6. Resultat och analys
6.4 Det kommunikativa klimatet
När det kommer till det kommunikativa klimatet i klassrummet vittnar Cecilia om att det varierar beroende på klass. Medan en klass hon har älskar att ha diskussioner så är en annan väldigt tystlåten och man som lärare kan behöva dra svaret ur dem. Cecilia berättar att hon använder sig av metoder som att dra glasspinnar med elevernas namn, när det gäller de mer tystlåtna klasserna, för att få igång samtalet. Detta menar hon är fördelaktigt och att eleverna
är mer aktiva och engagerade. Samtidigt förklarar hon att denna metod inte alltid är populär bland alla elever och för att undvika att en elev känner sig uthängd sorterar hon ibland bort deras namn innan lektionsstart. Detta då hon vet att vissa elever, inom vissa områden, känner en större osäkerhet, och hon vill inte skapa ett onödigt obehag. Även de andra lärarna anser att det kommunikativa klimatet varierar från grupp till grupp och att man som lärare måste anpassa sig efter den grupp man har. Flera av lärarna upplever att det kan vara svårt att få med alla elever i en diskussion, och att det ofta är samma mindre grupp som gillar att delta. Björn berättar hur han vid tillfällen då diskussionerna är svåra att få igång kan komma in med olika
tänk om-påståenden för att få igång samtal i gruppen. Daniel lyfter ett sätt han använder för
att uppmuntra till diskussion, nämligen EPA-metoden. Genom denna metod får alla elever en chans att yttra sin åsikt då de först får tänka själva, sedan diskutera i par och slutligen förs en gemensam diskussion i gruppen. Daniel menar att denna metod är bra när man vill lyfta ett ämne och ta del av allas åsikter. Eleverna tvingas då lyssna till och överväga andras perspektiv.
Dessa är konkreta exempel på hur de intervjuade lärarna agerar i undervisningen för att skapa ett kommunikativt klimat. Genom dessa arbetsmetoder strävar lärarna att utveckla elevernas kommunikativa förmågor. Enligt Dewey är kommunikativa förmågor en av de viktigaste aspekterna för en fungerande samhällsdemokrati. Han ansåg att dessa förmågor bör utvecklas genom utbildning för att skapa förutsättningarna för individer att formas till fungerande samhällsmedborgare som aktivt deltar i demokratiska processer (Bergström, 2016:75). Sundgren (2011:104) beskriver hur Dewey anser att skolan ska både utveckla den enskilde eleven och forma eleverna till att fungera i ett större sammanhang. De arbetsmetoder lärarna beskriver kring det kommunikativa klimatet visar en strävan att utveckla eleverna i dessa situationer. Metoderna fungerar för att utveckla elevernas kommunikativa förmågor individuellt men även i ett gruppsammanhang. Dessutom tvingas eleverna lära sig att lyssna till och respektera varandra. Samtidigt tar Cecilia som tidigare nämnt upp vissa begränsningar med arbetsmetoderna då hon vittnar om att justera villkoren genom att på förhand sortera bort namn från den slumpmässiga dragningen. Detta gör hon i situationer där hon anser att det blir gynnsamt för eleverna. Hon vill undvika att utsätta en individ för ett obehag som skulle kunna resultera i en negativ påverkan på dennes kommunikativa utveckling.
6.4.1 Deliberativa samtal
Vid intervjutillfällena var ingen av lärarna sedan tidigare bekant med termen deliberativa
samtal, men var alla av åsikten att de arbetar deliberativt i sin undervisning. Björn beskriver
hur han gärna uppmuntrar sina klasser till att föra diskussioner. Han lägger stor vikt vid att dessa diskussioner ska vara relevanta för ämnet, engagera eleverna samt leda någon vart. Diskussioner som förs i klassrummet anser Björn ska hållas på det generella planet, och inte på individnivå. Samtidigt är Björn medveten om att detta kan vara svårt, då de flesta individer går in i diskussioner med en personlig åsikt och preferens. Det är därför viktigt att träna eleverna i att föra diskussioner där olika åsikter kan mötas och där man respekterar varandra. Han menar att det ska vara accepterat att tycka annorlunda och se saker på olika sätt, utan att som individ bli påhoppad av de som inte tycker likadant. Även Cecilia och Daniel anser att de brukar uppmuntra eleverna till att föra diskussioner. Daniel säger dock att han endast uppmuntrar diskussioner när det gäller åsikter som är tillåtna att yttra, framkommer det till exempel rasistiska eller sexistiska åsikter går han som lärare in och förklarar varför dessa yttranden inte är okej. En viktig aspekt av diskussioner anser han är att man kan underbygga sina åsikter och argument. Eva anser att diskussion är grunden för demokrati och menar att man som lärare därför har som ansvar att uppmuntra eleverna till att diskutera med varandra. Hon menar att elevernas skilda åsikter är positivt och att olikhet föder utveckling. Precis som Daniel anser hon att diskussion måste ske utifrån allas gemensamma värdegrund och som lärare behöver man då gå in diskussionen och stoppa exempelvis rasistiska och sexistiska åsikter samt förklara varför dessa inte är fria att yttra. Att ha rätt till en åsikt menar Eva måste ändå vara inom en viss begränsning när vi diskuterar saker.
Deliberativa samtal är, enligt Englund (2007:153-155), ett möjligt sätt för elever att utveckla sina kommunikativa förmågor. Genom deliberativa samtal ges möjlighet till eleverna att reflektera över, motivera och argumentera för sina handlingar och ståndpunkter. Detta blir dessutom ett sätt för läraren att få fram olika åsikter och synsätt i undervisningen och en möjlighet att knyta an till samhällsdemokratin. Dewey ser starka kopplingar mellan utbildning och samhällsdemokratin. Han menar att utbildningen måste anpassas till demokratin för att hänga med i samhällsutvecklingen. Samtidigt har utbildningen en demokratiskapande potential, vilket är en förutsättning för samhällsdemokratins utveckling. Dessa begrepp går därmed hand i hand och utvecklas i symbios (Bergström, 2016:75).
Så som lärarna beskriver sin praktik är deliberativa samtal genomgående i deras arbete kring det kommunikativa klimatet. Lärarna berättar om hur de skapar förutsättningar för och uppmuntrar eleverna till att föra diskussioner sinsemellan. De betonar vikten av att eleverna ska få lov att framföra sina åsikter samtidigt som de är tydliga med att sätta gränser för att motverka kränkningar och diskriminering. Lärarna visar tydligt när de pratar om sin praktik att de ser kommunikation som en nödvändighet för att lära ut demokrati. När lärarna beskriver hur de i praktiken arbetar för att främja diskussioner vittnar de om vikten av att diskussioner inte ska föras bara för att ha en diskussion, utan att dessa ska var relevanta för ämnet, engagerade och leda till en fördjupning av kunskaper.