Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar:
1. Överlämna arbetsutskottets uppfattning om hur mål och resultatredovisningen kan utvecklas till kommundirektören för beredning.
2. Även förtroendevaldas och chefers syn på hur mål och resultat redovisas ska följas upp. Detta ska göras genom en enkät.
Ärendebeskrivning
Inledning
Höörs kommun har nu arbetat med kommunfullmäktiges mål i ca 1,5 år. Två budgetar har tagits fram med den nya målstrukturen. En delårsrapport har skrivits och en
årsredovisning kommer komma. Det är i detta skede intressant att stanna upp och reflektera om och hur arbetet med att redovisa kommunens resultat kan bli bättre; vilket resultat som ska redovisas, för vem och varför.
På kommunstyrelsens arbetsutskott har ledamöterna en dialog om sin uppfattning om mål och resultatredovisningen. Detta dels utifrån ledamöternas roll som arbetsutskott men också som budgetberedning.
En enkät föreslås också gå ut till chefer, arbetsledare samt kommunfullmäktiges ledamöter och respektive nämndsordförande.
Vad utmärker god mål och resultatredovisning
I skriften ”Mål och resultat” lyfter Sveriges kommuner och Landsting (SKL) fram 12 kännetecken för god mål och resultatstyrning. Enligt SKL karakteriseras god mål och resultatstyrning av:
1. Mål och mått är framtagna ur ett medborgar- och brukarperspektiv 2. Målen och måtten är få till antalet.
3. Medparten av resultatindikatorerna (måtten) är jämförbara med andra kommuner eller över tiden.
4. Resultatindikatorerna (måtten) är angivna med en målnivå som anger vad kommunen vill uppnå.
5. Resultatindikatorerna finns angivna i kommunens övergripande budgetdokument.
6. Resultatindikatorerna avrapporteras i kommunens årsredovisning.
7. Utfallet av resultatindikatorerna följs kontinuerlig upp och sammanställs periodvis
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum Sida
2016-10-25 2 (3)
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT
Justerande Utdragsbestyrkande
löpande under budgetåret.
8. Resultatsammanställningar och måluppfyllelse presenteras årligen för politiker och tjänstemän där:
a) Resultatet ställs i relation till de mål som kommunen antagit b) Resultatet ställs i relation till de resurser (kostnader) som nyttjats
9. Måluppfyllelsen och resultatsammanställningen utgör en del i kommunens planerings- och prioriteringsdiskussioner
10. Handlingsplaner och mål utarbetas för de resultat som ska förbättras
11. Resultatindikatorerna och uppnådda resultat kommuniceras internt till ledare och medarbetare i organisationen
12. Resultaten presenteras för medborgare/brukare på olika sätt.
Framtagandet av mål och aktiviteter ska också bygga på en analys om nuläget dvs var kommunen står och vad som händer i omvärlden.
Vidare ska det finnas en koppling mellan resultat och den nyttan som skapas för medborgarna.
Höörs kommuns resultatredovisning
Höörs kommun har många av ovanstående delar på plats. Medborgaren har varit i fokus när kommunfullmäktiges mål har tagits fram. Resultatet för kommunfullmäktiges mål kan jämföras med andra kommuner och över tiden. Skriften ”uppföljning av
kommunfullmäktiges mål” ska vara ett underlag i nämndernas budgetarbete. Vidare är cheferna är involverade i resultatuppföljningen och får information om utfallet. Genom att samtliga förtroendevalda bjuds in till en dialog om resultat i början av året ges också förutsättningar för att värdera resultatet. Men det är ändå intressant att diskutera vad som kan utvecklas och framför allt om förtroendevalda och chefer har samsyn på arbetssättet och om de upplever att det blivit en tydlighet i styrningen utifrån det utvecklingsarbete som drivits det senaste 1,5 åren.
Trender inom årsredovisningar
Ett annat motiv till att göra uppföljningen är att ta del av de trender som sker för
resultatstyrning. Här sker, generellt i Sverige, en stor utveckling av årsredovisningarnas innehåll. Många årsredovisningar är idag mer framtidsorienterade och redovisar i större utsträckning faktorer som framöver kan påverka organisationen och dess förmåga att skapa ett bra resultat. Redovisningarna beskriver också i större utsträckning det värde organisationen skapar, eller, för en kommuns del, den nytta kommunens aktiviteter ger medborgarna. Av detta följer också en tredje trend; att redovisningarna redovisar
organisationens samtliga aktiviteter dvs prestationer inom miljö, samhällsansvaret så väl som ekonomi (så kallade hållbarhetsredovisningar). För företag med fler än 250 anställda och en omsättning på 350 miljoner föreslås detta också bli ett legalt krav för
räkenskapsåret 2017. De har då att redovisa företagets policy i hållbarhetsfrågor och hur de arbetar med miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och
2016-10-25 3 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT
motverkande av korruption. Företagen ska också redogöra för väsentliga risker inom dessa områden. Totalt omfattas cirka 1 600 företag
Utvecklingen av årsredovisningen är en mycket intressant trend. Trenden förstärks också av att det sedan år 2013 finns en norm för hur årsredovisningar kan upprättas för att vara framtidsorienterade, redovisa organisationens samtliga värden och integrera
hållbarhetsredovisningarna med förvaltningsberättelsen. Normen heter ”integrerad redovisning”. Här vill Höörs kommun se över förutsättningarna för att applicera normen i upprättandet av årsredovisning och budget.
Regeringens utredning ”Tillit i styrningen”
Ett ytterligare motiv till diskutera hur kommunens mål och resultatredovisning kan utvecklas är det nationella projekt som inletts och som syftar till att se över
resultatstyrningen inom offentlig sektor. Projektet drivs av tillitskommissionen och dess uppdrag framgår av direktiv 2016:15. Det är här intressant att ta del av de nationella dialoger som pågår och se hur de kan förädla Höörs kommuns arbete med mål, resultat, uppföljning och kontroll.
Workshopen på kommunstyrelsens arbetsutskott
På kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 24 oktober diskuteras kommunens arbete med mål och resultatstyrning utifrån följande två frågor:
1. Mål och resultat: utifrån SKL:s beskrivning av god mål och resultatstyrning, vad anser du är:
a. styrkor i Höörs kommuns arbete med mål och resultat?
b. Svagheter i Höörs kommuns arbete med mål och resultat?
c. Möjligheter i Höörs kommuns arbete med mål och resultat?
d. Hot för Höörs kommuns arbete med mål och resultat?
2. Årsredovisning och budget; hur ser du att årsredovisningen och budgeten kan
utvecklas för att vara ett kraftfullt instrument i ditt förtroendeuppdrag och i ditt uppdrag att kommunicera mål och resultat med medborgarna?
Beslutsunderlag
1. Skrivelse ksau om uppföljning av arbetet med målen för mandatperioden.docx _____
2016-12-05 1 (1) KOMMUNSTYRELSEN
Dnr KSF 2016/440