Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur lärare i de samhällsorienterade ämnena förhåller sig till, samt i praktiken arbetar med demokratiuppdraget och elevinflytande. Resultatet vi fått fram i studien har sin grund i de intervjuer vi genomfört med fem lärare i de samhällsorienterade ämnena och är applicerbart endast på dessa lärare då studien inte är generaliserbar.
När det gäller lärarnas förhållningssätt framkommer en uppfattning om att lärarna anser att elevinflytande och det demokratiska uppdraget är båda viktiga och centrala aspekter inom SO-undervisningen. Lärarnas uppfattningar kring elevinflytande i SO-undervisningen framställs generellt som positiv och när de talar om sitt förhållningssätt och sin praktik kopplat till elevinflytande förmedlas uppfattningen av att detta är ett önskvärt sätt att arbeta på, med många fördelar och få begränsningar. De beskriver elevinflytandet som en nödvändighet för att engagera eleverna och skapa meningsfull undervisning. Lärarnas förhållningssätt till demokratiuppdraget framkommer inte lika tydligt när de beskriver sin praktik. Läroplanens värdegrundskapitel benämns som utgångspunkt för deras förhållningssätt men hur detta omsätts i praktiken i SO-undervisningen är mindre synligt. Överlag stämmer lärarnas förhållningssätt överens med hur de beskriver sin praktik kring elevinflytande och demokratiuppdraget. De visar på en realistisk syn av hur elevinflytande kan fungera i praktiken samt belyser de möjligheter och begränsningar som existerar. Den uppfattning man kan få när lärarna beskriver sitt förhållningssätt och agerande är att de redan i tankestadiet begränsar vilket typ av elevinflytande de upplever är genomförbart i undervisningen. Det blir därför ingen krock mellan tanke och handling när det kommer till elevinflytande.
Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr (2017:92-93) berör en annan tolkning av elevinflytande, där de menar att lärarens ansvar för demokratiska arbetsformer inte nödvändigtvis handlar om att läraren ska bjuda in eleverna i beslut kring uppgifterna i ämnet utan snarare skapa möjligheter för att utveckla elevernas övergripande, ämnesrelaterade förmågor. Samtidigt betonar Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr, precis som lärarna i studien, vikten av att eleverna förstår att de är värda att göra sig hörda, bli lyssnade på och att deras röst räknas för att dessa demokratiska arbetsformer ska ha en inverkan på eleverna även utanför skolans värld (92). Detta för att elevinflytande ska hjälpa eleverna att utvecklas till aktiva samhällsmedborgare samt utveckla deras medborgerliga kompetens. Genomförs inte
elevinflytande på ett sätt där eleverna känner sig lyssnade på påpekar Rönnlund (2013:68) att det finns en risk att eleverna utvecklar en cynisk inställning till demokratiska processer, vilket i sin tur kan påverka deras framtida engagemang i samhällsdemokratin. Rönnlund betonar att elevinflytande måste ha ett syfte och eleverna behöver känna sig lyssnade till för att leda till ett utvecklande av deras medborgerliga kompetens. I enlighet med detta berättar lärarna hur de i största möjliga mån försöker lyssna till och använda elevernas inflytande i under- visningen.
När lärarna beskriver sitt förhållningssätt och sin praktik i relation till demokratiuppdraget landar kommunikation i fokus. De menar att det kommunikativa klimatet varierar beroende på elevgrupp men att kommunikation är en viktig aspekt av undervisningen och de använder sig därför av olika metoder för att fostra ett kommunikativt klimat i klassrummet. Kommunikativa förmågor är av betydelse för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och kan leda till ett aktivt deltagande i demokratiska samhällsprocesser, enligt Deweys teorier kring kommunikation och demokrati (Bergström, 2016:70-75). I studien blir det synligt att lärarna lägger stor vikt vid kommunikation för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser. Dewey beskriver hur skolan ska spegla elevernas framtida samhällsliv (Sundgren, 2011:104). Detta går hand i hand med hur lärarna beskriver sin strävan efter att koppla ihop undervisningen med elevernas vardag, särskilt i undervisningen kring demokrati. Genom att eleverna formar kopplingar mellan demokrati i skolan och i samhället skapas en tydligare bild av vad ett aktivt medborgarskap och demokratiska processer innefattar. Detta kan leda till ett ökat intresse och en vilja att delta i demokratiska processer.
Med utgångspunkt i ramfaktorteorin kan slutsatsen dras att de intervjuade lärarnas förhållningssätt samt praktik gällande elevinflytande och demokratiuppdraget till viss del påverkas av vissa yttre faktorer. Denna påverkan är inte nödvändigtvis negativ utan kan i vissa fall vara gynnsam för arbetet. Ett exempel på en yttre faktor som har en påverkan som lärarna menar kan vara gynnsam är styrdokumenten. När det gäller lärarnas förhållningssätt och praktik finns en viss påverkan från styrdokumenten, i form av kapitel ett och två. Styrdokumenten stöttar här läraren i sitt arbete och ger riktlinjer kring hur de ska förhålla sig och agera. Detta är något lärarna upplever som positivt.
En annan yttre faktor som kan påverka är lärarnas egna värderingar. De flesta av lärarna är eniga i att deras egna värderingar har inverkan på undervisningen och är medvetna om detta
men anser att denna påverkan är svår att undvika. Så länge lärarens värderingar går hand i hand med värdegrunden i styrdokumenten blir denna påverkan inte nödvändigtvis en negativ sådan. Det som lärarna beskriver går dessutom hand i hand med Biestas (2003:62-63) syn på vikten av att lärmiljön i sin helhet genomsyras av demokrati för en framgångsrik undervisning som kan utveckla eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Han betonar att elever lär sig genom situationerna de befinner sig i, likväl som stoffet som lärs ut i undervisningen. Skolinspektionen (2012:38) betonar i sin rapport att det ställs stora krav på lärarens egen medborgerliga kompetens för att kunna hantera elevernas åsikter och frågor i undervisningen kring demokrati och värdegrund. Även Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr (2017:87- 89) lägger stor vikt vid det ansvar som ställs på lärarens medborgerliga kompetens och anser att lärarens förhållningssätt och personliga värderingar får en stor inverkan på hur elevernas lärande tar form. Detta styrker Skolinspektionen (2012:12) som menar på att lärarens kunskap, värderingar och kapacitet att hantera demokratiuppdraget påverkar elevernas uppfattning och förståelse av demokrati och inflytande. Detta kan i sin tur påverka elevernas vilja och förmåga att bli engagerade samhällsmedborgare i framtiden, men även påverka deras deltagande i skolarbetet.
Samtidigt finns det yttre faktorer som kan ha en negativ påverkan på lärarnas profession. Dessa inkluderar då aspekter som tid, politiska beslut samt det centrala innehållet i läroplanen, och kan begränsa vad som är möjligt att genomföra inom ramen för undervisningen. Tiden kan ses som en yttre faktor som begränsar lärarnas möjligheter att genomföra till exempel elevinflytande. Den tidsbegränsning som finns i SO-ämnena resulterar i att lärarna ofta upplever ett behov att bortprioritera elevernas inflytande för att kunna hinna med det centrala innehållet. Denna syn stöttas av studien gjord av Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr (2017:87) som visade på att många samhällskunskapslärare kan uppleva ett behov av att prioritera ett specifikt kunskapsstoff över demokratiska arbetsformer på grund av en upplevd tidsbrist. Dessutom betonar såväl Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr som Skol- inspektionen (2012:45) att en integrering av demokratiuppdraget och kunskapsstoffet är både möjlig och nödvändig för att skapa engagerande undervisning. Att genomföra detta anser de är en del av lärarens uppdrag. Skolinspektionen menar vidare på att en välstrukturerad undervisning som bottnar i kursplanens syfte och centrala innehåll, och även ger plats åt en spontan utveckling av ämnet som berörs, är ett möjligt sätt för en kunskapsutveckling och personlig identitetsutveckling hos eleverna att ske.
Genom denna studie kan vi dra slutsatsen att lärarna har ett tydligt och positivt förhållningssätt gentemot elevinflytande och demokratiuppdraget, även om deras agerande i praktiken kan skilja sig från varandra. De ser detta som naturliga inslag som man ständigt berör i SO-undervisningen. Samtidigt är de väl medvetna om att det finns begränsningar att förhålla sig till i arbetet med dessa begrepp. Det finns yttre faktorer, såväl positiva som negativa, som möjliggör och omöjliggör olika aspekter i undervisningen. Dessa yttre faktorer är generellt sett aspekter som lärarna har liten eller ingen kontroll över. I sin tur påverkar dessa faktorer den inramning som lärarna gör i SO-undervisningen, vilket reglerar hur mycket samt vilket inflytande eleverna kan ges. De yttre faktorerna blir därmed avgörande för utformningen av elevinflytande i undervisningen.
Det här examensarbetet har för oss som blivande SO-lärare inte bara bekräftat vikten av elevinflytande och demokratiuppdraget i undervisningen, utan har även ökat vår medvetenhet om vilken påverkan ens förhållningssätt som lärare har. Dessutom har vi fått upp ögonen för de olika faktorer som kan påverka arbetet med elevinflytande och demokratiuppdraget. Genom att vi gjort detta arbete och blivit mer medvetna om olika faktorer som spelar in har vi fått en tydligare bild av vad vi måste ha i åtanke i vår framtida yrkesroll när det gäller arbete med demokratiuppdraget och elevinflytande.
7.1 Framtida forskningsområden
Ett intressant vidare forskningsområde hade varit att genomföra observationer i klassrummet för att kunna jämföra hur läraren talar om sin praktik och hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Detta för att se om lärarens uppfattningar kring sin egen praktik stämmer överens med hur de agerar i undervisningen. Ett annat intressant perspektiv hade varit att ta del av elevers bild av elevinflytande i praktiken. Detta skulle kunna genomföras med hjälp av enkäter och/eller intervjuer. Genom detta skulle det vara möjligt att undersöka huruvida lärarens uppfattningar om sin praktik stämmer överens med hur eleverna upplever det. Även att genomföra en generaliserbar studie, där det hade varit möjligt att dra slutsatser kring lärarens förhållnings- sätt på ett större plan hade varit givande och bidragit ytterligare till forskningsområdet.
8. Referenser
8.1 Tryckta källor
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Danell, Mats (2003). Vad händer i skolans hus? - en studie av hur lärare uppfattar och
formar elevers inflytande. Lic.-avh. Luleå: Luleå tekniska univ., 2003.
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad
2018). Stockholm: Skolverket.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
8.2 Elektroniska källor
Bergström, Ylva (2016). Att skolas i en värld att dela med andra [Elektronisk resurs].
Utbildning och Demokrati. 25:3, 69-87. Hämtad den 04/02/19 från:
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1094953/FULLTEXT01.pdf
Biesta, Gert (2003) Demokrati - ett problem i utbildning eller ett utbildningsproblem? [Elektronisk resurs] Utbildning och Demokrati. 12: 1, 29-80. Hämtad den 22/01/19 från: http://cmsportal.it.gu.se/infoglueCalendar/digitalAssets/1776442788_BifogadFil_Biesta.pdf Henriksson Persson, Anna & Irisdotter Aldenmyr, Sara (2017). Lärare blir till i talet om
demokrati i So-undervisningen [Elektronisk resurs]. Nordidactica. 2017:2, 75-99. Hämtad den
22/01/19 från:
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1098777/FULLTEXT01.pdf
Manzel, Sabine (2016). Competence for Democracy: Participation and Decision-Making in
Classroom Interaction. Hämtad den 02/02/19 från:
Reichert, Frank (2016). Learning for Active Citizenship: Are Australian Youths “Discovering
Democracy” at School. Hämtad den 01/02/19 från:
http://journals.sagepub.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1177/1746197915626090
Rönnlund, Maria (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. Hämtad den 04/02/19 från: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2013/nr1/maria-ronnlund---elevinflytande-i-en-skola-i-forandring.pdf
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund [Elektronisk resurs] Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad den 28/01/19 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad den 01/02/19 från: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla- publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html