Big Data och dess påverkan på vår medieanvändning

(1)

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2017

Big Data och dess påverkan på vår

medieanvändning

En studie kring integritet och medvetenhet om övervakning på internet

(2)

Uppsala Universitet

C-Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagt HT17

Abstract

The purpose of the essay is to get an understanding of how people from different generations view Big Data and if their views differ in connection to their age. As well as getting an understanding of the different problems and threats they identify with Big Data and how these affects their use of digital services and digital media. We have chosen to do this by putting together focus groups based on the age of the participants, where they were encouraged to share their views on the matter by discussing questions regarding their

awareness of the extensive collecting of private information online as well as how this affects their sense of privacy. In order to get an understanding of the phenomenon we have decided to use theories regarding privacy and surveillance and we came to the conclusion that the awareness did not differ that much depending on the generation. Regarding how it affected the participants use of digital services and media there was a bigger difference between the different participants, but it was not necessarily connected to their generational belonging. When it comes to the relevance of the study in a broader societal context, questions like these are important to discuss from an ethical point of view but also in regards to economic

inequality, as access to Big Data means access to money since Big Data is a valuable asset in today's society and the people with access are the ones with money and power to begin with.

Number of pages: 54

(3)

Uppsala Universitet

1. Inledning 3

1.1 Problemformulering 3

1.2 Syfte och frågeställning 4

1.3 Begreppsförklaring 5

1.4 Avgränsningar 5

1.5 Disposition 6

2. Bakgrund 8

2.1 Big data som begrepp 8

2.2 Snowden och Big Data 9

3. Tidigare forskning 11 3.1 Övervakning 11 3.2 Integritet 12 3.3 Riktad reklam 14 4. Teori 16 4.1 Övervakning 16 4.2 Integritet 17 4.3 Riktad reklam 19

4.4 Teorierna i relation till vår studie 20

5. Metod 21

5.1 Insamlingsmetod 21

5.2 Material och Urval 22

5.2.1. Deltagare 23

5.3 Genomförande och Tillvägagångssätt 24

5.4 Bearbetning och Analys 25

6. Resultat och analys 29

6.1 Medvetenhet 29

6.2 Positiva aspekter med övervakning 32

6.3 Skydd mot Big Data 33

6.4 Riktad reklam 37

6.5 Det fortsatta användandet av digitala medier och tjänster 42

7. Slutsats och diskussion 45

7.1 Framtida forskning 48

Referenser 50

Bilaga 52

Intervjuguide 52

(4)

Uppsala Universitet

1. Inledning

I det här avsnittet kommer vi att presentera vår problemformulering och syftet med

undersökningen samt vilka frågeställningar vi ämnar besvara. Efter det kommer vi att ge en kortare definition på ett antal begrepp vi använt oss av i uppsatsen, följt av en presentation kring de avgränsningar vi gjort samt dispositionen av uppsatsen.

1.1 Problemformulering

Varje gång vi använder oss av någon typ av digitala teknologier lämnar vi digitala fotspår efter oss och dessa fotspår i form av information samlas in och lagras i stora databaser. Detta kallas med ett annat ord för Big Data och har blivit en ny typ av värdefull valuta, speciellt på kostnadsfria plattformar där den personliga informationen blivit en sorts betalning istället för pengar. Big Data har en stor potential när det kommer till forskning då Big Data kan leda till lösningar på vetenskapliga problem inom flera områden. Trots fördelarna väcker det dock många frågor i relation till människors integritet och det har diskuterats huruvida detta kan innebära en ny våg av integritetsintrång (Michael 2013, 23). Som en konsekvens av att vi lever ett liv _{i media snarare än med media så blir vi allt mer beroende av medier och digitala} teknologier av alla dess slag (Deuze 2012, 27f). Vidare blir det allt svårare att skydda sig mot insamlandet av Big Data då informationen som samlas in sedan paketeras och sprids världen över till olika parter, så som stora organisationer, företag och myndigheter (Tene och

(5)

Uppsala Universitet

när de med tillgång till data får tillgång till ännu mer data, medan de vars data utnyttjas påverkas av de beslut som tas i den form att de får ännu mindre att säga till om när det

kommer till hur privat information hanteras och används (Andrejevic 2014, 1677). Med andra ord betyder det att de med tillgång till datan och förmågan att använda den, exempelvis organisationer med stora ekonomiska tillgångar, får en ännu större ekonomisk fördel i

jämförelse med alla människor vars data utnyttjas och på det sättet skapas och förstärks redan existerande sociala klyftor.

I vår undersökning ämnar vi att studera hur olika generationer reflekterar kring Big Data och insamlandet av privat information på internet, samt om detta påverkar deras användning av medier på internet. Olika generationer har olika erfarenheter kring internet eftersom vissa är uppvuxna med internet medan andra fått ta del och lära sig använda det i vuxen ålder. I vårt fall kan även användandet av plattformar, appar och program skilja sig från generation till generation vilket kan vara en bidragande faktor till om reflekterandet skiljer sig åt. Det är därför av intresse att se om synen på Big Data och insamlandet av privat information skiljer sig åt beroende på vilken generation människor tillhör (van det Goot et al. 2016, 3).

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur människor reflekterar kring Big data och hur det påverkar vår dagliga medieanvändning, samt förstå hur deltagarna ser på hoten som Big Data innebär. Genom fokusgrupper knutna till olika generationer ämnar vi att besvara följande frågeställningar;

● Hur reflekterar människor kring insamlandet av information på nätet? ● Skiljer sig denna uppfattning mellan olika generationer?

(6)

Uppsala Universitet

1.3 Begreppsförklaring

Big Data_{: stora mängder digitalt lagrad information, vilket kräver flera speciella metoder för}

att kunna behandlas. Datan som utgörs av privat information, exempelvis sökhistorik, interaktioner på sociala nätverk, transaktioner online, bilder, videos, klick - listan kan göras lång, samlas in och lagras i databaser som är speciellt utvecklade för att lagra enorma mängder data. Fler programvaror körs samtidigt på hundratals till tusentals servrar för att lagra, dela, överföra, analyser och presentera datan. Big Data används inom flera olika områden, exempelvis hälsovård, klimatanalys och handel (Tene och Polonetsky 2013, 240ff). Internetjättar som Google, Facebook, Apple och Amazon har samlat in enorma mängder privat information där deras operativsystem, webbläsare eller sociala medier spelar en avgörande roll i insamlandet. Informationen analyseras och omvandlas sedan för att de ska kunna tjäna mer pengar, få mer inflytande och kunna erbjuda ännu bättre tjänster för sina användarna (Tene och Polonetsky 2013, 250f).

Metadata:_{automatiserade loggar som visar vem som pratade med vem, vid vilken tidpunkt,}

från vilken plats, samt hur länge (Van Dijck 2014, 199).

Datavaillance_{: en kontinuerlig övervakning genom insamling och analys av metadata (Van}

Dijck 2014, 198).

1.4 Avgränsningar

(7)

Uppsala Universitet

vilket gör att vi känner ett intresse av att undersöka om och i så fall hur insamlandet av deras privata information eventuellt påverkar deras medieanvändning. Vi skulle kunnat välja en yngre grupp, men att intervjua personer under 18 år innebär att vi skulle behöva målsmans godkännande, vilket tiden inte räcker till för. Den andra generationen, den så kallade

mellangruppen, är i åldern 35-40. Vi övervägde till en början att enbart intervjua och sedan jämföra resultatet mellan den yngre generationen och den äldre generationen men kom fram till att det även är intressant med en mellangeneration som tillför ännu fler tankar och erfarenheter. Den äldsta gruppen vi valt att intervjua är i åldern 50-60. Vi reflekterade över om vi skulle välja en grupp som var ännu äldre, men kom fram till att risken att de inte använder internet i samma utsträckning hade funnits och därför inte heller reflekterar över vilken informationen som sparas på nätet. Det är av intresse att studera eventuella

skillnaderna mellan de olika grupperna, särskilt mellan den yngsta gruppen som är uppvuxna med internet till skillnad från den äldsta gruppen som introducerats för internet vid en relativ hög ålder och istället vuxit upp med traditionella medier. I och med de olika gruppernas olika erfarenheter av internet och medieanvändning har de möjligtvis olika tankar kring ämnet.

1.5 Disposition

Undersökningen introduceras med en _{inledning där vi presenterar syftet med undersökningen} samt vilka frågeställningar vi ämnar besvara. I denna del presenterar vi även centrala begrepp som vi kommer använda under presentationen av vår undersökning och definitioner av dessa begrepp. Vi tar även upp vilka avgränsningar vi gjort under arbetet samt hur vi tänker kring dessa avgränsningar. Vidare fortsätter vi med _{bakgrunden där vi fördjupar oss i det ämne vi} undersöker innan vi går vidare till _{tidigare forskning. I tidigare forskning presenterar vi} relevant forskning som gjorts inom ämnet för att sedan gå vidare till _{teoridelen. Under}

teoridelen presenterar vi de teorier som ger oss en grund att stå på, samt ett bredare perspektiv på ämnet. Fortsättningsvis presenterar vi den _{metod vi valt att använda oss av och}

(8)

Uppsala Universitet

(9)

Uppsala Universitet

2. Bakgrund

Bakgrunden ämnar ge en djupare förståelse för fenomenet Big Data och historien bakom hur det har kommit att bli ett så vitt omtalat begrepp, samt gå in på hur Edward Snowden och avslöjandet av Prism-skandalen har bidragit till detta.

2.1 Big data som begrepp

Den oerhört snabba utvecklingen av ny teknik och digitala plattformar har bidragit till nya möjligheter att samla in och spara information på nätet (Bollier 2010, 3). I samband med det här föddes begreppet Big Data som är ett samlingsord för den information som samlas in och lagras i massiva databaser. Den stora omfattningen information behandlas och analyseras för att sedan bli tillgängligt för stora företag, organisationer och myndigheter samt regeringar som använder informationen i olika syften (Tene & Polonetsky 2013, 240). Big Data kan användas för flera positiva syften. Inom sjukvården används den exempelvis för att analysera och skapa statistik över sjukdomsfall och samtidigt bidra till information kring sjukdomsfall i olika länder (Tene & Polonetsky 2013, 245f). Datan hjälper även företag att studera och analysera kunder och trender inom handeln, för att sedan rikta marknadsföringen specifikt till dem (Michael 2013, 22), vilket är positivt för företagen då detta ofta leder till en ökad

försäljning. Den riktade marknadsföring är dock inte lika positivt för privatpersoner då människors val blir baserade på tidigare information och algoritmer. Privatpersoner tar inte längre några egna beslut på internet angående vad som visas eller inte utan valen är redan förutbestämda, vilket leder till begränsningar för människorna. På många sätt gynnar Big Data stora företag, organisationer och myndigheter, alltså de som redan är i en maktposition, på bekostnad av den enskilda individen. Vidare finns det många negativa sidor av Big Data som uppmärksammats, bland annat hotet mot människors integritet och intrång på

(10)

Uppsala Universitet

Apple, Microsoft och Yahoo samlar in och sparar massiva mängder av personlig information som bilder, chattar, sökord och historik, som hotar människors integritet (Tene & Polonetsky 2013, 250). Integritetsfrågan på internet har dock varit ett problem redan innan Big Data, men har blivit ett allt mer uppmärksammat problem i och med Big Datas uppkomst då insamlandet av speciellt privat information ökat (Tene & Polonetsky 2013, 251).

2.2 Snowden och Big Data

(11)

Uppsala Universitet

(12)

Uppsala Universitet

3. Tidigare forskning

I det här avsnittet kommer vi att presentera den tidigare forskning vi anser är relevant för undersökningen. Kapitlet är uppdelat i tre olika delar; den första presenterar forskning kring övervakning, den andra presenterar forskning som gjorts kring integritet och till sist

presenteras forskning kring riktad reklam.

Valet av tidigare forskning och det faktum att den tidigare forskning vi presenterar kommer ifrån andra länder än Sverige grundar sig i bristen på forskning kring insamlandet av privat information i Sverige och Europa. Att välja forskning som är närmare Sverige rent

geografiskt kan tyckas vara av intresse för att se eventuella likheter och skillnader med vår egen studie, men eftersom det inte finns någon passande tidigare forskning inom ämnet i Sverige var vi tvungna att välja forskning som grundar sig på studier i andra länder. Den tidigare forskning vi nu kommer presentera är baserad på studier i USA, Australien och Japan.

3.1 Övervakning

(13)

Uppsala Universitet

Fortsättningsvis reflekterade deltagarna kring ordet övervakning. Många av deltagarna relaterade ordet till kameraövervakning som finns på allmänna platser, riktad reklam,

insamling av information av regeringen och andra företag samt att Google och Facebook var de de huvudsakliga digitala plattformarna där övervakning och insamlandet av detaljerad personlig information sker. Många av deltagarna var bekymrade över vart deras egna information hamnar och hur den sprids vidare till olika parter, som företag eller

organisationer som använder informationen i exempelvis marknadsföringssyften. Ingen av deltagarna visste helt säkert vad som sker med den personliga datan och många kände en oro över detta. Dock så öppnade studien ögonen för många deltagare som blev mer medvetna kring dataveillance genom att diskutera frågan tillsammans i gruppen (Lupton & Michael 2017, 261ff).

Många av deltagarna hade tidigare inte förstått hur viktig deras data är och att de borde ta bättre hand om informationen även om det knappt är möjligt för människor att undvika övervakning. Samtidigt tyckte även vissa i grupperna att det inte spelar någon roll vad för personlig information som samlas in utan det är hur informationen kontrolleras och utnyttjas som är det obehagliga. Det spelade ingen roll vilken information som samlades in om den enskilda personen, bara det ledde till förmåner för personen själv, så problemet med Big Data ansågs vara att den används i negativa syften (Lupton & Michael 2017, 265f).

3.2 Integritet

(14)

Uppsala Universitet

och privatliv på internet (Orito, Fakuta & Murata 2014, 93). Många av deltagarna var oerhört motsägelsefulla i studien då resultaten visade att de flesta var medvetna om att deras privata information var viktig men de visste inte på vilket sätt, därför fortsatte de att använda sociala medier som de alltid gjort. Dock använde sig många av privata inställningar på de olika plattformarna på grund av oron över att andra individer skulle samla in den personliga informationen och inte av oro för att företag eller organisationer skulle ta del av

informationen (Orito, Fakuta & Murata 2014, 101f) och det konstaterades även att många i grupperna inte hade läst igenom användarvillkoren eller säkerhetspolicyn som uppdateras på sociala medier (Orito, Fakuta & Murata 2014, 95). En rimlig förklaring till detta kan vara att eftersom deltagarna inte var säkra på hur informationen utnyttjas, fanns ingen motivation att lära sig och då fortsatte de i samma mönster. En tredjedel av personerna i grupperna förstod att den personliga informationen skulle utnyttjas av företag i olika syften, men det påverkade inte deras användning av sociala medier (Orito, Fakuta & Murata 2014, 102).

Ett ytterligare perspektiv på integritet bygger vidare på forskning som argumenterar för att skillnaden mellan “Big Data Rich” (organisationer och myndigheter som kan lagra stora mängder data) och “Big Data poor” (de som inte har tillgång till datan) har ökat (Andrejevic 2014, 1675). Med det som utgångspunkt finns det saker som pekar på att det finns en skillnad mellan hur man ser på data samt hur den används (Andrejevic 2014, 1675). Som ett resultat av detta känner människor en maktlöshet kring det faktum att de inte har någon kontroll över om de vill dela med sig av information eller inte, på samma sätt som de inte heller alltid är medvetna om att de delar med sig av informationen (Andrejevic 2014, 1682). En

återkommande aspekt visar sig därför vara just medvetenheten kring Big Data, då även tidigare forskning lyfter just medvetenheten kring insamlandet av information som ett problem, då människor är omedvetna om att deras personliga information utnyttjas (Orito, Fakuta & Murata 2014, 93). En viktig aspekt när det kommer till Big Data och insamlandet av information på internet är därför antagandet att människor är medvetna om att de delar med sig av information i utbyte mot olika förmåner, vilket ofta inte är fallet. Informerat samtycke är omtvistat när det kommer till tjänster på internet, då människor ofta samtycker till användarvillkoren utan att faktiskt läsa dem. Detta kan ses som ett tecken på att

(15)

Uppsala Universitet

använda tjänsten, men undersökningar visar på att människor helt enkelt känner att de inte har något val i kombination med att de inte vet hur informationen sedan kommer att användas (Andrejevic 2014, 1682).

3.3 Riktad reklam

Riktad reklam på internet är vanligt förekommande då reklamen baseras på datorer och mobiltelefonens IP-adresser där all tidigare historik samlas in, exempel är hemsidor som besökts och klick-historik som sedan visar sig som riktad reklam anpassad specifikt efter olika individer. Reklamen kan i vissa avseenden vara positiv då den är anpassad efter vad just en person är intresserad av och annonser som inte är av intresse försvinner. Men den kan samtidigt i många fall vara negativ med tanke på människors integritet, då många människor anser att företagen inte har någonting med en att göra och därför inte har rätten att samla in och använda information om människors privatliv (McDonald & Cranor 2010, 63f).

En intervju- och enkätstudie har gjorts för att se vad amerikanska internetanvändare tycker och har för erfarenheter kring riktad reklam på internet samt hur de skyddar sin integritet på nätet. Studien resulterade i att de flesta av deltagarna tycker att den riktade reklamen är negativ, vilket kan bero på att de är uppvuxna med reklam runt omkring sig men att just den riktade reklamen som är baserad på deras privata information på internet är främmande och därför negativ (McDonald & Cranor 2010, 64ff). Reklamen förstås i många fall som ett integritetsintrång samtidigt som deltagarna inte är helt medvetna om vad det finns för hot och risker med insamlandet av privat information, samt hur de ska skydda sin integritet på nätet. Vilket leder till att de fortsätter att använda internet och sociala medier som tidigare

(McDonald & Cranor 2010, 63).

(16)

Uppsala Universitet

(17)

Uppsala Universitet

4. Teori

I detta avsnitt presenteras de teorier vi kommer att använda oss av i analysen av det material vi har samlat in. Likt det tidigare kapitlet om tidigare forskning kommer vi även i det här kapitlet ta upp övervakning, integritet samt riktad reklam. Avlutningsvis förklarar vi även hur vi ska applicera teorierna på vår egen studie.

4.1 Övervakning

Fransmannen Michel Foucault, professor inom Filosofi har skrivit boken _{“Straff och}

Övervakning”_{(2003, 3), och hans teori är den huvudsakliga teorin gällande övervakning i vår}

studie. Foucault påstår att övervakning krävs i samhället för att hålla disciplin och upprätthålla maktbalansen (Foucault, 2003, 172). För att övervakningen och makten som medföljer ska fungera måste övervakningen vara diskret och inte alltför framhävande, utan istället använda maktverktyg som är anonyma såsom registrering, bedömning och

klassificering av individerna (Foucault 2003, 221). I och med övervakning diskuteras även panoptikon, en fängelsedesign skapad av Jeremy Bentham på 1700-talet som har till syfte att övervaka fångar i fängelser utan att fångarna själva är medvetna om och när de blir

övervakade. Vetskapen om att man är konstant övervakad är tillräcklig för att kontrollera beteenden, som i det här fallet leder till bättre ordning i fängelset eftersom fångarna är medvetna om att de blir övervakade men omedvetna om när de blir det. Fångvaktarna får även mer makt i fängelset och detta sker relativt automatiskt så fort fångarna vet att någon kan titta på dem, men de vet inte när (Foucault 2003, 201ff). Panopticons form av

(18)

Uppsala Universitet

4.2 Integritet

I det här kapitlet kommer vi att presentera tre olika teorier kring integritet som var och en handlar om hur människor ser på integritet, samt hur de hanterar andras tillgång till sin privata information.

Den första teorin om integritet beskriver hur människor behöver integritet och hur de skyddar sin integritet genom att temporärt begränsa tillgången andra människor har till information om dem och är utformad av Alan Westin, som var professor i offentlig rätt vid Columbia Universitet. Westin beskriver hur det finns fyra tillstånd när det kommer till integritet;

solitude_{, intimacy, anonymity och reserve, och var och en beskriver hur integritetens olika}

funktioner ska uppnås. Den första hänvisar till hur människor ska vara fria från övervakning av andra och den andra hänvisar till hur människor skapar små grupper inom vilka pålitliga relationer kan skapas. Den tredje beskriver friheten i att inte behöva identifieras eller

övervakas på allmänna platser eller sammanhang och den sista refererar till en önskan om att begränsa upplysningar till andra, samt hur det krävs att andra respekterar denna önskan (Margulis 2011, 10). I relation till de fyra tillstånden beskriver sedan Westin flera viktiga syften när det kommer till integritet som i sin tur ska beskriva _{varför människan behöver} integritet och det är dessa som de tillstånd som tidigare beskrivits ska hjälpa till att uppfylla. Ett syfte, _{personal autonomy, hänvisar till människors önskan om att inte kontrolleras eller} manipuleras av andra, samt att ens privatliv inte ska blottas för andra. Ett ytterligare syfte,

limited and protected communication, _{har två olika funktioner och handlar om hur}

kommunikationen mellan människor ser ut. Den första, _{limited communication, hänvisar till} hur människor sätter mellanmänskliga gränser när det kommer till delning av privat

information, samt _{protected communication, som i sin tur hänvisar till hur de väljer att dela} privat information med människor de litar på.

Fortsättningsvis kan integritet definieras som “den selektiva kontrollen av tillgången till jaget” och går även att dela upp i fem olika delar, enligt en annan teori utformad av

(19)

Uppsala Universitet

mellanmänskliga relationer äger rum. Nästa del handlar i sin tur om skillnaden mellan den önskade integriteten och den faktiska integriteten. Den tredje delen beskriver hur integriteten är en varierande process och att det finns flera olika nivåer av integritet, exempelvis önskad integritet, för lite integritet eller för mycket integritet. Vidare handlar den fjärde delen om hur integriteten är dubbelriktad, vilket betyder att den involverar stimulans utifrån samtidigt som information också går ut till andra. Slutligen beskriver den sista delen hur integriteten

fungerar både individuellt samt i grupp (Margulis 2011, 11), i enlighet med vad Altman säger om hur integritet påverkas av både inre tillstånd och yttre faktorer. Han beskriver i sin teori närmare den språkliga aspekten av integritet och hur det människor säger till varandra samt gör fungerar som gränser för integritet, vilket blir en viktig del av hur människor kontrollerar sin integritet i grupp. Inom denna teori finns det även tre aspekter som är speciellt viktiga att ta hänsyn till. Först och främst är integritet en social process. När man sedan studerar den psykologiska aspekten av integriteten är det viktigt att inkludera människors samverkan, deras social sammanhang och den fysiska omgivningen. Avslutningsvis måste man även ta hänsyn till att integritet är kulturellt universell men att hur det manifesterar sig också beror på den lokala kulturen (Margulis 2011, 11f).

Den sista teorin fokuserar i sin tur främst på den mellanmänskliga kommunikationen på internet och har sitt ursprung i den tidigare teorin av Altman. Denna teori kallas CPM (_{Communication Privacy Management) och är utformad av Sandra Petronio, professor i} kommunikationsvetenskap. Här beskrivs integritet som någonting som kan variera från att vara fullständigt öppen till att vara helt sluten och de båda tillstånden har en stark koppling till varandra. Detta liknar Altmans teori där integritet beskrivs som en varierande process och som ett svar på det anpassar vi därför vår syn på integriteten beroende på situationen

(20)

Uppsala Universitet

Fortsättningsvis finns det fem påståenden som utgör grunden för denna teori. Det första hänvisar till att människor menar på att de äger rätten till informationen om sig själva och tycker därför att den är privat. Vidare anser de, enligt det andra påståendet, att eftersom de äger informationen så har de även rätt att kontrollera hur informationen delas med andra. Det tredje påståendet i sin tur hänvisar till att människor utvecklar regler kring integritet utifrån kriterier de själva anser är viktiga, vilket på ett sätt hänger ihop med det fjärde påståendet som handlar om att så fort information blivit tillgängligt för andra så bildas en kollektiv gräns för vad som är privat. De som nås av den privata information blir nu på ett sätt delägare av informationen, vilket gör att krav ställs på att de förvaltar den rätt. “Rätt” definieras i det här fallet utifrån de regler som den ursprungliga ägaren tycker att informationen ska delas enligt. Det femte påståendet hänvisar slutligen till när reglerna för integriteten inte överensstämmer mellan de två parterna. Vad som hänt i det fallet är att den andra parten hanterat spridningen av information till en tredje part som den ursprungliga ägaren inte tycker är rätt utifrån de regler som nämnts tidigare (Margulis 2011, 13) och det är här problemet med Big Data delvis kommer in i bilden.

(21)

Uppsala Universitet

4.4 Teorierna i relation till vår studie

(22)

Uppsala Universitet

5. Metod

För att få en förståelse för hur studien har gått till, vilken metod vi valt att använda oss av och hur materialet är insamlat och analyserat kommer detta kapitel beskriva och diskutera hur vi gått tillväga under studiens gång.

5.1 Insamlingsmetod

Med utgångspunkt i frågan kring hur olika generationer ser på Big Data och övervakning på internet, anser vi att intervjuer med fokusgrupper är den metod som bäst kan besvara

forskningsfrågorna. Valet av fokusgrupper grundar sig i att fokusgrupper har visat sig vara ett mycket användbart sätt att utforska vad människor tycker och tänker kring ett specifikt ämne (Ahrne och Svensson 2015, 81). Möjligheten att se olika perspektiv och genom dessa

perspektiv beskriva samhället är en förutsättning för samhällsvetenskaplig forskning (Ahrne och Svensson 2015, 19) och den stora fördelen med fokusgrupperna är att forskaren får en inblick i diskussionen kring ämnet, samt får ta del av deltagarnas perspektiv (Ahrne och Svensson 2015, 82)

.

Vi vill i vår studie se hur olika generationer reflekterar kring Big Data och genom

(23)

Uppsala Universitet

att få det egna beteende att låta bättre eller för att personen inte känner sig bekväm nog i gruppen för att ge ärliga svar. Dock finns detta problem även inom andra intervjumetoder och därför ansåg vi ändå att fokusgruppsdiskussioner var det bästa alternativet för denna studie. För att till största möjliga mån undvika problemet har vi valt att använda oss av grupper som redan känner varandra och hoppas därför på att deltagarna känner att de är i en situation och miljö där de känner att de kan vara ärliga i sin diskussion (Wibeck 2010, 50).

5.2 Material och Urval

Det insamlade materialet kommer från 6 olika fokusgruppsdiskussioner, med 4 personer i varje grupp. Eftersom vi har till syfte att se hur olika generationer tänker kring insamlandet av information på nätet valde vi att dela upp generationerna i 3 grupper, 1) 20-25, 2) 35-40, 3) 50-60. Urvalet av deltagare i de olika fokusgrupperna är baserat på ålder för att lättare kunna se om diskussionen ser olika ut i de olika generationerna. Vidare har vi förutom ålder baserat urvalet på relationen mellan deltagarna, då en grupp människor som redan känner varandra skapar en mer förtroendefull miljö där deltagarna troligtvis känner sig mer bekväma att vara ärliga och diskutera (Ahrne och Svensson 2015, 87). Studien innefattar människor med olika bakgrund, yrken eller andra sysselsättningar och anledningen till detta är att vi vill ha en mångfald i studien för att kunna samla in så många perspektiv som möjligt (Ahrne och Svensson 2015, 86). Den data vi fått genom fokusgrupperna har sedan transkriberats och analyserats utifrån teorier om _{integritet och internet och övervakning.}

Vi har gått enligt bekvämlighetsprincipen och valt redan existerande grupper och anledningen till detta är, som vi nämnt tidigare, att ingen ska känna sig obekväm under intervjun utan våga prata och diskutera fritt (Wibeck 2010, 65). Vi har rekryterat deltagare till fokusgrupperna utifrån personer i vår omgivning, vilket har underlättat rekryteringen då vi valt grupper som vi på något sätt haft en koppling till samt är passande för studien. Detta har dock medfört att någon av oss oftast haft någon typ av koppling till gruppens deltagare sedan innan och i dessa fall har vi valt att låta den som inte har någon koppling till gruppen agera moderator.

(24)

Uppsala Universitet

grupperna redan existerar och känner varandra, likheter är viktigt vid en

fokusgruppsdiskussion då detta gör att deltagarna ofta känner sig mer villiga att dela med sig av sina tankar (Wibeck 2010, 63f). Det finns dock risker med redan existerande grupper då deltagarna kan glida in på vardagliga eller interna ämnen, eller falla in i vardagliga roller som redan existerar i gruppen. Därför läggs extra mycket vikt på moderatorns roll då moderatorn i bästa mån måste försöka få deltagarna tillbaka på rätt spår om gruppen skulle glida ifrån ämnet (Wibeck 2010, 66). Som nämnt tidigare hade vi 4 deltagare i varje fokusgrupp, varför våra grupper är relativt små beror på att det var svårt att finna deltagare till studien samt att det var problematiskt att hitta tid då alla deltagare i en grupp hade möjlighet att utföra

intervjun. Vi reflekterade kring att slå ihop varje generation till en större grupp istället för två smågrupper. Men kom fram till att det var bättre med flera smågrupper då deltagarna i de olika grupperna är bekanta med med varandra men inte med de andra grupperna. Eftersom vi strävade efter en sådan bekväm miljö som möjligt ansåg vi att vi troligtvis skulle få bättre reflektioner och tankar från färre grupper som är bekanta med varandra.

5.2.1. Deltagare

Deltagarna i studien presenteras i följande avsnitt med ålder, sysselsättning samt med en förklaring angående vilken relation de har till varandra. Alla deltagare har getts fiktiva namn för att på ett tydligare sätt kunna redogöra för vem som säger vad, samt underlätta för läsaren så att det blir lättare att hålla isär de olika deltagarna.

(25)

Uppsala Universitet

Grupp 2 består av Ella, 23, som arbetar som mäklarassistent. Nadia, 20 och Adam, 22, som båda jobbar som säljare inom detaljhandeln. Samt Sofia, 23, som jobbar som receptionist. Alla deltagarna känner varandra privat och brukar umgås på fritiden.

Grupp 3 har enbart tre deltagare, gruppen skulle egentligen bestå av fyra personer men ett bortfall kom samma dag som diskussionen skulle genomföras. Den första deltagaren heter Anna, 35, hon arbetar som inredare. Saga, 35, arbetar som optiker samt Christina, 40, som arbetar som kundrådgivare. Gruppen är vänner sedan tidigare och känner varandra väl.

Grupp 4 består av Arne, 35, arbetar som byggingenjör. Moa, 36, arbetar som sjuksköterska. Kristian, 40, arbetar som bankman. Samt Flora, 36, som arbetar inom kundtjänst. Arne och Moa är ett par sedan många år tillbaka och Kristian och Flora är båda vänner till paret.

Grupp 5 består av fyra deltagare, Maria, 58, Mona, 54, Marie, 60 och Ingela, 50. Alla deltagare arbetar inom vården och har arbetat tillsammans under en längre tid. Maria och Ingela umgås ibland på fritiden, men deltagarna känner varandra främst som arbetskamrater.

Slutligen har vi grupp 6, som består av Karin, 60, som arbetar inom sjukvården som undersköterska. Lars, 58, arbetar som projektchef och Sven, 59, han arbetar som

projektledare samt Lena, 57, arbetar på ett försäkringsbolag. Karin och Lars är gifta, likaså är Sven och Lena, paren känner varandra och brukar umgås på fritiden.

5.3 Genomförande och Tillvägagångssätt

(26)

Uppsala Universitet

grund av att det var problematiskt att finna en tid då alla deltagarna i en grupp kunde ses under en längre tid. Vidare ville vi ha så många perspektiv på vår frågeställning som möjligt och ansåg därför att det var bra att lämna diskussionerna öppna för nya frågor och på så sätt uppmuntra och stimulera diskussionen mellan deltagarna (Ahrne och Svensson 2015, 86). Anledningen till detta är att målet med diskussionerna inte var att söka efter ett rätt eller fel svar utan snarare jämföra hur människor ställer sig till ämnet. I början av varje diskussion beskrev vi ämnet och vad det är vi studerar, för att sedan ställa öppna frågor angående hur de olika deltagarna tänker kring Big Data och insamlandet av information på internet. Mer specifikt ställde vi frågor om insamlandet av Big Data är någonting de reflekterar över och om dessa potentiella reflektioner påverkar deras dagliga medieanvändning, eller om en accepterar insamlandet av information som en del av livet i media. Frågorna i

fokusgruppsdiskussioner var formulerade för att stimulera en diskussion kring ämnet (Ahrne och Svensson 2015, 86).

Arbetsfördelningen vid genomförandet av diskussionerna gick till på två sätt. En av oss agerade moderator och den andre förde anteckningar över talordningen vid samma

diskussion. Rollerna skiftade mellan diskussionerna och vi har därför inte haft samma roll vid alla diskussioner. Dessa roller var nödvändiga vid de diskussioner där vi båda närvarade, då flera moderatorer kan göra att makten förflyttas från deltagarna till moderatorerna (Ahrne och Svensson 2015, 89). Vissa diskussioner genomförde vi dock på varsitt håll och då agerade den personen som närvarade enbart moderator. Arbetsfördelningen har gått till på så sätt att vi sammanlagt bidragit lika mycket till insamlandet av data, då vi gemensamt utfört de flesta fokusgruppsdiskussioner och antalet diskussioner som vi utfört individuellt är jämnt fördelat.

5.4 Bearbetning och Analys

(27)

Uppsala Universitet

instämmande mummel och skratt tagits med och meningarna är i vissa fall ofullständiga (Wibeck 2010, 95f).

Analysen av fokusgruppsdiskussionerna har sedan inletts under själva diskussionen då moderatorn måste fånga det väsentliga och innebörden i diskussionen samtidigt som den pågår (Ahrne och Svensson 2015, 90). Observationer kring kroppsspråk och interaktioner mellan deltagarna är även en viktig aspekt både under diskussionerna och under själva analysarbetet (Ahrne och Svensson 2015, 90). Efter att transkribering gjorts av

diskussionerna har materialet tolkas och i den här fasen har det varit viktigt att tolka meningen i den insamlade datan i sitt sammanhang, då analysen som görs av

fokusgruppdiskussioner görs utefter en sammanställning av de olika deltagarnas uttalanden (Ahrne och Svensson 2015, 91). Vidare har vi valt att använda oss av analysmetoden ”the constant comparative method”, vilken handlar om att jämföra de mönster som hittas i den nya datan med tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Processen delas in i tre nivåer;

kodning, tematisering och summering (Hjerm, Lindgren och Nilsson 2014, 33f). Alla tre nivåer har vi gemensamt arbetat med för att först och främst skapa oss en uppfattning om mönster i den data vi samlat in, för att sedan gått vidare till tematisering och summering av materialet. Utmaningen blev att skapa en ordning i materialet, vilket gjorts genom sortering och den kodning som vi nämnt tidigare, samt reduceringen av det material vi samlat in. Enligt

reduceringsproblemet_{är det omöjligt att “visa allt” (Ahrne och Svensson 2015, 220) och vi}

har med hjälp av kodningen valt ut teman och summerat dem på ett sätt som ger en god representationen av helheten (Ahrne och Svensson 2015, 228). Enligt denna princip har vi även valt ut citat ur transkriberingarna som vi tycker är relevanta samt ger en tydlig bild av det deltagarna vill förmedla i diskussionen. För att göra studien så tillförlitlig och transparent som möjligt har vi valt att utgå ifrån trianguleringsmetoden, närmare bestämt

(28)

Uppsala Universitet

5.5 Etiska överväganden

I studier med avsikt att studera samhället kommer man oundvikligen i kontakt med

människor och detta väcker ofta flera etiska frågor. Enligt Vetenskapsrådets grundläggande princip om att forskning endast får förekomma om den utförs med respekt för

människovärdet (Ahrne och Svensson 2015, 28), har vi tydliggjort vad det är vi studerar samt informerat om att intervjun kommer att spelas in innan varje intervju har börjat. Vi har inte nämnt någon av deltagarna i fokusgrupperna vid namn när vi presenterat resultatet och analysen, utan använt oss av fiktiva namn för att på så sätt anonymisera de som deltagit i studien. Anonymitet för deltagare i studier likt denna är betydelsefullt då det handlar om att de delar med sig av personliga erfarenheter, samtidigt som det är viktigt att de känner att de kan prata fritt kring ämnet (Croucher och Cronn-Mills 2014, 19).

Trovärdighet är möjligen speciellt viktig för just kvalitativ forskning, då den skiljer sig från den dominerande föreställningen om vetenskap. Tre aspekter nämns som särskilt viktiga när det kommer till trovärdighet i kvalitativ forskning; transparens, triangulering och

återkoppling till fältet. Genom att tydligt redovisa det insamlade materialet ämnar vi att bidra till transparens i studien, samt använda trianguleringen i syfte att ge en så korrekt beskrivning som möjligt av det vi kommit fram till. För att göra detta har vi analyserat de olika

perspektiven vi fått ta del av utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Ahrne och Svensson 2015, 25f). Genom att återkoppla till fältet ämnar vi visa på att resultatet vi kommer fram till stämmer överens med den bild deltagarna har av den verklighet de representerar.

(29)

Uppsala Universitet

deltagarna också vände sig till under diskussionen. För att hantera detta utnyttjade vi oss av rollen som moderator och vände oss till de personer som inte fått mycket sagt under

(30)

Uppsala Universitet

6. Resultat och analys

Följande kapitel redogör för det resultat vi kommit fram till i studien, samt en analys av resultatet. För att tydliggöra vad vi kommit fram till har vi valt att presentera våra resultat och analys i form av teman. De teman som vi har valt har en tydlig koppling till intervjuerna och de reflektioner som var återkommande i de olika fokusgrupperna. Våra teman är;

medvetenhet, positiva aspekter av övervakning, skydd mot Big Data, riktad reklam, _{samt det} fortsatta användandet av digitala medier och tjänster.

6.1 Medvetenhet

I den yngre generationen är alla deltagare i båda grupperna överens om att insamlandet av privat information är någonting de mer eller mindre har reflekterat över, vare sig det handlar riktad reklam eller tillgången till personliga uppgifter om dem på nätet. Dock menar de också på att det inte är någonting som en reflekterar över tillräckligt mycket. Medvetenheten som deltagarna har kring informationsinsamlandet har likheter med Lupton och Michaels fokusgruppsstudie där även deras deltagare var medvetna om att personlig information samlas in och används i olika syften (Lupton & Michael 2017, 261). I grupp 1 säger Elin, 25; “_{man bara acceptera och förlitar sig på att det är privat, men det är ju allt annat än privat”,} och syftar då till hur allt en publicerar på digitala tjänster finns sparade, även efter det att en tagit bort bilder, chattkonversationer eller dylikt. Även i grupp 2 tycker deltagarna att

insamlandet av privat information är skrämmande, främst när informationen sedan publiceras online. Ella, 23, säger; “_{söker man på mitt namn så står det; lägenhetsnummer, tre trappor}

upp, dörren till vänster. Hur obehagligt är inte det?_{” och refererar då till flera olika tjänster}

(31)

Uppsala Universitet

“_{Något som är obehagligt, och som faktiskt gör mig arg, är att googlar man på mitt namn så}

kommer min adress upp, hur mycket jag tjänar, vad huset är värt. Och det är inte helt lätt att hitta hur man spärrar det här. Jag har i alla fall inte lyckats.”._{I relation till vad den den}

yngre generationen sa om samma sak, så finns det en känsla bland deltagarna av att någon utnyttjar den privata informationen på ett sätt som individerna inte är okej med, denna information behöver inte nödvändigtvis vara information som individerna har delat med sig av själva utan kan, som exempelvis när deltagarna tar upp adresser och liknande information, vara hämtad från skatteverket.

Detta är intressant i relation till Petronios CPM-teori där hon presenterar flera olika

påståenden och ett av dessa påståenden beskriver hur människor känner att de äger rätten till information om dem själva och därför också anser att den är privat (Margulis 2011, 13). I undersökningen är det tydligt att flera av deltagarna i både den yngre och den äldre

generationen tänker såhär, vilket vi presenterat tidigare i det här avsnittet. Även den mellersta generationen uttrycker liknande tankar kring utnyttjandet av den privata informationen. Saga, 35, i grupp 3 förklarar;

“Ja, jag tänker också om de kan få tag på, aa men personuppgifter [...], det finns så mycket man kan bli utsatt för bedrägerier och sånt. Att man kan hacka någons sida, kanske inte Facebook men någon annan och få ut uppgifter, typ personuppgifter”.

(32)

Uppsala Universitet

informationen används och det har även lett till att Christina inte vågar använda sociala medier.

Alla deltagare oavsett generation refererar ofta till privata företag när de pratar om de hot som de tycker att Big Data innebär och Facebook, Instagram, Google och Hitta.se, återkommer i flera av intervjuerna. I likhet med Lupton och Michaels studie nämner även deras deltagare sociala medier som en stor källa där privat information samlas in och där övervakning sker, de nämner främst Facebook, men även söktjänsten Google (Lupton & Michael 2017, 261ff). Våra deltagare tog huvudsakligen upp Facebook som exempel under intervjuerna oavsett generation och antydde på att det var från Facebook och liknande plattformar som

informationen mest samlas in från. Detta är intressant med tanke på att vår studie och den studie Lupton och Michaela utfört är utförda i olika länder men deltagarna i båda studierna ser ändå Facebook som den största boven. I grupp 5 säger Maria, 58, att det egentligen inte är informationsinsamlandet som är problemet utan snarare vem som får tillgång till den privata information som samlas in. Hon säger;

“_{Om staten vill lagra viss information om mig och kanske gör det i syfte att planera samhället}

bättre är det en helt annan grej. Det har jag inga problem med. Men inte privata företag som jag inte ens vet vilka det är en gång. Det gillar jag inte”_.

Maria anser likt Lupton och Michaels studie att det inte är själva informationsinsamlandet som är det läskiga utan hur informationen används, vilket Lupton och Michael även

upptäckte under deras intervjustudie (2017, 266). Vissa deltagarna i vår studie ansåg även att det är när privata företag får tillgång till informationen som den används i negativa syften. Även i grupp 6 menar Lena, 64, på att; “_{man kan få en liten olustig känsla, men då tänker}

jag att jag har ju ingenting att dölja egentligen”_{, och refererar då till övervakning på internet}

(33)

Uppsala Universitet

6.2 Positiva aspekter med övervakning

Tanken att en inte har någonting att dölja och därmed inte behöver oroa sig för insamlandet av information är någonting som går som en röd tråd genom alla generationer. Elin, 25, säger att; “_{Jag tycker inte att det är så läskigt med tanke på att man inte är en viktig person. För vi}

som är vanliga Svenssons kommer någon högre makt förmodligen inte sitta och granska”_.

Vidare anser Anna, 35, att hon inte är orolig över att staten eller liknande övervakar henne, hon känner att staten har andra viktiga saker att göra än att övervaka henne, hon säger; _“har

man rent mjöl i påsen så är man inte intressant för staten, de har väl fullt upp och då kan jag tycka det är positivt med den här övervakningen, när det kommer till terrorism och

brottslighet”._{Hon tycker att det är bra med övervakning för att staten och andra kan förutse}

brott och terrorism vilket är viktigare än hennes privata information eftersom hon inte har någonting att dölja. Anna anser även att;

“skulle liksom myndigheterna komma och knacka på min dörr och ta in mig på förhör för

någonting, jag skulle inte vara orolig över att åka dit för något eftersom jag inte har gjort någonting och då skulle jag snarare känna shit vilken koll de har. Jag kan mer bli att jag känner mig tryggare nästan”.

Även om alla generationer anser att de inte har någonting att dölja, sticker den mellersta generationen ut från resterande då de förlitar sig mycket på staten och myndigheter samt har en ganska positiv inställning till övervakning. De anser att övervakning kan vara något positivt då de ser övervakning som ett hjälpmedel för att bekämpa brottslighet. Vidare säger Arne, 35; _{“För jag och min sambo är ju inte på fel sida av lagen så, så det behöver ju inte}

vara något negativt”. _{Enligt Foucaults teori om övervakning är det intressant att se att}

(34)

Uppsala Universitet

storskalig övervakning av befolkningen (Lyon 2012, 2). Problemet för mellangenerationen ligger snarare i om privata företag får tillgång till informationen och det är då det blir en fråga om hur de ska skydda sin integritet, dock kan det tyckas att även regeringen gör

integritetsintrång om de övervakar befolkningen. Varför inte försöka skydda sig mot staten likaväl som mot privata företag då det är skyddandet av sin egen integritet som är problemet. Problemet ligger även i att många av deltagarna anser att de är trygga eftersom de inte har gjort någonting fel och ser därför enbart det positiva med staten och dess övervakning, de reflekterar inte över det i en större skala. Det är även intressant att se hur Foucaults teori om Panoptikon och hur Panoptikons maktstrukturer påverkar hela det moderna samhället till viss del styrks av vad deltagarna uttrycker för åsikter kring övervakning på internet. Vetskapen om att en är övervakad räcker för att kontrollera beteenden, och det kanske också är därför deltagarna är så tydliga med att uttrycka att de inte har någonting att dölja och nästintill välkomnar övervakandet, så länge det endast är staten som får tillgång till informationen (Foucault 2003, 201ff).

6.3 Skydd mot Big Data

I grupp 1 nämner Klara, 24, att en bidragande faktor till medvetenheten kring Big Data kan vara tidigare studier eller ens jobb, där man kommer i kontakt med problemet och får en annan typ av förståelse för det. Även i grupp 6, lyfts detta faktum av Lars, 58, som säger att han genom sitt jobb gått flera olika utbildningar då hans arbete kräver ett högt säkerhetstänk. Detta är intressant då vi noterat att de som på något sätt kommit i kontakt med digitala medier utöver det faktum att de använder dem på fritiden, också är mer medvetna om riskerna. Detta betyder dock inte att de som inte studerat media eller på något sätt jobbar med media inte är medvetna, utan snarare att där skiljer sig medvetenheten åt mer än vad den gör när det kommer till de som på något sätt kommit i kontakt med fenomenet på ett mer professionellt plan.

(35)

Uppsala Universitet

sätt underlättar hennes jobb och att det därför är bra att det samlas in data, men att det också gjort henne mer kritisk privat då hon inser hur mycket information som faktiskt samlas in. Privat väljer hon därför att endast kommunicera via sms som går via telenätet, snarare än att använda tjänster som kräver internetuppkoppling, exempelvis iMessage, Facebook messenger eller WhatsApp, så fort hon ska skriva någonting som hon anser är privat. Anledningen till detta är att hon anser att det är betydligt lättare för någon att hacka sig in på dessa appar som kräver att en är uppkopplad till internet och menar på att en bidragande faktor helt klart är hennes yrke som journalist. Hon säger;

“_{Så fort det är någonting privat [...] och speciellt [någonting känsligt eller privat som är]}

jobbrelaterat så skulle jag aldrig skriva på vår jobbmail till min chef, för vi har gmail, då skulle jag skicka ett sms istället”.

Lars, 58, menar också att han är restriktiv med vad han skriver på nätet då han inte vill vara för privat och skriva om sina politiska åsikter, både på grund utav att det lagras men också för att det kan läsas av vem som helst och han då i ett senare skede inte har kontroll över hur människor kan använda den här informationen emot honom. Alan Westins teori om att människor begränsar tillgången andra har till information om dem själva har en tydlig koppling till vad både Elin och Lars säger angående hur de väljer att skydda sig mot Big Data, men även Altman och Petronios teorier (Margulis 2011) går att applicera på deras påståenden. Elins sätt att sålla vilken information hon delar och genom vilka

kommunikationskanaler stämmer överens med vad Altman säger om att integriteten är en varierande process och består av olika nivåer. Lars sätt att istället välja att inte dela information alls stämmer bättre överens med vad Petronio säger om den systematiska kontrollen då människor väljer vad de vill och inte vill dela för information.

Lars, 58, fortsätter att beskriva hur även han, i likhet med 25-åriga Elin, tror att en

(36)

Uppsala Universitet

utbildningar kring säkerhet på nätet på sin arbetsplats, det som dock skiljer sig åt från Elin, Lars och Sven är att Arne har blivit mer medveten kring säkerheten på företag men det verkar inte ha påverkat hans beteende på internet som privatperson. Han säger;

“_{Det kan handla om allt från typ virus på mail från vad som helst, så man har ju haft en liten}

aning om det, men det är ju med tanke på företaget. Där förstår jag att det finns hemligheter folk vill åt men jag har ju inga hemligheter privat”.

Den privata informationen är inte lika viktig som företagets hemligheter då han själv inte har någonting att dölja. Vidare är det intressant att sätta medvetenheten som Elin, Lars och Sven har i relation till vad de deltagare som inte gått någon utbildning med koppling till medier och säkerhet på internet säger då exempelvis Julia, 23, som inte kommit i kontakt med detta på något annat sätt än genom sitt privata användande säger; “_{Jag har inte reflekterat så mycket}

över det här [...], jag fattar ju att det är såhär, att de ser vart jag har varit inne, men jag har inte reflekterat över det överhuvudtaget”. _{Det som Julia säger kan kopplas till Lupton och}

Michaels studie som öppnade ögonen för många av deras deltagare, efter diskussion kring ämnet blev människor mer medvetna vilket Julia och även Christina, 40 i grupp 3, tar upp. Julia har inte reflekterat kring detta tidigare men förstår ändå att exempelvis reklamen är riktad men hon fortsätter inte att reflektera vidare över det privat som flera andra deltagare gjort. Christina nämner att hon efter intervjun kommer vara mer medveten och tänka mer på ämnet vilket återigen liknar den tidigare studien av Lupton och Michael där deltagarna fick en djupare förståelse för ämnet efter intervjun (Lupton & Michael 2017, 261ff). Detta betyder inte nödvändigtvis att alla deltagare som inte kommit i kontakt med fenomenet via studier eller arbete struntar i det. Mona, 54, jobbar inom vården och har varken studerat eller jobbat med medier, och hon menar på att hon är väldigt försiktig när det kommer till hennes

(37)

Uppsala Universitet

skylta med sitt namn då hon är medveten om att allt vi gör digitalt registreras. På frågan om hon upplever att det blivit svårare att vara anonym i dagens samhälle svarar hon; _“Ja,

absolut. Jag måste ju aktivt tänka efter nu. Förr var det självklart att man var anonym men nu måste man fundera om det är så att man inte vill synas”. _{Återigen känns Foucaults teori}

om panoptikons maktstruktur som en central del i det moderna samhället relevant och i jämförelse med Westins teori om integritet där han beskriver de två tillstånden _{anonymity och}

reserve_{, som ska fungera som de ultimata tillstånden av integritet, så är det tydligt att Maria}

upplever att anonymiteten är hotad. Det faktum att Maria då väljer att inte använda sitt betalkort, för att på så sätt hålla sig anonym samspelar med vad de andra teoretikerna vi presenterat säger om integritet och hur det är en social process. Det blir extra tydligt i kopplingen till Petronio som beskriver hur starkt en vill behålla sin integritet varierar beroende på situation, vilket verkar genomsyra hur alla deltagare tänker när det kommer till skydd mot big data då de menar på att det i vissa fall känns viktigare att skydda sig än i andra.

Vidare diskuteras lagring i molntjänster i de två grupperna som ingår i den äldre generationen och huruvida det är säkert eller inte. Lars, 58, menar på att det är mycket säkrare än att lagra sina lösenord i en anteckningsbok hemma i byrålådan, medan Maria, 58, säger att hon aldrig någonsin skulle spara bilder eller annan information i “molnet” utan föredrar ett externt minne så att ingen annan ska kunna få tillgång till hennes information på något sätt. Mona, 54, argumenterar också för att hon aldrig skulle lagra sin information i en molntjänst med argumentet; _{“Det kanske är jättesäkert idag, men man vet ju inte vad som händer om en}

vecka. Då kanske det ser helt annorlunda ut”. _{För att återgå till Lars, 58, så menar han på att}

det ändå är relativt säkert då informationen är krypterad, även om han medger att det trots allt är möjligt för NSA eller den svenska motsvarigheten att komma åt det om de skulle vilja. Det är dock ingenting som skulle kunna bidra till att han väljer att lagra sina bilder på något sätt då han känner att han inte har någonting att dölja och det stämmer överens med vad andra deltagare också känner kring informationsinsamlandet, vilket presenteras under avsnittet

(38)

Uppsala Universitet

I flera grupper diskuterades även uppdatering av appar eller telefonen och hur en accepterar användarvillkor eller avtal utan att läsa dem. Nadia, 22, säger; _{“Wow, jag har aldrig läst en}

uppdatering” _{och Ella, 23, svarar “Och man tänker varje gång att man säljer sin själ till} djävulen [...] men inte läser jag igenom det avtalet för det”_{. I den mellersta generationen är}

det endast en person som läst igenom användarvillkor en gång, medan resterande aldrig läst igenom villkoren eller avtalen. Moa, 35, grupp 4, berättar; _{“man accepterar och går vidare}

för att man vill använda sin mobil så snabbt som möjligt. Kanske inte då Facebook men när man uppdaterar mobilen för det kan ta sån tid”.Hon menar att ingen har tid eller ork att läsa igenom avtalen eftersom en vill fortsätta använda sin mobiltelefon så fort som möjligt, resten av grupp 4 håller med henne. Även i den äldre generationen gavs liknande svar där Lars, 58, i förbifarten säger att ingen orkar läsa användarvillkor som är 8 sidor långa och fortsätter sedan att prata om något annat.

Riktad reklam och marknadsföring var ett av de första ämnena alla grupper tog upp under intervjuerna och det var de första många relaterade till med tanke på insamlandet av privat information, i både positiva och negativa aspekter. En av de äldre generationerna, grupp 5, diskuterade den riktade reklamen från ett negativt perspektiv. Maria, 58, säger;

“För mig beror det helt och hållet på vem som har tillgång till den här informationen_{. Riktad} reklam är det värsta jag vet. Det har gjort att jag slutar använda ica-kortet ibland för att jag hatar det där när jag får riktad reklam. För då är det någon som har kunskap om mig som jag inte tycker har med mig att göra [...]. Men inte alltså privata företaget som jag inte ens vet vilka det är ens en gång. Det gillar jag inte”.

(39)

Uppsala Universitet

obehagliga med riktad reklam, någon håller koll på henne men hennes privata information är egentligen inte deras ensak utan enbart hennes egen ensak. Vidare anser Maria precis som resultaten i Lupton och Michaels studie att det är okej att informationen samlas in och används i positiva syften (Lupton & Michael 2017, 266). I positiva syften menar hon

exempelvis att staten lagrar information om henne i syfte att utveckla samhället, exempelvis med ett gemensamt journalsystem, men privata företag har ingen rätt till att nyttja hennes privata information. Integritet på internet kan även sättas i relation till McDonald och Cranors studie om riktad reklam, i deras studie ansåg deltagarna likt Marias tankar att företag inte har rätten att ta personlig information ifrån en och därför uppfattas det som integritetsintrång (2010, 63). Mona, 54, i samma grupp som Maria, känner även hon en irritation kring

reklamen då hon inte vill känna sig tvingad att köpa någonting som ett företag tror att hon är intresserad av. Hon vill känna sig självständig och att ingen annan har kontroll över vad hon själv gör och är intresserad av. Den äldre generationen tycks ha större problem med den riktade reklamen än de övriga generationerna, Lars, 58 i grupp 6, känner att allt fler riktade annonser infinner sig i hans flöde på sociala medier och en hel del av annonserna är han inte intresserad av. Han säger;

“Jag var till exempel intresserad i Donald Trump valet och läste någon artikel och då poppade det upp massor av artiklar som jag absolut inte var intresserad av och till slut tar det där över så mina vänners flöden drunknar i Trump”.

I detta avseende verkar Lars vara bekymrad över att hans flöde blir fullt av artiklar från Trump som han inte är intresserad av snarare än uppdateringar från hans vänner som är mer av intresse. Detta har lett till att han nu för tiden undviker att gå in direkt i flödet på sociala medier utan söker istället direkt på specifika grupper som han är gillar för att få innehåll som han är intresserad av.

(40)

Uppsala Universitet

“alltså jag har ju tänkt på det, att samma reklam kommer upp som där jag vart inne.

[...]Jag verkar inte tänkt över det som ni reflekterat över det såhär men det är bra eller läskigt, [...], jag har mer ba japp det är där”.

Hon har märkt att samma reklam kommer upp kontinuerligt men inte reflekterat mycket om det, utan hon uppmärksammar att det är riktad reklam men är likgiltig kring det och bryr sig inte riktigt om det. Klara, 24 även hon i grupp 1, har reflekterat över den riktade reklamen och har en ganska positiv syn på den. Hon menar att det inte behöver vara något negativt med att söktjänster på exempelvis resebolags hemsidor i många fall har sparat det hon sökt på tidigare, så att datum och destination automatiskt står i sökrutan. Informationen följer även med till andra resebolags hemsidor som gör att hon sparar tid istället för att skriva in datum och destination flera gånger. Vilken typ av annonser som dyker upp i flödet tycks vara viktigt för speciellt den yngre generationen som trots allt är väldigt positivt inställda till reklamen till skillnad från de andra generationerna. Elin, 25, grupp 1, förklarar att hon förut ansåg att riktade annonser var läskiga på grund av hennes tidigare google-sökningar, exempelvis om hon hade sökt på något pinsamt. Idag har hon dock större medvetenhet kring den riktade reklamen då hon arbetar som redaktör på en svensk nyhetssajt och använder reklam i sitt arbete. Hon förklarar;

“Men nu förstår jag ju lite varför, för att jag jobbar med det, varför man gör så. Nu har jag

också förstått att allt jag gör används ju i ett syfte, det kan vara allt ifrån när jag ska köpa lägenhet. När jag är inne på hemnet exempel så sparas ju all data från exakt vart jag vill bo till vad som sen blir reklam för mig och så vidare”.

Elin har på grund av sitt jobb fått en djupare förståelse för hur reklamen används och hon reflekterar nu mer över att reklamen används i ett syfte än vad hon gjorde tidigare innan sitt jobb som redaktör på nyhetssajten. Vidare berättar hon att; _{“det är läskigt, fast samtidigt}

väldigt bra för då blir ju reklamen väldigt anpassad efter det jag verkligen vill ha istället för att jag får en bilreklam eller typ vad vet jag, spela på casino här [...], det är ju positivt_”.

(41)

Uppsala Universitet

annonser hon inte är intresserad av. Reklamen är anpassad efter ens behov och annan irrelevant reklam försvinner (2010, 71). Jämför en vad Maria säger om riktad reklam med hur Elin uttrycker sig kring samma sak blir skillnaderna tydliga. Det Maria säger visar på att hon tycker att vilka företag som samlar in informationen, det som kallas _{tracking, spelar en} större roll snarare än själva reklamen. Mona och Elin är istället mer inriktade på det som beskrivs som _{matching i teorin, alltså hur reklamen matchas till rätt målgrupp och individ,} även om de har väldigt olika syn på det. Mona menar på att det inte är någon annan som har rätt att tala om för henne vad hon borde vara intresserad av eller vad hon borde köpa, medan Elin i sin tur tycker att det snarare kan vara positivt då hon själv slipper sitta och sålla bort reklam som hon inte är intresserad av.

Ella, 23 i fokusgrupp 2, lyfter en tjänst som används på den mäklarbyrå där hon jobbar. Tjänstens funktioner hittar potentiella köpare redan innan människor aktivt börjat leta efter nytt boende och detta baseras på information som inte nödvändigtvis rör just bostadsköp, utan kan handla om exempelvis ålder, ekonomiska tillgångar och vart man befinner sig i livet. Ella reflekterar själv kring tjänster och säger;

“Och sånt tycker jag är läskigt. Det är ju ändå lite, det är sjukt coolt på ett sätt, och just ändå försäljningsmässigt så är det ju ändå, och om man själv skulle vara säljare så är det ju WOW va bra”.

Hon tycker tjänsten är läskig och obehaglig eftersom företagen har bra kontroll på vad en gör på internet trots att en inte är så aktiv på exempelvis Facebook. Samtidigt som hon tycker tjänsten är bra ur ett säljperspektiv, vilket deltagarna i samma grupp höll med om. Ella har i och med sitt jobb en unik inblick i hur den riktade reklamen fungerar inom alla de tre delarna,

tracking, profiling _{och matching och lyfter både för och nackdelar även om det positiva}