Det statistiska materialet

Det finns en tendens bland byråerna att attrahera en smalare målgrupp än vad de önskar. Antidiskrimineringsbyrån får nästan uteslutande in fall av etnisk diskriminering. De strävar dock ganska uttalat mot att kunna ta emot personer som drabbats av alla fyra

diskrimineringsgrunder100

. HFB anger hela Göteborg som sin målgrupp, men når framför allt människor i språkgrupperna arabiska och somaliska, dessa utgör säkert mellan 80 och 90 % av klienterna. I Bollebygd nästan uteslutande kvinnor med mycket liknande frågor som uppsökte rådgivningen.

Könsfördelningen är relativt jämn i ADB, något fler män i HFB och stor övervikt för kvinnor i BBT. Övervikten av män på HFB har ett samband med rättsområdet migrationsrätt (se nedan). Övervikten av kvinnor i BBT går inte att hänföra till något specifikt rättsområde. Kanske skulle det kunna ha att göra med att biblioteket kan vara en plats där fler kvinnor känner sig trygga, eller över huvud taget vistas?

3.5.2 Det statistiska materialet

Det finns flera generella mönster i det statistiska materialet som visar sig i flera av tabellerna.

100 En viss förändring av detta märktes då byrån öppnade ett nytt kontor på Avenyn i centrala Göteborg och annonserade i gratistidningen metro.

Fallens olika tyngd

Fallen som kommit in på ADB och de fall som gäller migrationsrätt på HFB har generellt en större tyngd än de övriga fallen, vad gäller klienternas personliga engagemang och sakens betydelse för klienten. Detta kan ses, då dessa processerna har kommit längst (se 3.2.3 och 3.2.4), dessa klienter har fått den mest omfattande hjälpen (3.2.5) och det förefaller vara i dessa fall som de mest ingripande rättssakerna står på spel (3.2. 6). Utanför migrationsrätten handlar dessa fall främst om intressegrupp konflikter inom kollektiv privaträtt, som hyresrätt eller arbetsrätt.

De fall som jag behandlade i Bollebygd visar sig ha en annan struktur. Dessa klienter vill i många fall inte ha annat än muntlig rådgivning, och har i mer än hälften av fallen inget konkret rättsligt krav, utan söker i större utsträckning information och råd (tabell 4 och 5).

Olika rättsområden

Det visar sig tydligt att fallen som kommer in till de olika byråerna berör olika rättsområden. ADB tydliga inriktning mot diskrimineringsfrågor ger utslag i att den kollektiva privaträtten och gruppkonflikter där är starkt representerad. Offentligrätt och konflikter i förhållande till välfärdsstaten är dominerande på HFB, men även starkt representerade på ADB, trots byråns profilering mot andra frågor (3.2.1 och 3.2.2). Privaträtten är helt dominerande i Bollebygd, men finns även till viss del vid HFB (3.2.1 och 3.2.2). Här märks särskilt att arvsfrågor enbart kom upp i Bollebygd. Materialet visar alltså på en tyngdpunkt mot Offentligrätt och kanske kollektiv privaträtt i förortsområden, medan privaträtten är dominerande i

småstaden/landsorten.

Könsfördelning

Könsfördelningen på klienter vid de olika praktikerna är som helhet jämn, dock finns det några tydliga mönster. Framför allt gäller detta den närmast totala kvinnliga dominansen bland klienter i Bollebygd. Det finns även en viss övervikt för män när det gäller

migrationsrättsärenden, män verkar också generellt ha kommit längre med sina processer (3.2.1, 3.2.2 och 3.2.6).Det är också en övervikt bland män som gör anmälningar till DO , medan kvinnor i högre utsträckning har civilrättsliga krav mot t.ex. hyresvärdar.( 3.2.4) Enbart kvinnor blev hänvisade vidare från ADB. (3.2.5)

Svårt med kunskap och personal

I den nationella utvärderingen av ADB tas det upp problem med att utbilda den frivilliga personal som arbetar på byråerna. Samma sak har visat sig i ADB Göteborg. Utvärderingen ifrågasätter byråernas möjlighet att själva driva enskilda fall. Detta verkar även stämma med mina erfarenheter.

Klientgrupp och målgrupp

Vi har ovan sett att byråernas organisering och placering påverkar vilka klienter som den når ut till och vilka rättsområden som berörs. Placering i småstad/landsort drar till sig privaträtt, storstadsförort når mer offentligrätt, inriktning mot diskriminering når kollektiv privaträtt (3.2.1). Bollebygds rådgivning når främst ut till kvinnor, HFB når ut till migrationsrätt och människor som uppmanats att yttra sig av myndigheter ( 3.2.1 och 3.2.4).

Enligt den nationella utvärderingen av ADB är det dock ett problem för byråerna att deras verksamhet har svårt att nå utanför vissa grupper. Det faktum att min enkätundersökning visade att personliga kontakter och nätverk är det vanligaste sättet för klienter att få kontakt med byråerna kan här spela en roll.

Klienternas rättsliga ställning

Det är svårt att utifrån materialet uttala sig om klienterna har ett av rättsordningen erkänt intresse i de saker som de vill ha hjälp med, d.v.s. om samhället erkänner deras behov av juridisk hjälp. En majoritet av klienterna på HFB och ADB har redan fått ett domstolsbeslut eller ett myndighetsbeslut i sitt fall. (3.2.3) En majoritet av klienterna vid dessa båda byråer har också en konkret rättsligt krav som de vill genomföra.(3.2.4) En fjärdedel av klienterna Vid HFB har fått en uppmaning att yttra sig. I Bollebygd är nästan alla fall på ett mycket tidigt stadium, och mer än hälften av klienterna har inga konkreta rättsliga krav. När det gäller vad som står på spel för de olika klienterna kan vi också se att många fall gäller

grundläggande mänskliga rättigheter som förhållande till barn, medborgarskap, bostad, och försörjning. Dessa frågor är dock vanligare på HFB och ADB än i Bollebygd.

3.5.3 Erfarenheter

Klienter

I detta material liksom i det tidigare märks det att byråerna drar till sig klienter ur en smalare grupp än deras målgrupper inbegriper. Klienterna som kommer till de olika byråerna har olika behov. I Bollebygd har klienterna ett tydligare bild av sig själva som aktörer och rådgivningen som stöd och informationskälla. I ADB efterfrågas ganska långt gående biträde, detta gäller till stor del även de fall på HFB som gäller migrationsrätt. Flera klienter som kom till ADB efterfrågade också ett bredare politiskt stöd i sitt fall. Behovet på HFB skiljer sig från de övriga på två punkter, dels efterfrågas i högre grad vardagskunskaper, som språkförståelse av brev från myndigheter, blanketter m.m. Dels hade byrån ett starkt förtroende bland sina klienter, byrån ombads yttra sig över domar m.m. som klienter var tveksamma till om de var rättvisa.

De klienter som kommer med fall inom de ”tyngre” områdena ( diskriminering, migrationsrätt m.m.) verkar i många fall må dåligt under processen. Detta gäller dock inte generellt klienter med andra ärenden. Båda byråerna betonar den sociala sidan av verksamheten. Detta märks också att antidiskrimineringsbyråerna i allmänhet gör i den nationella utvärderingen av antidiskrimineringsbyråerna i Sverige.

Byråernas arbetssätt

Båda byråerna arbetar med rättvisa för sina klienter ur ett brett perspektiv. Deras arbete med individuell rådgivning kompletteras med generella projekt kring utsatta gruppers situation. P å ADB får detta även regelbundet genomslag i arbetet med individuella fall.

Arbetsbördan på alla tre praktikplatserna var hög. Intentionerna var hela tiden högre än resurserna. Detta ledde till att det mest advokatliknande arbetet, att föra enskilda klienters

talan och ”forma” rätten efter deras behov i många situationer blev lidande. Jag märkte mycket tydligt av denna konflikt i både mitt rättsutredande och rådgivande arbete. Byråernas mer förändrande arbete skedde därmed till större delen på det politiska planet än på det juridiska.

En gemensam svårighet för byråerna är deras brist på nätverk med specialkompetenser och politiskt inflytande.

Rättssystemet

Generellt verkar det finnas problem mellan byråernas klienter och advokater de varit i kontakt med. Ett ganska stort antal klienter har berättat om olika problem. Enligt min

enkätundersökning verkar dessa problem inte finnas i särskilt stor utsträckning i byråernas egna kontakter med advokater vilket också stämmer med min egen erfarenhet.

Jag har dock som juriststuderande blivit mycket positivt bemött på alla håll. Det verkar finnas en allmän uppfattning i samhället om att juridisk rådgivning behövs.

För mig personligen har arbetet varit socialt och psykiskt påfrestande. Jag har upplevt mig underutrustad med systemkunskap och samtidigt snabbt utarbetad. Samtidigt känns varenda minut viktig och verkligt uppskattad.