Det fortsatta användandet av digitala medier och tjänster

Hur deltagarna ser på sitt fortsatta användande av digitala medier och tjänster i förhållande till den information som samlas in skiljer sig mycket åt mellan deltagarna. De allra flesta, oberoende av vilken generation de tillhör menar på att de kommer att fortsätta använda digitala medier och tjänster på samma sätt som tidigare då det inte känns som ett alternativ att sluta. Klara, 23, som har pluggat medie- och kommunikationsvetenskap säger ​“Jag tycker att

vad Mark Deuze säger om att vi lever ett liv i media, snarare än med media, har jättemycket med det här att göra”​, vilket är intressant i relation till vad Ella, 23, säger om saken;

“Om man skulle fundera mycket på det här tror jag man skulle bli paranoid. Det är klart att man ska vara medveten, men sen behöver man inte haka upp sig för mycket på det. Eller såhär; man kan välja att göra en stor grej av det eller så lever man vidare med sitt liv [...], man vill ju ändå hålla på med det där [sociala medier]”​.

En intressant observation kring detta framfördes av Maria, 58, som menar på att den yngre generationen genom sitt användande och konstanta uppdaterande på sociala medier på ett sätt bidrar till att göra övervakningen online lättare för den som vill åt informationen. Ella, 23, säger också ​“idag måste man ju definiera sin relation på Facebook för att det ska vara på

riktigt”, ​vilket understryker Marias argument angående att den yngre generationen delar med sig av väldigt mycket privat information online och som i vissa fall kanske inte är helt

nödvändig att dela med sig av.

Maktlösheten kring informationsinsamlandet är också någonting som kommer upp i

diskussionen. Maria, 58, säger; ​“Men jag kan inte riktigt förstå att man ska in i det här och

Uppsala Universitet

Institutionen för informatik och media

C-Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagt HT17

den här världen och ändå ha sin integritet och sin egen kontroll. [...] Jag vill inte ha det här att sen finns man inte som en egen individ utan då är man en allmän egendom. Det ställer jag inte upp på”. ​Detta stämmer överens med ett av de syften Westin tar upp i sin teori och som ska beskriva ​varför​ människan behöver integritet. Han beskriver en önskan hos människan om att inte kontrolleras eller manipuleras av andra och detta blir tydligt i relation till hur Maria uttrycker sig kring sin integritet online och det speglar den maktlöshet som även tas upp av deltagare i tidigare forskning kring ämnet (Andrejevic 2014, 1682).

Kristian, 40, en av deltagarna i mellangruppen tar upp en tanke kring insamlandet av privat information på internet, han säger; ​“Jag har reflekterat över det en del, tycker det är lite

obehagligt att internet samlar in information om en, men samtidigt märker man det ju inte mer än på den riktade reklamen typ och därför störs och påverkas man inte riktigt”​. Han anser att det är läskigt att information samlas in om honom men eftersom det inte märks i praktiken mer än på den riktade reklamen menar han att en inte riktigt påverkas av det och fortsätter därför använda internet som vanligt.​ ​Vilket överensstämmer med de flesta i alla generationer som fortsätter att använda internet och sina sociala medier även om de är medvetna kring hot och risker. Det som Kristian säger kan kopplas till vad Foucault skriver om att övervakningen måste vara diskret och inte allt för synlig, om övervakningen var synlig skulle människor vara medvetna om att de blir övervakade och inte acceptera det. Därför används diskreta verktyg för övervakningen som gör att människor är ganska omedvetna om det (2003, 221). Vidare kan Kristians tankar kopplas till Orito, Fakuta och Marutas tidigare studie där deras deltagare var medvetna om att deras privata information samlas in och att informationen är viktig, dock visste de inte hur informationen samlades in och hur den utnyttjades och fortsatte därför använda internet och sociala medier som vanligt (2014, 102).

Även om ovissheten kan vara en bidragande faktor så betyder det dock inte att de med kunskap om insamlandet av information kommer att sluta använda digitala tjänster bara för att de är medvetna om övervakningen. Tidigare i avsnittet presenterar vi vad Ella, 23, hade att säga om saken och hon menade på att en egentligen inte hade något val då en fortfarande vill vara en del av det som sker på digitala medier, och därför helt enkelt får acceptera det faktum att information lämnas som betalning. Detta liknar den maktlöshet andra deltagare uttrycker

Uppsala Universitet

Institutionen för informatik och media

C-Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagt HT17

och som presenterats i tidigare forskning (Andrejevic 2014, 1682), men också att människor är medvetna om informationsinsamlandet men att det inte är tillräckligt skrämmande för att de ska sluta använda digitala tjänster (Lupton och Michael 2017, 265). Vissa deltagare, främst ur den äldre generationen, säger dock att de väljer att inte använda digitala medier eller tjänster, till skillnad från den yngre generationen och mellangenerationen inom vilka det endast finns en person i vardera generation som antingen inte använder digitala medier alls eller till viss del skurit ned på sitt användande.

Vi kan tydligt se en skillnad mellan den äldsta generationen och den yngsta i jämförelse med varandra. Majoriteten av den äldsta generationen menar att de inte vill använda digitala medier till viss del på grund av informationsinsamlandet och därför inte gör det. Majoriteten i den yngre generationen i sin tur menar dock att det inte påverkar deras medieanvändning i så stor utsträckning, bortsett från en av deltagarna som blivit mer restriktiv i sitt användande av digitala medier och tjänster när hon kommunicerar med andra om saker som hon anser är privata. Hon har dock inte har några planer på att sluta använda digitala medier helt då det både är en stor del av hennes jobb samt hennes sociala umgänge, vilket liknar de andra i samma generations tankar kring användandet av digitala medier - informationsinsamlandet är helt enkelt inte tillräckligt skrämmande eller irriterande för att det i någon större utsträckning ska påverka deras medieanvändning.

Uppsala Universitet

Institutionen för informatik och media

C-Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagt HT17