Det specialpedagogiska uppdraget och framtida frågeställningar

Utifrån det specialpedagogiska uppdraget skall specialläraren undanröja hinder och

svårigheter i alla elevers lärmiljö (SFS 2007:638). Den nyanländas lärmiljö skulle jag vilja påstå är komplex och svår att i en mindre studie som denna försöka reda ut. En del av den sent nyanländas lärmiljö har jag i denna uppsats försökt belysa och då hur den första tiden

organiseras. För speciallärare/specialpedagoger kan det vara av vikt att förstå och känna till den nyanländas situation och som till exempel specialpedagogen på Björkskolan, fungera som

39

en slags koordinator för de nyanlända eleverna. Min förhoppning är att denna uppsats kan bidra till kunskaper om nyanlända elevers skolsituation med anledning av att det finns relativt lite forskning kring ämnet samt att nyanlända elever inte fått komma till tals (Bunar 2010). Jag har velat visa på att den nyanländas individuella behov ochtidigare kunskaper mer ska styra än färdiga lösningar och en lika lösning för alla nyanlända elever. Som jag ser det kan specialläraren fungera som navet för de nyanlända med att kartlägga, validera och samordna den nyanländas första tid i svensk skola så som är fallet på Björkskolan. Risken är som jag ser det att skolan intarett mer kompensatoriskt förhållningssättmed datorer, lexikon och

förberedelseklass som hjälpmedel för de nyanlända eleverna att lära sig svenska istället för att utgå från elevens tidigare kunskaper.

Denna uppsats har enligt mitt sätt att se endast snuddat vid en radframtida funderingar. I Sverige idag bosätter sig de flesta nyanlända i storstäder, och många gånger i invandrartäta bostadsområden där infödda svenskar är sällsynta. Segregationen, menar Boyd (2002), blir i mindre kommuner inte lika påtaglig och språkmiljön för den nyanlända ser där annorlunda ut än i en invandrartät förort. Är det en fördel eller en nackdel för den nyanländas skolframgång att växa upp i en förort med sitt eget språk eller språkduschas med det svenska språket i en mindre kommun? En fråga för vidare forskning är förberedelseklassens vara eller inte vara. Det är en komplex bild av den nyanländas situation som jag menar framträder i min uppsats. Det finns inget rätt svar på hur skolan ska göra. Men en rad frågeställningar går att formulera såsom: Hur skulle organisationen kring undervisningen i svenska som andraspråk och

modersmålsundervisningen kunna bedrivas på skolorna i en mindre kommun på ett bättre sätt? Vad är det som avgör när eleven skall inträda i ordinarie klass från förberedelseklass och framför allt utreda förberedelseklassens vara eller inte vara.

40

6. Referenslista

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003): Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Boyd, Sally (2002): Språken i Sverige. I Elisabeth Ahlsén & Jens Allwood, red: Språk i fokus, s 89-114 Lund: Studentlitteratur.

Bunar, Nihad (2010): Nyanlända och lärande -En forskningsöversikt om nyanlända elever i

den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Economou, Catarina (2007): Gymnasieämnet Svenska som andraspråk -behövs det?

Licentiatavhandling i svenska med didaktisk inriktning. Malmö Högskola: Lärarutbildningen

Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2003): Svenska som andraspråk och kulturmöten. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline, red: Barn utvecklar sitt språk. s 153-157. Lund: Studentlitteratur.

Fridlund, Lena (2011): Interkulturell undervisning –ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Gothenburg studies in educational sciences, 310.

Gibbons, Pauline (2002): Scaffolding Language Scaffolding Learning. Hanover: Heinemann.

Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997): Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla (2000): Skolans språk och barnets –att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, Pirjo (2004): Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, Sharan B (2002): Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling (2005): Vid sidan av eller mitt i? –Om undervisningen för

41

Olgac Rodell, Christina (1995): Förberedelseklassen –en rehabiliterande interkulturell

pedagogik. Göteborg: Almqvist & Wiksell.

Otterup, Tore (2005): ”Jag känner mig begåvad bara” Om flerspråkighet och

identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Göteborg: Elanders

Infologistics Väst AB.

Repstad, Pål (2007): Närhet och distans –Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte & Stray Jorgensen, Peter (2008) :Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.

SFS 2010:800. Skollagen.

SFS 2007:638. Examensförordningen.

Short, D (2002): Newcomer programs: An educational alternative for secondary immigrant

students. Education and Urban Society 34 (2), 173-198.

Skolverket, (2008a): Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm.

Skolverket, (2008b): Med annat modersmål –elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Edita Västra Aros.

Skolinspektionen (2009:3): Utbildning för nyanlända elever –rätten till en god utbildning i en

trygg miljö: www.skolinspektionen.se

Skolverket (2012): Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling –med fokus på

samverkan, organisation samt undervisningens utformning och underhåll. Stockholm:

Elanders.

Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994): Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges kommuner och landsting (2010): Nyanlända elevers utbildning –goda exempel från

tio kommuner. Edits Västra Aros AB.

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002)

Likvärdighet i en skola för alla –historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm:

42

Taylor, S (2008): Schooling and the settlement of refugee young people in Queensland. Social Alternatives 27 (3), 58-65.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wedin, Åsa & Musk, Nigel (2010): Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur.

43