Det mindre aktiebolaget och dess kreditgivare

4.2.1 Ocab AB

Intervju med Patrik Gustafsson, chef Ocab AB Kalmar

Ocab AB är ett saneringsföretag som arbetar främst med vatten och brandskador. Ocab AB i Kalmar är ett av de 20 lokalt ägda Ocab bolagen runt om i Sverige. I Kalmar har man mellan 10 och 15 anställda och har en årsomsättning på cirka 8 miljoner kronor.80 4.2.1.1 Nyttan med revision

Patrik Gustafsson upplever revisionen som orättvis gentemot de mindre företagen då de är lättare för myndigheter att se över verksamheten och på så vis blir granskningen hårdare än för de större företagen som kan komma undan med mer. På så vis får de mindre företagen en tyngre börda gentemot de större i och med revisionen. Trots detta ser han ändå vikten av revisionen och den trovärdighet den inger för företaget.

I sin egen kontakt med revision upplever Patrik Gustafsson denna som avskalad och opersonlig. Han upplever att han saknar den uppbackning och rådgivning som många revisorer menar ingår i det dagliga arbetet. Han hade önskat en närmre kontakt med de revisorer han mött och anser att dem oftast inte har haft den tiden att hjälpa som han skulle ha önskat.

4.2.1.2 Avskaffande av revisionsplikten i mindre aktiebolag

Patrik Gustavsson tycker däremot att revisorn som konsult är bra och värdefull när det fungerar, men att det inte alltid kanske krävs just en revisor för jobbet. Patrik Gustafsson skulle, som hans situation ser ut i idag med bokföring och konsultation skiljt från revisorn välja bort sin revision därför att han inte upplever sig ha någon nytta av den. Trots att man på Ocab AB anser detta ser Patrik Gustafsson ändå en poäng med någon form av behovsrevision vid exempelvis lån. Han tycker dock att endast revisionen bör vara tvingande för företag med en omsättning på över 25 miljoner.

80

4.2.2 Krangadipeca AB

Intervju med Andrea Cagliesi, delägare i Krangadipeca AB.

Krangadipeca AB är ett familjeföretag som ägs av de tre bröderna David, Carlo, Andrea Cagliesi och deras pappa Giuliano Cagliesi. Tillsammans driver dem en restaurang i gamla stan och en på Kungsholmen i Stockholm. Deras ekonomifunktion är uppdelad så att David har hand om daglig bokföring, kassor och räkning. En extern redovisningskonsult har hand om balansrapporter och delårsrapporter och en revisor som reviderar och som fungerar som stöd, rådgivare och konsult.

4.2.2.1 Nyttan med revision

Andrea Cagliesi upplever att revisionen tillför en nytta i hans företag. Revisorn hjälper inte bara honom med revisionen utan är också ett bra stöd i form av rådgivning och konsultation. Andrea tycker det känns tryggt och bra att han när som helst kan ringa sin revisor och få ett bra stöd och har alltid känt att han fått den tiden han behöver. Han anser även att deras revisor ger honom bra uppdateringar angående nya regler som uppkommer.

4.2.2.2 Avskaffande av revisionsplikten i mindre aktiebolag

Andrea Cagliesi tror inte att deras företag kommer att välja bort revisionen om den avskaffas därför att han tycker relation till deras revisor är så pass bra och upplever det värdefullt att ha revisorns stöd. Däremot tror han att om någon av delägarna skulle utbilda sig och bli kunnigare inom området kanske inte revisorn roll skulle bli lika viktig längre om det inte skulle vara tvingande.

4.2.3 SEB

Intervju med Tina Olsson Kontorschef SEB Nybro och företagsmarknadschef

SEB är en av Sveriges största banker och har funnits sedan 1972. Banken kom till genom en sammanslagning av Stockholms enskilda bank och Skandinaviska banken.

SEB är en finansiell koncern som finns i norra Europa och har cirka 20 000 anställda. Man arbetar främst med banktjänster.81

4.2.3.1 Nyttan med revision

Nyttan med revisionen är till viss del att säkerhetskälla att informationen stämmer. Tina Olsson menar att det inte vanligtvis handlar om att företagare fuskar utan att misstag görs och då på grund av avsaknad av den rätta kompetensen. Detta kan leda till att banken blir förd bakom ljuset likväl som företagaren själv. För banken handlar de om hur pass stor kreditrisken är. När det gäller en komplex affär och stora krediter är revisionen en viktig del. Det gäller att siffrorna är rätt och att dessa är kontrollerade av en revisor.

4.2.3.2 Avskaffandet av revisionsplikten i mindre aktiebolag

När det gäller revision är det mycket beroende på hur komplext företaget är, huruvida man kräver att företaget är reviderat. Tina Olsson menar att ett mindre aktiebolag i deras ögon likställs till viss del med en enskild firma vad det gäller revision och att det i dessa företag är lättare att få en övergripande bild av verksamheten. Handlar det om stora krediter och stora företag är revisionen ett viktigare inslag och man kommer i dessa lägen fortsätta att kräva revision även om revisionsplikten avskaffas.

Tina Olsson tror på revisionens framtid, det vill säga att den kommer att finnas kvar oavsett om plikten försvinner eller inte. När det gäller de lite större företagen ser hon att kreditrisken är så pass stor att man inom SEB kommer att fortsätta att kräva att företagen är reviderade. I stort så handlar det om den risk banken exponeras för och storleken på företaget. De så kallade Mikroföretagen är de företag som i första steget berörs när revisionen kommer att försvinna och där menar Tina Olsson att det inte kommer vara någon större skillnad. Dessa företag behandlas redan idag som en enskild firma vid kreditgivning. I stor utsträckning beviljas lån till både aktiebolag och enskilda firmor med borgensåtagande på ett fast belopp och inteckningar som säkerhet. För lån till exempelvis en maskin är det leasingavtalet eller maskinen i sig som står som säkerhet.

81

5 Analys

I följande kapitel kommer det att presenteras en analys av de teorier som vi använt oss av i tidigare kapitel. Med analysen vill vi hitta samband mellan det teoretiska och empiriska materialet. Dessa kommer sedan knytas samman i nästa kapitel där våra slutsatser presenteras.

Vi har skapat oss en bild av revisionens betydelse genom att se till den internationella utvecklingen, det vill säga hur revisionen har utvecklats i EU, hur revisionen ser ut i Sverige samt genom att granska revisionens intressenter. Vidare har vi för att ytterligare förtydliga även tagit hänsyn till tidigare gjorda studier.

Genom att dela upp empirin i tre olika delar, dels utifrån revisorernas perspektiv, dels från bankens perspektiv och dels från berörda företags perspektiv, har vi haft en möjlighet att se på problemet från olika håll. Det har varit viktigt för oss att få en bild av vad problemet har för betydelse i praktiken. I modellen (se figur 4) som sammanställer intervjupersonernas åsikter vad de gäller nytta och revisionens avskaffande kan vi se att åsikterna i många avseenden överensstämmer medan i vissa skiljer de sig något.