Dialog på amerikansk engelska

Om Fineboy, pojken som drömmer om att bli radiopratare, kommenterar källtexten: There was a foreign tang to his speech, something in his diction striving to be American (s. 15). Ibland visar källtextens dialoger att han talar amerikansk slang, som i exempel (28) och (29):

29) I wanna see you first. (S. 15)

30) How can? Y’all are my Lagos crew. (S. 94)

Fineboy talar även pidgin ibland, vilket källtexten tydliggör:

31) ‘Na my mama give me,’ Fineboy said, for the first time dropping his accent and sliding

into pidgin. (S. 16)

Andra gånger är Fineboys tal skrivet som vanlig standardengelska, och det är svårt att veta om författaren föreställer sig att han talar nigeriansk engelska eller om han fortsätter använda sin

43

amerikanska brytning när han inte talar pidgin. Ovanstående citat antyder dock att det normala är att han talar med en brytning. För att ge Fineboys repliker en personlig prägel, har jag valt att utgå ifrån att han talar amerikansk engelska om inte källtexten uttryckligen anger något annat. Eftersom vi fått veta att Fineboy försöker tala amerikansk engelska, och eftersom han bland annat använder uttrycket y’all som förknippas med register som afroamerikansk engelska (AAVE, se Jones & Hall 2015:3) och så kallat amerikanskt hiphopspråk (HHNL, se Bloomquist m.fl. 2015:856–857), är det rimligt att anta att han ser upp till afroamerikanska rappare och att hans sätt att tala liknar de sociolekter som återfinns bland afroamerikanska språkbrukare och inom USA:s hiphopkultur. Ett sätt att överföra detta språkbruk till svenskan skulle kunna vara i form av det Fraurud & Bijvoet (2004:401) kallar multietniskt ungdomsspråk, det vill säga språkvarieteter som talas av vissa ungdomar i förorter till några av Sveriges större städer. En sådan varietet skulle dessutom kunna fungera som ett verktyg för humor och ironi. Efter övervägande har jag dock kommit fram till att denna metod inte vore förenlig med en semantisk översättningsstrategi som lutar åt ett främmandegörande förhållningssätt och tar fasta på postkolonial översättningsteori; detta eftersom det skulle lyfta texten ur sin kontext och placera den i en svensk kontext (domesticering). Därför har jag valt att återge Fineboys tal med ledig, talspråksnära svenska och flitig användning av slangord som inte nödvändigtvis kan kopplas till en specifik sociolekt. Det gäller även källtextrepliker på standarengelskt skriftspråk, som i exempel (31). Tanken är att markera Fineboys fingerade amerikanska brytning på något sätt, samtidigt som jag kompenserar för de amerikanska slanguttryck som gått förlorade genom att använda svenska slangord på annat håll i texten:

32) I could not go home. I saw my friend Amos on the way. He said there are people watching my house. I don’t have the money to leave. (S. 35)

Jag kan inte dra hem. Jag träffade min polare Amos på vägen. Han sa att några snubbar hänger utanför mitt hus. Jag har inga pengar till att sticka härifrån.

För att undvika domesticering är det viktigt att Fineboys tal är modernt samt neutralt ifråga om dialekter och sociolekter. Ordet money, som förekommer fyra gånger i Fineboys repliker, kan illustrera hur jag resonerat i mina ordval. I informell svenska finns en mängd synonymer till pengar, varav mer neutrala ord är att föredra i min måltext.

44

Tabellen ovan är ett försök till kategorisering av olika typer av synonymer till ordet pengar. Cash kan betraktas som en någorlunda neutral synonym som inte är knuten till någon särskild sociolekt eller dialekt. Ord som kosing och klöver kan knappast räknas som modernt ungdomsspråk, och passar därför inte i min översättning av Fineboys repliker. Orden floos och para hör hemma inom svensk förortsslang (Doggelito & Kotsinas 2004:17, 23), och är därför uteslutna eftersom detta språkbruk skulle innebära en domesticering av Fineboys tal.

Slutligen är det på sin plats att säga några ord om översättningen av följande två Fineboy-repliker:

33) I wanna see you first. (S. 15) Chilla. Jag vill se er först.

34) From frying pan to fire. (S. 28) Från askan och rätt in i elden

I exempel (33) har jag ansett det nödvändigt att avvika något från källtextens form och ersätta en talspråksmarkör med en annan för att åstadkomma samma talspråkliga känsla i måltexten. I exempel (34) har jag översatt med Från askan och rätt in i elden i stället för Ur askan i elden. Det beror på att det svenska talesättet låter för gammalmodigt för karaktären Fineboy. Eftersom Fineboy drömmer om att bli radiopratare, har en modernare version av uttrycket hämtats ur Danny Saucedos låt Dör för dig¹⁹. Kopplingen till denna låt är dock inte explicit och inte heller självklar, varför greppet inte behöver betraktas som ett exempel på domesticering.

6.3 Stilfigurer

I källtextanalysen (avsnitt 3.3.5) visade jag att källtexten innehåller en mängd olika stilfigurer. Många av dessa är nyskapande metaforer och liknelser, åtminstone inom standardengelskans språkbruk, även om det är möjligt att några är hämtade från andra språk som författaren talar. I detta avsnitt diskuterar jag några stilfigurer som kan betraktas som bildspråk enligt Lindqvists (2005:117–119) definition (avsnitt 3.1.5). Som nämnts ovan (avsnitt 3.1.5), menar Newmark (1988) att nyskapande metaforer i expressiva texter som litterära verk bör översättas bokstavligt, eftersom de utgör ett budskap från författaren. Det är också målsättningen med min översättning, eftersom jag förbundit mig till en källtexttrogen översättningsstrategi och till att endast avvika från källtextens formuleringar när en semantisk översättning resulterar i en abnorm måltext eller om den inte åstadkommer samma effekt på målspråket. Därför är översättning sensu stricto den föredragna översättningsproceduren, och bör användas i den

45

utsträckning en semantisk översättningsstrategi tillåter. Det innebär även att försöka undvika bildtillägg i måltexten, hur väl de än skulle passa i sammanhanget. Däremot anser jag det desto mer acceptabelt att kompensera för bildförluster med bildvinster, detta i syfte att åstadkomma en måltext som i sin helhet bevarar källtextens estetiska effekt. På grund av det stora antalet stilfigurer i källtexten är det inte möjligt att redogöra för mitt tillvägagångssätt i varje enskilt fall. Nedan följer därför exempel på vart och ett av de överföringsmönster som förekommer i min översättning. Det enda överföringssättet som saknas från Lindqvists (2005:121) modell är bildtillägg, vilket var att vänta. Det vore svårt att motivera ett bildtillägg i en semantisk översättning.

Följande är ett exempel på en översättning sensu stricto:

35) Women in bright overalls sprouted like fluorescent lichen along the highway, sweeping dust into piles blown away by rushing traffic. (S. 73)

Kvinnor i färgstarka dräkter sköt upp som självlysande lavar längs motorvägen, sopade sand till högar som trafiken blåste bort.

Liknelsen kan låta märklig på svenska. De lavar vi har i Norden är inte självlysande, och i regel lågvuxna snarare än ”uppskjutande” som i källtextformuleringen. Detta är emellertid ett typiskt exempel på en stilfigur som kan berika målspråket med sin ”annanhet”. Inom ramarna för en semantisk översättningsstrategi finns det inte skäl för att anpassa metaforen till den svenska kontexten, eftersom den fungerar väl rent språkligt och eftersom det inte finns något som talar för att dess effekt går förlorad. Nedan följer exempel på situationer där jag har avvikit från idealet om översättning sensu stricto, inklusive motiveringar till varför jag ansett det nödvändigt.

I exempel (36) och (37) har en bildförlust ersatts med en bildvinst:

36) Evening swept through the Delta: half an hour of mauve before the sky bruised to black. (S. 3)

Kvällen svepte över Deltat och himlen färgades violett innan den svartnade som ett blåmärke.

37) Chike’s commanding officer was a stocky box of a man, his bulk filling the head of his table. (S. 4)

Chikes chef var en rultig man vars kroppshydda upptog bordets ena kortsida.

I svenska finns ingen direkt motsvarighet till det engelska verbet bruise. Därför har jag bytt plats på verbet och substantivet i exempel (36), och ersatt bruise med svartna och black med blåmärke. Resultatet är en stilfigur som trots de morfologiska förändringarna bevarar källspråksuttryckets betydelse och effekt. I exempel (37) hade en direkt översättning (en rultig

46

låda till man) låtit onaturlig på svenska och antagligen inte gett upphov till samma effekt som källspråksuttrycket. Jag har kompenserat för förlusten av metaforen box med vinsten av metaforen kroppshydda. Hydda skapar här en likvärdig bild av en undersätsig, otymplig kropp. Båda dessa är exempel på kompensationer inom samma stilfigur. I översättningen finns även exempel på rena bildvinster och rena bildförluster, som i viss mån kompenserar för varandra. I exempel (38) har metaforen albumen kort och gott översatts med vit, eftersom jag bedömt att en ordagrann översättning med äggvita skulle låta märklig och skapa fel associationer på svenska.

38) The sun rose slowly, an orange yolk floating into an albumen sky. (S. 15) Solen steg långsamt, en orange äggula mot den vita himlen.

Exempel (39) är en bildvinst som i första hand är en ansats att skapa en likvärdig effekt i måltexten, men som även kompenserar för bildförluster som den i exempel (38).

39) […] Nigeria’s fortunes rose and fell on what foreigners would pay for her sweet crude. (S. 6)

[…] Nigerias rikedomar fluktuerade med vad utländska företag betalade för hennes fräna sav.

Crude betyder här råolja, men det engelska ordet är ett vidare begrepp som även kan användas om annat än olja, till exempel crude sugar.²⁰ I källspråksuttrycket har landet Nigeria besjälats genom det personliga pronomenet her, och crude väcker således associationer till organiska vätskor hos levande organismer som djur och växter. Bildvinsten består i att det mer prosaiska crude har översatts med det mer metaforiska sav. På sätt och vis kan uttrycket sav anses fånga in den sötma som beskrivs i källspråksformuleringens sweet, medan frän har en koppling till den starka lukten av petroleum. Översättningen förmedlar därför samma bild och en likvärdig effekt med hjälp av en metafor som saknar en direkt motsvarighet i källtexten.

Bildersättning illustreras av exempel (40). En bild, frying pan, har ersatts med en annan bild, aska. Det underförstådda sakledet (en dålig situation) förblir detsamma.

40) From frying pan to fire. (S. 28) Från askan och rätt in i elden.

Liksom bildtillägg, är bildstrykning egentligen oförenligt med min källtextorienterade översättningsstrategi. I exempel (41) har jag dock varit tvungen att stryka bilden doorknobs, eftersom jag i ärlighetens namn inte förstår vad bilden betyder. Genom att försöka överföra en

47

bild jag inte förstår, riskerar jag att misstolka den som en bild som bättre överensstämmer med målkulturen. Jag har gjort bedömningen att en bildvinst som skapar felaktiga associationer är ett större brott mot min översättningsprincip än en ren bildförlust.

41) When he sat down, they stretched their hands, the clenched fists of their salutes blooming like doorknobs on each wrist. (S. 4)

När han satte sig ner gjorde de honnör, deras knutna nävar slog ut som blommor på handlovarna.

Slutligen vill jag nämna en procedur som faller utanför Lindqvists (2005) modell, men som ändå varit av betydelse för mitt översättningsarbete, nämligen när stilfiguren ändrar karaktär. Ett vanligt överföringsmönster i min översättning har inneburit att metaforer förvandlas till liknelser, vilket skulle kunna betraktas som ett särskilt fall av kompensation. Överföringsmönstret beror på engelskans och svenskans olika språkstrukturer, och illustreras av exempel (42) och (43):

42) If he spoke, they would listen politely and then continue, a column of ants marching round a boulder. (S. 4–5)

Om han sa något skulle de lyssna artigt och sedan fortsätta, likt en rad myror som marscherar runt en stor sten.

43) The first hut bloomed into flame, and the next and the next, a garden of orange flowers. (S. 12)

Den första hyddan slog ut i lågor, och sedan nästa och nästa, som en trädgård av brandgula blommor.

I dessa fall skulle en direkt översättning låta onaturlig på svenska, och därmed bryta mot den semantiska översättningsstrategins syften. Översättningarnas effekt förändras dock inte nämnvärt till följd av denna procedur.

7 Slutkommentar

I den här uppsatsen har jag översatt de 17 första kapitlen av romanen Welcome to Lagos från engelska till svenska. Min målsättning var att medelst en källtexttrogen, semantisk översättningsstrategi åstadkomma en översättning som i största möjliga utsträckning

representerar författaren och källkulturen. Inom ramarna för den semantiska

översättningsstrategin har jag använt översättningsprocedurer som tar hänsyn till postkolonial översättningsteori, i ett försök att skapa en måltext som känns främmande men inte exotiserad. Min översättningsprincip har präglat alla aspekter av översättningsarbetet, från valet av källtext till överföringen av stilbilder, talspråksmarkörer, kulturspecifika begrepp och samtliga lingvistiska och formmässiga drag. I vissa enskilda fall har jag naturligtvis ändå varit tvungen

48

att avvika från detta ideal för att åstadkomma en idiomatisk måltext med likvärdig effekt, vilket jag nämnt på flera håll i uppsatsen. På det hela taget hoppas jag att min översättning kan bidra till att öka kunskapen om, och intresset för, afrikansk litteratur och kultur, både för att göra rättvisa åt källkulturen och för att berika målkulturen.

49

Referenser

Källtext

Onuzo, Chibundu. 2017. Welcome to Lagos. London: Faber and Faber. Källförteckning

Alo, M.A. & Mesthrie, Rajend. 2008. Nigerian English: morphology and syntax. I: R.

Mesthrie (red), Varieties of English 4: Africa, South and Southeast Asia, Berlin, Boston: De Gruyter Mouton. S. 323–339. doi-org.ezp.sub.su.se/10.1515/9783110208429.

Alvstad, Cecilia. 2017. Arguing for indirect translations in twenty-first-century Scandinavia. Translation Studies. 10:2. S. 150–165. doi:

http://dx.doi.org/10.1080/14781700.2017.1286254.

Bassnett, Susan. 2013. Postcolonialism and/as Translation. I: G. Huggan (red.), The Oxford Handbook of Postcolonial Studies. Oxford University Press.

Bendegard, Saga (2014). Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen. Uppsala Universitet.

Alim, Samy. 2015. Hip Hop Nation Language: Localization and Globalization. I: J. Bloomquist, L. J. Green & S. L. Lanehart (red.), The Oxford Handbook of African American Language. Oxford University Press.

Doggelito, Dogge & Kotsinas, Ullabritt. 2004. Förortslang. Stockholm: Norstedts ordbok. Elugbe, Ben. 2008. Nigerian Pidgin English: phonology. I: R. Mesthrie (red), Varieties of

English 4: Africa, South and Southeast Asia, Berlin, Boston: De Gruyter Mouton. S. 55–66. doi-org.ezp.sub.su.se/10.1515/9783110208429.

Faraclas, Nicholas. 2008. Nigerian Pidgin English: morphology and syntax. I: R. Mesthrie (red), Varieties of English 4: Africa, South and Southeast Asia, Berlin, Boston: De Gruyter Mouton. S. 340–367. doi-org.ezp.sub.su.se/10.1515/9783110208429.

Fioupou, Christiane. 2006. Translating Pidgin English, Rotten English and Ubuesque English into French. I: R. J. Granqvist (red.), Writing Back in/and Translation. Peter Lang Gmbh.

Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen. 2004. Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 389–418.

Goodwin, Phil. 2010. Ethical Problems in Translation. Why We Might Need Steiner After All. The Translator. 16:1. S. 19–42.

Gyasi, Kwaku Addae. 2006. The Francophone African Text: Translation and the Postcolonial Experience. Peter Lang Publishing, Inc.

50

Granqvist, Raoul J. 2006. The African Writer as Translator in His/Her Own Text. I: R. J. Granqvist (red.), Writing Back in/and Translation. Peter Lang Gmbh.

Gut, Ulrike B. 2008. Nigerian English: phonology. I: R. Mesthrie (red). Varieties of English 4: Africa, South and Southeast Asia, Berlin, Boston: De Gruyter Mouton. S. 35–54. doi-org.ezp.sub.su.se/10.1515/9783110208429.

Hellspong, Lennart & Ledin, Per. 1997. Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Jones, Taylor & Hall, Christopher. 2015. Semantic Bleaching and the Emergence of New Pronouns in AAVE. LSA Annual Meeting Extended Abstracts (6). S. 3.

Lagerholm, Per. 2008. Stilistik. Lund: Studentlitteratur.

Lindfors, Anne-Marie. 2015. West African Novels in Finnish Translation: Strategies for Africanised English. Department of Modern Languages, University of Helsinki. Lindqvist, Yvonne. 2005. Högt och lågt i skönlitterär översättning till svenska. Hallgren &

Fallgren.

Mair, Christian. 1992. The New Englishes and Stylistic Innovation: Ken Saro-Wiwa’s Sozaboy: A Novel in Rotten English. I: G. Collier (red.), Us/Them: Translation,

Transcription and Identity in Post-Colonial Literary Cultures. Amsterdam/Atlanta, GA: Rodopi. S. 277–287.

Newmark, Peter. 1981. Approaches to Translation. Oxford/New York: Pergamon. Newmark, Peter. 1988. A Textbook of Translation. New York/London: Prentice-Hall

International Ltd.

Schleiermacher, Friedrich. 1813/2004. On the Different Methods of Translating. I: L. Venuti (red.). 2004. The Translation Studies Reader. London/New York: Routledge. S. 43–63. Svane, Brynja. 2002. Hur översätter man verkligheten? Uppsala Universitet.

Thomason, Sarah G. 2008. Pidgins/Creoles and Historical Linguistics. I: S. Kouwenberg & J. V. Singler (red.), The handbook of pidgin and creole studies. Malden/Oxford: Wiley-Blackwell. S. 242–262.

Van Doorslaer, Luc. 2007. ”Risking conceptual maps”. I: Y. Gambier & L. van Doorslaer (red.), The Metalanguage of Translation. Target. 19:2. S. 217–233.

Venuti, Lawrence. 1995/2008. The Translator’s Invisibility: A History of Translation. New York/London: Routledge.

Venuti, Lawrence. 1998. The Scandals of Translation: Towards an Ethics of Difference. London/New York: Routledge.

Vermeer, Hans J. 1989/2004. Skopos and commission in translational action. I: L. Venuti (red.), The Translation Studies Reader. London/New York: Routledge. S. 227–238. Zabus, Chantal. 1991. The African Palimpsest: Indigenization of Language in the West

51

Bilagor

1 Källtext och måltext