• No results found

• Stärk tillgängligheten till andra storstads-områden

• Utveckla och dra nytta av MalmöLundregi-onen som en hållbar transit- och logistik-region

En hållbar och stammankopplad storstadsregion:

• Utveckla MalmöLundregionen med ut-gångspunkt i starka kollektivtrafikstråk

• Utveckla MalmöLundregionen i en tät struk-tur beroende av platsens förutsättningar

• Stärk MalmöLundregionen som en cykelre-gion

Sveriges bästa livsmiljö:

• Planera för variation och mångfald på bo-stads- och arbetsmarknaden

• Planera för attraktiva och levande städer, orter och landsbygd

• Stärk och utveckla lokala och unika miljöer som gör regionen attraktiv

MÅLBILD OCH STRATEGIER

11

ÖVERSIKTSPLAN 2035 - DEL 2

utk as t utk

Figur x. Strukturplan för MalmöLundregionen.

ESLÖV

Nationell kärna av central betydelse för ut-vecklingen nationellt och i Skåne. 2035 finns här viktiga nationella och regionala funktioner, en stor branschbredd och en mycket stor in-pendling. Kraftig tillväxt i befolkning och sys-selsättning ger spridningseffekter till övriga delar av regionen .

Regional kärna av central betydelse för regi-onen och sitt omland. 2035 finns här viktiga regionala funktioner, en stor branschbredd och en betydande inpendling.

Stad 2035 med urban karaktär och ett varie-rat utbud av bostäder och arbetsplatser, samt en bredd inom bl .a . näringsliv, utbildning, vård, handel och kultur. En flerkärnig stads-struktur erbjuder en variation av både större och mindre städer. Högklassig kollektivtrafik mellan städernas centrum . I de större städer-na finns lokal kollektivtrafik.

Större tätort 2035 med en bredd av bostadstyper och upplåtelseformer samt arbetsplatser. Myck-et god regional tillgänglighMyck-et genom högklassig kollektivtrafik. Viktiga för att bredda utbudet i den flerkärniga ortsstrukturen. Goda möjligheter att bredda bostadsutbudet samt utbudet inom bland annat näringsliv, service, handel och kultur . Mindre tätort i starka kollektivtrafikstråk med bostäder och service . Ort som har goda möjlighe-ter att utvecklas hållbart med utgångspunkt i en högklassig kollektivtrafik. Viktiga för att utveckla den finmaskiga flerkärniga ortsstrukturen.

Mindre tätort 2035 . Attraktiva boendemiljöer med viss service på orten. Viktiga i den finmaskiga flerkärniga ortsstrukturen.

Noder och stråk för kommu-nikation

Flygplatser . Copenhagen Air-port och Malmö AirAir-port ges goda utvecklingsmöjligheter Viktiga hamnar . Copenhagen/

Malmö Port och Trelleborgs hamn ges goda utvecklings-möjligheter .Strategiska lägen för samlad logistikverksamhet . Station för höghastighetståg.

Viktiga entréer till regionen . Stationer och stationsmiljöer med hög kvalitet .

Internationellt och nationellt viktiga stråk. Väg, järnväg eller metro av internationell, nationell och regional bety-delse. Stråken knyter samman MalmöLundregionenmed hög-klassig kollektivtrafik, kopplar regionen till omvärlden ochär i de flesta fall även viktiga för godstransporter .

Regionalt viktiga stråk.Väg, järnväg och spårväg av regi-onal betydelse. Högklassig kollektivtrafik knyter samman städer och tätorter i Malmö-Lundregionen.

Stråk för höghastighetståg Viktig vattenled

Landskapskaraktärer

Låglänt landskap. Skanör-Falsterbo strandäng, Söderslätt, Lund ochHelsing-borgslätten samt Vombsjösänkan .

Backlandskap. Södra mellanbygden, Sydskånska backlandskapet, Centrala mel-lanbygden samt Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet.

Höglänt landskap. Romeleåsen samt Linderödsåsen.

Hej!

Hej!

B&B

12

ÖVERSIKTSPLAN 2035 - DEL 2

utk as t utk

År 2035 är Höör en sammanhållen, hållbar och integrerad kommun . Spontana möten mellan unga och äldre, inflyttare och gamla Höörsbor, lokalt verksamma och pendlare bidrar till känslan av sam-hörighet. Cykelvägar, kollektivtrafik och fibernät binder samman småstaden Höör, byarna, en levan-de landsbygd och omvärllevan-den. Det är lätt att leva hållbart och naturens möjligheter tas till vara . I Höörs kommun finns boende för olika smaker och för livets olika skeden. Numera finns både ekobyar och kollektivboenden vid sidan om centrumlägen-heter, villaområden, trygghetsbostäder och marklä-genheter. Ny bebyggelse är varierad och anpassad till natur- och kulturmiljö så att den stärker orter-nas och landsbygdens identitet.

För att nå målbilden krävs långsiktiga prioriteringar och tydliga satsningar med en utvecklingsstrategi som bas . Att stärka småstaden som kärna i relation till storstadsregionen å ena sidan och till byar och landsbygd å andra sidan kommer att ha en avgö-rande roll i utvecklingen mot målbilden . Merparten av bostadsutbyggnaden och befolkningstillväxten ska därför ske i anslutning till småstaden Höör . Satsningar på tillgänglig natur med hög kvalitet innebär att potentialen omsätts i bättre folkhälsa, befolkningstillväxt och sysselsättning i besöksnä-ringen . Utveckling av hållbara transporter ger håll-bar tillgänglighet för framtiden .

Småstad i storstadsregion

År 2035 är Höör en småstad i en storstadsregion och växer stadigt . Tillväxten är en följd av utveck-lingen kring Malmö, Lund och Köpenhamn, men Höör har hållit fast vid sin mänskliga skala och trygga miljö. Förstklassiga kommunikationer gör att Höör är som en stadsdel i Lund, Malmö eller Krisi-tanstad, men samtidigt en småstad med helt egna kvaliteter. Centrum är livligt tack vare fler invånare.

Det lokala näringslivet har utvecklat ett unikt och lokalt anpassat utbud som gör att det finns en bred kommersiell service . Hög nivå på kommunens verk-samheter och ett rikt föreningsliv gör att småsta-den erbjuder en bredd av service och kultur, trots att vissa verksamheter har samlats i de större stä-derna . Småstaden är en kärna för sitt omland och Höör är en självklar kärna i det flerkärniga Skåne.

Kärnan är mångfunktionell och innehåller ett stort inslag av service och arbetsplatser. Den har därför stor betydelse för kommunens och regionens ut-veckling . För att Höör ska fortsätta utvecklas som en kärna i en hållbar och sammankopplad stor-stadsregion är det viktigt att stärka kärnan och ar-beta aktivt med småstadskvaliteterna. Det gäller att gestalta en livsmiljö för människor .

Utvecklingsstrategi för småstaden:

• Stärk dragningskraften i centrala Höör!

• Förtäta centrum med bostäder!

• Mötesplatser och stråk för småstadsliv!

• Gator, parker och torg där gående och cy-klister trivs!

• Utbyggnad på cykelavstånd från centrum!

• Verksamhetsområden med god tillgänglighet!

Byar i utveckling

År 2035 erbjuder byarna varierade livsmiljöer i en trygg och nära omgivning. Tjörnarp, Norra Rörum och Södra Ringsjöorten har utvecklats utifrån sina olika förutsättningar . En viss befolkningsutveckling sker genom att fritidshus blir permanentbostäder och genom mindre kompletteringar . Tjörnarp växer som stationsby. Byarna är självklara startpunkter för natur- och kulturupplevelser i landskapet . Byarna är platser med lång historia som bygde-centrum som idag fungerar som bostadsmiljöer i första hand. Ofta finns någon form av lokal service.

Byarna har stor betydelse för människors identi-tet – både för dem som bor i själva byn och för den omgivande landsbygden. Tjörnarp har en särställ-ning bland byarna genom att Tjörnarp har en större befolkning och att där finns en järnvägsstation.

Utvecklingsstrategi för byarna:

• Utveckla mötesplatser och träffpunkter!

• Välkomna besökaren!

• Identitet och kulturhistoria!

• Tryggt och säkert för gående och cyklister!

• Digital tillgänglighet genom fiber!

• Kollektivtrafik förenklar vardagen!

• Stationsnära utbyggnad i Tjörnarp!

Mot Kristianstad

Mot Lund/Malmö Mot Lund / Malmö / Köpenhamn

Mot Hässleholm / Kristianstad

Mot Hörby

Mot Hörby

STÖRRE BESÖKSMÅL GRÖNA SAMBAND TRANSPORTSAMBAND KÄRNA/SMÅSTAD I STORSTADSREGION

BEBYGGELSE

TRANSPORTER

NATUR

TRANSPORTNOD BYAR

VÄRDEKÄRNA - NATUR SÄRSKILDA NATUROMRÅDEN

MÅLBILD OCH STRATEGIER

13

ÖVERSIKTSPLAN 2035 - DEL 2

utk as t utk

as t utk

as t utk

as t utk

as t utk

as t

Figur x. Karta till utvecklingsstrategin för Höörs kommun 2035.

Hej!

Tillgänglig natur med höga kvaliteter

År 2035 är naturen i Höörs kommun känd för sina höga kvaliteter och för att vara tillgänglig för alla . Höörs kommun erbjuder sammanhängande ströv-tåg i vacker natur och har Skånes mest upplevel-serika naturområden. Här finns den urbaniserade storstadsregionens gröna lungor. Ringsjön och de mindre sjöarna är pärlor som erbjuder bad, fiske och friska ekosystem. Besöksnäring med naturen som bas är en viktig motor för sysselsättningen i kommunen .

Satsningar på naturvård och vattenvård har stärkt ekosystemen samtidigt som särskilt värdefulla om-råden har fått ett långsiktigt skydd. Rekreationsom-rådena i anslutning till småstaden har utvecklats och stärkts. Skyltade leder för vandring och cykel binder samman strövområden och värdefulla mil-jöer. Det är också lätt att nå naturen med kollektiv-trafik.

Särskilda naturområden är områden av särskilt stor betydelse för människors rekreation och naturupp-levelser, för biologisk mångfald och för kulturarvet . Samtidigt har de potential att utgöra bas för delar av besöksnäringen .

Frostavallen, Ringsjöområdet och Tjörnarpsskogen är områden av regional betydelse för rekreation och friluftsliv. Viktiga närrekreationsområden finns i Fogdarödsskogen men även i Ringsjöområdet och Tjörnarpsskogen. Vid Allarp, Norra Rörum, Skud-darp och i Tjörnarpsskogen finns småbrutna och varierade odlingslandskap av betydelse för biolo-gisk mångfald och som samtidigt är opåverkade av större exploateringsföretag .

Utvecklingsstrategi för särskilda naturområdena:

• Skydda områdenas värden!

• Satsa på naturvård och vattenvård!

• Stärk friluftslivet genom angöringspunkter!

• Förbättra tillgänglighet genom gröna sam-band och transportsamsam-band .

Värdekärnor är särskilt viktiga delar av områdena . Det kan vara angöringspunkter till strövområden med skyltade slingor eller områden med särskilt höga naturvärden .

Utvecklingsstrategi för värdekärnor:

• Stärk närrekreation i anslutning till småsta-den Höör! Gäller Stenskogen, Orupsområ-det, Fogdarödsslingorna samt Sätofta Hed .

• Skapa tillgängliga och välkomnande ang-öringspunkter för friluftslivet vid Ringsjön!

Gäller Ormanäs och Orups idrottsområde . Stärk angöringspunkterna för friluftslivet vid Tjör-napssjön, Vaxsjön, Dagstorpssjön och Rövarekulan!

• Gör reservaten tillgängliga och kända!

Gröna samband knyter samman värdekärnor och naturområden med varandra . Utpekade gröna samband bygger främst på skåneledens sträckning genom kommunen och har alltså friluftslivet i fokus . Gröna samband är centralt för att besöksnäringen ska fungera . Sambanden gäller både inom kommu-nen och till angränsande områden i grannkommu-nerna .

Utvecklingsstrategi för gröna samband:

• Stärk befintliga samband!

• Skapa nya samband! Gäller passage över väg 23 vid Nyby och väg 13 vid Fogdaröd.

Större besöksmål är anläggningar som lockar ett stort antal besökare . Utvecklingsstrategi för större besöksmål:

• Arbeta för mycket god regional tillgänglig-het . Gäller Skånes djurpark och Bosjöklos-ter .

Bild natur, rekreation

Hej!

B&B

MÅLBILD OCH STRATEGIER

15

ÖVERSIKTSPLAN 2035 - DEL 2

utk as t utk

År 2035 är trafikmiljön trygg för alla och de flesta väljer att gå eller cykla vid korta resor. Trots att kommunen växer behövs inte lika mycket mark för parkeringsplatser när färre kör med egen bil . Enkla, snabba och tillgängliga kommunikationer förenklar vardagen, både för den som pendlar till storstaden och för den som rör sig mellan småstaden och by-arna .

Stationsområdena välkomnar den tillfälliga besö-karen och underlättar resan . Projekten för fossil-bränslefri kommun och cykelkommun har inneburit stora kliv mot klimatanpassade resor och invånarna kan njuta av renare luft, bättre trafikmiljö och tysta-re omgivning .

Stationsområdena är transportnoder och fung-erar som knutpunkter i transportsystemen där människor byter tranportmedel. De viktigaste sta-tionsområdena idag är järnvägsstationerna i Höör och Tjörnarp. Expressbusshållplatsen i Rolsberga har potential att utvecklas till en transportnod genom Skånetrafikens satsning på superbuss och genom att Höörs kommun planerar för anslutande ringbusslinje och cykelväg.

Utvecklingsstrategi för stationsområden:

• Underlätta för människor att byta trans-portmedel!

• Skapa trygga och bekväma miljöer!

• Välkomna besökare och stärk identitet!

• Samordna med andra servicefunktioner!

• Stärk resandeunderlaget!

Transportsamband är förbindelser som är särskilt viktiga för att upprätthålla och förbättra en god tillgänglighet och hållbara transporter . Satsningar på kollektivtrafiken och infrastrukturen bör styras till dessa transportsamband .

Transportsambanden ska stärka regionala kommu-nikationer till kärnan och transportnoderna . I den lokala skalan ska transportsambanden knyta byar, värdekärnor och besöksmål till kärnan och trans-portnoderna . Satsningar behöver genomföras för att stärka gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik.

Ombyggnad av infrastruktur för biltrafik behövs för att öka trafiksäkerheten och minska miljöstörning-ar .

Utvecklingsstrategi för transportsambanden:

• Stärk regional tågtrafik! Gäller Södra stam-banan med noder i Höör och Tjörnarp!

• Utveckla regional superbusstrafik! Gäller E22 med nod i Rolsberga.

• Utveckla cykelinfrastrukturen mellan kär-nan och noderna! Gäller väg 23 både norr-ut och södernorr-ut från småstaden Höör samt väg 13 mot Hörby via Ludvigsborg.

• Skapa trafiksäkra passager för gående och cyklister! Gäller över väg 23 vid Tjörnarp och Nyby.

• Avlasta känsliga områden från tung trafik!

Gäller väg 23 mellan Höör och Rolsberga.

Bild transporter

16

I detta avsnitt beskiver vi några av de övergripande trender som påverkar samhällsbyggandet