Metoddiskussion

Min studie bygger på en kvalitativ metod där empirin består av nio intervjuer. Jag har intervjuat tre elever, tre lärare och tre rektorer på tre olika skolor i syfte att belysa hur nyanlända elevers skolgång organiseras i mindre kommuner. Ett medvetet val gjordes angående storlek på kommun eftersom de flesta studier av nyanländas skolgång görs i storstäder och jag ville belysa organisationsaspekter utifrån mindre kommuners

förutsättningar. Min avsikt med studien har inte varit att ge några färdiga svar utan mer vidga förståelsen av begreppet att vara nyanländ samt hur några elever uppfattar organiseringen av skolans mottagande.

Informanterna var medvetna om min erfarenhet och förförståelse om nyanländas skolgång, vilket kan ha påverkat intervjuerna både positivt och negativt. Positivt genom att vi alla hade samma förförståelse vilket gjorde att jag inte behövde förklara i detalj. Negativt kan vara att de intervjuade visste att jag hade förförståelsen och utelämnade delar omedvetet. Därför hade det varit intressant att som komplement observera elevernas och lärarnas vardagsarbete i verksamheten för att få en bredare insikt om de nyanländas första tid med anledning av att min förförståelse kan ha skapat en korrekthet hos informanterna vid intervjutillfällena. Jag valde att spela in alla intervjuer vilket har varit en fördel då jag har kunnat avlyssna

intervjuerna flera gånger. Speciellt vid elevintervjuerna har inspelningarna varit ett stort stöd eftersom det vid intervjutullfällena ibland var svårt att förstå eleverna på grund av

språkförbistringar.

Jag har valt att diskutera utifrån de teman jag tidigare delat upp mitt resultat i, nämligen mottagande, språkstöd samt bemötande men nu redovisa beröringspunkter mellan vad rektorer, lärare samt elever sagt om dessa.

37

5.2 Mottagande

Angående mottagandet av de sent nyanlända eleverna tar de tre olika skolorna emot dessa som Skolverkets allmänna råd (2008a) föreskriver. Det finns brister i vissa delar som till exempel kartläggning och faddrar vilket förmodligen hade varit till stor hjälp för Bashirs och Cedriks första tid där de båda kände en viss ensamhet. Skolorna försöker dock se varje nyanländs individuella behov, enligt intervjuerna. Det kan sägas att skolorna har lyckats med det eftersom alla tre elever fortsätter till gymnasiet med flera betyg. Det finns dock inte ett generellt svar som gäller för alla skolor eller kommuner utan det handlar om den individuella eleven. Klarar eleven att följa ordinarie klass eller måste man lösa det på något annat sätt. Kan skolan lösa det på något annat sätt, finns ekonomiska förutsättningar för det? Istället för att ha låga förväntningar på eleven genom att slentrianmässigt placera eleven i förberedelseklass har alla tre skolor lyckats hitta lösningar utifrån elevens individuella behov. Lärarna verkar ha haft höga förväntningar och sett till varje enskild elevs behov och förutsättningar för att klara en eventuell klassplacering snarast. Studiens resultat pekar på att lärare och rektorer har lyckats med ett bra mottagande och som stämmer överens med Skolverkets allmänna råd (2008a).

Det görs dock, enligt min tolkning av svaren från rektorer samt lärare, ingen validering eller utredning av specialpedagog, speciallärare eller annan lärare av elevens kunskaper på någon av skolorna i nuläget.

5.3 Språkstöd

Angående språkstöd vilket i studien innefattar modersmålsundervisning, studiehandledning samt svenska som andraspråk visar resultatet att de tre intervjuade eleverna klarat skolan utan modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. En elev funderar till och med på varför han egentligen ska ha modersmålsundervisning. Frågan är hur skolan i en mindre kommun, där det finns för få elever med samma modersmål, skulle kunna få

modersmålsundervisning och studiehandledning att fungera praktiskt. I dagens skola där dator är det mest centrala hjälpmedlet för elever och lärare borde även modersmålsundervisning samt studiehandledning kunna vara ett sätt att stötta eleverna via IT- baserat lärande (SKL 2010). En möjlighet kan vara att skolan kopplar upp sig mot någon form av

distansundervisning i modersmålsundervisning och studiehandledning och eventuellt samarbeta med andra mindre kommuner med samma problematik.

38

Svenska som andraspråk samt förberedelseklass kan vara både en möjlighet men även ett hinder. En möjlighet för den nyanlända är att få svenskundervisning på en lättare nivå men också att få en lugn start i svenska skolan. Det viktiga i resonemangen med förberedelseklass och svenska som andraspråk är att skolan inte slentrianmässigt placerar alla elever i en grupp utan att reflektera över om den nyanlända har möjlighet att följa en ordinarie klass i eventuellt något ämne (Skolverket 2008a). Speciallärarens kompetens kan här bli en viktig faktor vid utredning och validering. Möjligheten måste finnas för de nyanlända eleverna att få tillträde till svenska språkets arena. Det är även viktigt att ha en hög nivå på undervisningen i svenska som andraspråk och väva in alla ämnen i den (Gibbons 2002). Risken är annars, som en av eleverna ger uttryck för, att undervisningen i svenska som andraspråk uppfattas som enbart träning av svensk grammatik.

5.4 Bemötande

Angående bemötande pekar resultatet i studien på att lärare och rektorer resonerar mer utifrån ett kompensatoriskt perspektiv där datorer anses vara ett viktigt hjälpmedel för att lära sig svenska så fort som möjligt. Större fokus för lärarna borde vara att ta tillvara elevens tidigare språkbakgrund, tidigare skolkunskaper samt kulturella bakgrund. Validera kunskaperna på något sätt som Skolverket (2008a) förordar och som man inte på någon av skolorna riktigt lyckas med. Det kan vara nog så viktigt att ”språkduschas” med svenska språket som Björkskolans lärare menar är viktigast för de nyanlända eleverna. Tyvärr kan också konsekvensen bli som för Bashir att han inte känner sig välkommen för att han inte kan svenska tillräckligt bra. I studiens resultat kan jag utläsa att lärare och rektorer mer fokuserat på att ordna fram datorer, lexikon för att snabbt lära sig svenska språket som en slags

kompensation för att de är nyanlända och snabbt behöver bli svenskar. Detta har dock inte eleverna uppfattat som något negativt eftersom alla tre elever anser sig blivit bra bemötta på de tre olika skolorna.