Statistiskt material

3.2.1 Rättsområden

84 Vissa fall berör mer än ett rättsområde, vilket innebär att det sammanlagda antalet här kan vara fler än det sammanlagda antalet fall. Jag har här placerat konflikter med A-kassa i arbetsrätt, men diskriminering i arbetslivet också som diskrimineringsrätt (alla utom 4 fall av diskrimineringsrätt handlar om arbetslivet). Diskriminering från polisen har jag placerat i straff och processrätt förutom diskrimineringsrätt.

Jag har fört samman de civilrättsliga områden som ofta handlar om konflikter mellan intressegrupper (se kap 4.2.2) och som berör relativt organiserade grupper i samhället under rubriken ”Kollektiv privaträtt”.

1 (1/0/0) 4 (3/1/0) 2 (2/0/0) 2 (1/0/1) 0 0 0 0 1 (1/0/0) 0 1 (1/0/0) 0 BBT 48 0 15 (2/2/1) 20 (1/2/0) 9 (1/2/0) 1 (0/1/0) 0 4 (1/1/1) 1 (0/0/1) 29 (2/0/0) 17 68 (6/11/1) HFB Övrigt Privaträtt Kollektiv privaträtt Straff- och Processrätt Offentligrätt 2 Konsumenträtt 5 (0/1/1) Skol- o Kommunalrätt 8 (1/1/0) Socialrätt 0 0 1 (1/0/0) 8 (4/1/2) 15 (1/0/0) 14 (1/2/1) 7 (0/1/0) 6 (1/1/0) 1 (1/0/0) Internationell rätt, blanketter m.m. Arvsrätt Familjerätt Hyresrätt Arbetsrätt Diskrimineringsrätt Straff- och processrätt Fšrsäkringskassan Migrationsrätt

Mina slutsatser:

Det visar sig här flera tydliga mönster som skiljer byråerna från varandra. ADB har närmast uteslutande diskrimineringsfall och offentligrätt, med några fall som berör straff- och

processrätt. Dessa handlar dock uteslutande om diskrimineringsfall som lett till polisanmälan eller fall då diskrimineringen skett inom rättsväsendet. Detta fokus är knappast överraskande då byrån aktivt är inriktade mot diskriminering. HFB har övervägande offentligrättsliga fall men även en stor andel fall som berör privaträtt och kollektiv privaträtt. Det absolut

dominerande rättsområdet i HFB är migrationsrätten, där det också finns en tydlig manlig dominans. Den höga andelen övriga fall utgörs främst av allmän samhälsinformation, utdelande av blanketter m.m. BBT har nästan uteslutande fall inom privaträtt, med en stark övervikt på arvsfrågor, vilka är helt frånvarande i de andra två byråerna. Den kollektiva privaträtten är helt frånvarande i Bollebygd, utanför konsumentfrågor.

Det är alltså tydligt att båda förortsbyråerna får en stor andel offentligrättsliga fall. Arvsfrågorna kommer enbart upp i Bollebygd, och utgör där en stor del av fallen.

När det gäller könsfördelningen är det enda markerade resultatet en viss övervikt vad gäller antalet män med frågor kring migrationsrätt på HFB. Denna övervikt kan hänföras till fall där män åkt tillbaka till sitt hemland för att gifta sig och efter återkomsten till Sverige söker uppehållstillstånd för sin fru.

3.2.2 Konflikttyper

Jag delar upp mina fall efter de partsberoende konflikttyper som Lawrence M. Friedman använder (se vidare kap 4.2.2) som uppdelningsgrund och får följande utslag85

.

85Grupperingen här var inte helt enkel. Jag fick välja att göra vissa prioriteringar. Jag valde t.ex. att lägga konflikter hyresvärd-hyresgäst under konflikter mellan intressegrupper, trotts att dessa enligt rationella skäl kunde placeras i båda de övriga grupperna. Mitt skäl till detta är att hyresgäster har en stark kollektivt intresse och är relativt organiserade. Enklare var det att placera alla fall av diskriminering i samma grupp. Konflikter med rättsstaten, som till exempel anmälan om polisövervåld har jag också placerat gruppkonfliktgruppen, då dessa i samtliga fall handlade om en grov form av diskriminering. Däremot valde jag att placera konflikter med försäkringsbolag som konflikter mellan individer, då det inte finns någon sådan gruppkänsla inom detta konsumentkolektiv. 7 (5/1/1) 3 (3/0/0) 0 BBT 36 (4/4/2) 166 (9/12/2) 3 (1/2/0) HFB 3 (1/0/0) 20 (4/3/1) 35 (4/2/3) Konflikter i närsammhället Konflikter mellan medborgare

och välfärdsstaten Konflikter mellan

Intressegrupp

Mina slutsatser:

Med tanke på att ADB är uttalat inriktade på diskrimineringsfrågor är det föga överraskande att intressegruppkonflikterna (inkluderande diskrimineringsfrågor) är betydligt vanligare där. Dessa frågor är dock mycket ovanliga på de båda andra praktikplatserna Konflikter i

förhållande till välfärdsstaten framstår som den överlägset största gruppen av konflikter i

storstadsförorten, denna grupp är ju stor även på ADB trotts byråns specifika inriktning mot gruppkonflikter. Det verkar dock som att konflikter i närsamhället är de vanligt

förekommande på landsorten/småstaden, även om de inte heller är ovanliga vid HFB. När det gäller könsfördelningen så framkommer det tydligt att det enbart är kvinnor i

Bollebygd som har frågor i förhållande till välfärdsstaten, medan männen överväger på HFB, detta finns dock en viss förklaring till i Migrationsrätten (se slutsatser under tabell1 ovan).

3.2.3 Hur långt har processerna kommit?

De resterande fem tabellerna gör en närmare analys av var klienterna stod i processen och vad de hade för ställning, vad vi kunder hjälpa till med, och vad som stod på spel för klienten. När det gäller denna analys har jag fått begränsa mig till enbart använda de fall jag själv deltagit i arbetet, då arkivmaterialet inte innehöll den information jag behövde för dessa uppdelningar .

Mina slutsatser:

På HFB finns det en klar skillnad mellan fallen som rör migrationsrätt och de övriga fallen. 12 av de 14 fallen som prövats i domstol på HFB är uppehållstillstånd. Detta kan ha att göra med att en av juristerna på byrån driver vissa av dessa fall själv vid en eventuell överklagan. Sammantaget verkar det vara tydligt att migrationsrättsfallen på HFB och klienterna som kommit till ADB ofta har kommit längre i processen än de övriga klienterna. De fall som kommit till rådgivningen i Bollebygd befinner sig samtliga i ett tidigt stadium.

86 De domstolsinstanser som är representerade är tingsrätten, hyresnämnden och utlänningsnämnden. När det gäller negativa beslut, så har dessa fattats av myndigheter eller institutionsliknande företag som

Försäkringsbolag och Hyresvärdar. Det gemensamma för dessa är att klienterna en gång fått presentera sina argument inför en på något sätt objektiv institution, men inte fått gehör.

8 (6/1/1) 1 (1/0/0) 0 BBT 13 (4/7/2) 9 (5/4/0) 14 (4/8/2) HFB ADB 4 (1/3/0) 7(3/2/2) 5 (3/0/2) Saken har inte kommit

upp till förhandling Klienten har fåtte ett negativt beslut Saken har prövats i domstol

Det finns en viss tendens att män som klienter har kommit längre med sina fall. Detta gäller även på ADB som hade en jämn könsfördelning på sina fall och inte hade någon tydlig obalans när det gällde kön och rättsområden.

3.2.4 Vad har klienterna för ställning

Klienternas ställning i saken när de kom till byråerna kan beskrivas på följande sätt:

Mina slutsatser:

Det blir även här, liksom i föregående tabell, tydligt att fallen kommit längre på ADB och vad gäller migrationsrätt på HFB än i de övriga fallen. Det visar sig också att drygt hälften av alla fall i Bollebygd och en femtedel av fallen på HFB inte innehåller några konkreta önskemål i en rättssak, utan till exempel ett behov av information kring rättsläget. Det kunde också ske att klienter ville ha en oberoende åsikt om ett utfall i en process, eller ett myndighetsbeslut. Klienter som fått en anmodan att yttra sig förekommer närmast uteslutande i HFB.

I en könsanalys av tabellen kan vi se en övervikt för kvinnor på ADB när det gäller överklagan och civilrättsliga krav, medan det finns en manlig övervikt vad gäller anmälningar. Samtliga dessa anmälningar utgörs av DO-anmälningar.

87 Uppställningen visar vad klienterna önskade göra när de kom till byråerna. Överklagandena gäller domar eller myndighetsbeslut, anmodan att yttra sig har kommit från olika myndigheter dock oftast kronofogden, och klienternas behov här var oftast praktiska, som att få hjälp med att förstå vad som begärdes av dem och att formulera ett svar. Inte sällan kom dessa ärenden in efter tidsfristen löpt ut. Civilrättsliga krav och

anmälan/ansökan gäller situationer där klienten på eget initiativ önskar förverkliga en rättighet inom civilrätt respektive offentlig rätt. 11 (5/5/1) 20 (8/11/1) 4 (1/1/2) 1 (0/1/0) 3 (0/0/3) 3 (3/0/0) 0 10 (4/5/1) 1 (0/1/0) 0 0 8 (7/0/1) Hänvisning vidare Samhällsinformation, förklaring av dokument Skriftliga inlagor, och agerande som ombud Muntlig rådgivning

BBT HFB

3.2.5 Vad har klienterna fått för hjälp?

Mina slutsatser:

Det huvudsakliga mönstret från tidigare tabeller fortsätter här. ADB och en del av fallen vid HFB som motsvarar migrationsrätten har kommit längre i processen och kräver också en mer djupgående insats i form av skriftliga inlagor m.m. I Bollebygd är den muntliga rådgivningen helt dominerande, dels för att det är den hjälp som klienterna efterfrågar (se under 3.2.3), men kanske även då omständigheterna där var mindre ordnade och jag kanske mer osäker. Av denna tabell framgår dock även att allmän samhällsinformation och förklaring av dokument enbart förekom vid HFB.

När det gäller könsfördelningen kan vi se att alla fall som hänvisades vidare vid ADB var kvinnor, i övrigt är fördelningen jämn.

88 När de gäller de skriftliga inlagorna har jag här räknat in klienter jag deltagit i arbetet med, men inte utfört det konkreta arbetet. Detta gäller till exempel ett flertal uppehållstillstånds ärende på HFB. När det gäller

samhällsinformationen, så kan dels sägas att i de flesta fall där rådgivningen inkluderade skriftlig hjälp ingick också en del förklarande av den dokumentationen som klienten hade med sig. De fall som syns i kolumnen är klienter som kommit med domslut eller sociala utredningar som de enbart velat att vi skulle ”kolla så att de var OK”. När det gäller de diskrimineringsrättsliga fall som jag arbetat med på ADB har dessa lett till DO - anmälan , men detta har jag inte räknat som en vidarehänvisning, utan här räknas bara de fall som vi direkt märkt att vi inte kan hantera och sänt vidare till advokater, eller då de finns en instans som skall hantera dessa ärenden.

11 (5/5/1) 20 (8/11/1) 4 (1/1/2) 1 (0/1/0) 3 (0/0/3) 3 (3/0/0) 0 10 (4/5/1) 1 (0/1/0) 0 0 8 (7/0/1) Hänvisning vidare Samhällsinformation, förklaring av dokument Skriftliga inlagor, och agerande som ombud Muntlig rådgivning

BBT HFB

3.2.6 Vad står på spel?

Mina slutsatser:

Vi kan se att frågorna är ganska väl spridda vid alla tre praktikplatserna. Det är dock tydligt att de ”tyngre” och mer livsavgörande frågorna inte har kommit upp i Bollebygd. Vräkningar är den enskilt vanligaste saken på ADB, medan denna fråga inte har kommit upp alls på någon av de andra byråerna. Övrig diskriminering är vanligast på ADB, medan

Medborgarskap/Uppehållstillstånd är vanligast vid HFB och arvsfrågor i Bollebygd. Straffprocessfrågor på HFB handlar främst om att ”kontrollera” en dom eller ett

strafföreläggande. De mer vardagliga problemen, skuld hos kronofogden, övriga civila krav och övriga myndighetsproblem, är vanligast på HFB och i Bollebygd.

Könsbalansen är relativt jämn, männen överväger vid medborgarskap/uppehållstillstånd och kvinnorna vad gäller vräkning på ADB och övriga myndighetsproblem i Bollebygd.