oavhängig menas att det}

dömande organet ska ha en oberoende ställning i förhållande till regeringen och myndigheter samt till parterna i målet. Att dom- stolen ska vara opartisk innebär dels att varje domare ska döma opartiskt mellan parterna (subjektiv opartiskhet), dels att det för en objektiv iakttagare inte får föreligga några legitima tvivel om dom- stolens opartiskhet, t.ex. i fråga om själva sammansättningen av domstolen (objektiv opartiskhet).

Ytterligare ett krav på domstolen eller det domstolsliknande organet är att det ska ha upprättats enligt lag. För att en domstol ska

14 _{Prop. 2009/10:65 s. 26.}

15 _{Warnlig- Nerep, Wiweka, En introduktion till förvaltningsrätten, 12e upplagan, 2018,s. 75.} 16 _{Danelius, s. 213.}

anses upprättad enligt lag krävs bl.a. att dess sammansättning är fastställd i lag.18

6.3.3 _{Bör ett beslut om återkallelse av antagning kunna}