Dialog på pidginengelska

I det som följer redogörs kort för några utmärkande syntaktiska och morfologiska drag hos nigeriansk pidginengelska så som den talas i sin mesolektala¹⁶ form i Port Harcourt i södra Nigeria (baserat på Faraclas 2008:340–366), samt hur jag har hanterat dem i min svenska översättning. Jag har alltså hämtat inspiration från pidginengelskans lingvistiska särdrag och försökt återskapa dem i mina ”pidginsvenska” dialoger med målsättningen att åstadkomma en liknande effekt för den svenska läsaren. Det är viktigt att poängtera att pidgin inte är resultatet av ett misslyckat försök att tala standardengelska, utan en kod som kombinerar egenskaper hos engelskan, det främsta lexifierande språket, med fonetiska och strukturella egenskaper hos flera afrikanska substrata (Mair 1992:281). Moderna tiders nigeriansk pidginengelska utvecklades och stabiliserades under perioden mellan femtonhundratalet och artonhundratalet (Gut 2008:36). Därför finns ingen anledning att behandla pidginengelska som en typ av ”nyengelska” eller ”invandrarengelska”. För att lyfta fram den nigerianska pidginengelskans långa historia, har jag ibland använt gammalmodiga ord som finna i stället för hitta och uppmaningen varsam i stället för försiktig.

16 Mesolekt är en språkvarietet inom ett kreolkontinuum från basilekt till akrolekt, där basilekten är den varietet som ligger längst ifrån, och akrolekten den som ligger närmast, standardspråket (i detta fall engelska). Se vidare: https://www.dictionary.com/browse/mesolect?s=t;

36

a) Oböjda verb (Faraclas 2008:341–348, 356)

I nigeriansk pidgin böjs inte verben för att visa tempus, aspekt eller modalitet. Till exempel verbet be som motsvaras av svenskans vara böjs inte efter person, och jag har översatt det konsekvent med vara (10). Befintlighet kan även uttryckas mer emfatiskt med na, se punkt (o) längre ned. Tempus anges ofta medelst ett hjälpverb, adverb eller sammanhanget. Ett exempel är aspektmarkören don, som visar att en handling är avslutad, och som jag konsekvent översatt med den dialektala svenska preteritumformen blitt (11); samt aspektmarkören go, som uttrycker futurum och där jag konsekvent har använt gå (12). Vad gäller övriga verb har jag i allmänhet använt motsvarande svenska verbs infinitivformer i översättningen.

10) You think say we be soldier for nothing? (S. 16) Du tro att vi vara soldat för inget?

Tror du att vi är soldater för inget?

11) ‘Oya make we go,’ Yẹmi said, ‘I don tire for this their army.’ (S. 13) ”Oya så vi gå”, sa Yẹmi, ”jag blitt less för denhära doms armé.” ”Kom så går vi”, sa Yẹmi, ”jag har tröttnat på deras armé.”

12) Nah me go beat am first. (S. 4) Na mej gå slå på’n före.

Det är jag som ska slå på den först.

b) Ofullbordad aspekt med dey (Faraclas 2008:344)

Det finns flera sätt att markera ofullbordad aspekt i nigeriansk pidginengelska, och ett av dem är med det förställda hjälpverbet dey som kommer från engelskans there is. Jag har överfört denna verbkonstruktion till svenska i form av presens indiaktiv av huvudverbet. Hjälpverbet har således försvunnit ur översättningen, som exempel (13) visar:

13) Soldier man wey lost for bush, no dey find fellow soldier. Dey look road. (S. 19) Soldatman som vilse för bush, inte finner soldatkompis. Letar väg.

Två soldater som är vilse i bushen kan inte hitta sina kamrater. De letar efter vägen. När dey står ensamt kan det likställas med ett pågående being, och jag har då översatt med e (i betydelsen är):

14) My mother is dead. My father dey for Ijẹbu. (S. 81) Min mama e död. Min papa e för Ijẹbu.

Min mamma är död. Min pappa bor i Ijẹbu.

c) Hjälpverbet fit (Faraclas 2008:348)

Detta hjälpverb motsvaras av svenskans kunna. Ordet kan associeras till engelskans fit (vara i form, vara lämpad för) och till svenskans fit (vara i form som lån från engelskan). Jag

37

övervägde att använda fit rakt av i den svenska översättningen, men valde att göra den mer begriplig med kunna (exempel 15):

15) He fit take us to the road. (S. 15) Han kunna ta oss till väg.

Han kan ta oss till vägen.

d) Negationerna no och never (Faraclas 2008:351–352)

Dessa negationer motsvaras i regel av svenskans inte, men never uttrycker en avslutad handling. Om jag hade använt samma logik som gäller för förhållandet mellan standardengelska och pidginengelska här, hade jag förmodligen översatt negationen no med nej. Jag bedömde dock att de svenska dialogerna då skulle bli förvirrande, och valde i stället att översätta no med inte. Never har översatts rakt av med aldrig:

16) I never drink water. I no fit. (S. 14) Jag aldrig dricka vatten. Jag inte kunna. Jag har inte druckit vatten. Jag kan inte.

e) Komparationer med pass (Faraclas 2008:354, 357)

Komparativ och superlativ bildas i allmänhet med hjälp av pass (från engelskans surpass), som motsvarar svenskans än:

17) [W]ork plenty in Lagos pass Ijẹbu. (S. 82) [J]obb massa i Lagos än Ijẹbu.

Jobben är fler i Lagos än i Ijẹbu.

f) Subjunktionen say (Faraclas 2008:349–350, 357)

Say motsvarar den svenska subjunktionen att när det förekommer efter ett annat verb som i exempel (18). Jag hade kunnat översätta talk say med prata säga (säja), men jag tyckte att det tillförde lite i förhållande till den förvirring det kan skapa för en svensk läsare, och valde därför att översätta med just att:

18) Your boys talk say we must greet you before we fit sleep here. (S. 95) Din pojkar säja att vi måste hälsa på dej innan vi kunna sova hära.

Dina pojkar säger att vi måste komma hit och hälsa på dig innan vi kan sova här.

g) Prespositionen for (Faraclas 2008:348–349, 365)

For är den i särklass vanligaste prepositionen i nigeriansk pidginengelska och ersätter en rad andra adpositioner som at, in, on, to, etc. Jag har översatt denna preposition konsekvent med för. Nedanstående exempel visar att pidginengelskans for bland annat kan motsvaras av svenskans i (19) och från/ur (20):

38 19) I no fit stay for his house. (S. 82)

Jag inte kunna bo för hans hus. Jag kan inte bo i hans hus. 20) Ọgbẹni comot for road. (S. 87)

Ọgbẹni ut för väg. Ur vägen, herrn.

h) Nakna substantiv (Faraclas 2008:358)

Detta avser oböjda substantiv som saknar artikel. Nakna substantiv är vanliga i pidgin, och identifieras som bestämda eller obestämda beroende på kontexten. Jag har använt samma mönster i den svenska översättningen:

21) Soldier man wey lost for bush, no dey find fellow soldier. Dey look road. (S. 19) Soldatman som vilse för bush, inte finner soldatkompis. Letar väg. Ett par soldater som är vilse i bushen kan inte hitta sina kamrater. De letar efter vägen.

i) Substantivböjning (Faraclas 2008:360)

Liksom i den nigerianska pidginengelskans substrata och superstrata, förekommer ingen genusböjning inom substantivfraser. Min ”pidginsvenska” använder samma genus för neutrum och utrum i både singularis och pluralis, det vill säga dendära för den där, det där, de där; min för min, mitt, mina och så vidare. Två fall förekommer i exempel (22):

22) When Colonel order us to kill that boy, I ready my gun… (S. 6) När överste ge order döda dendära pojke, jag osäkra min gevär …

När översten gav oss order om att döda den där pojken, osäkrade jag mitt gevär …

j) Personliga pronomina (Faraclas 2008:360, 362–364)

I nigeriansk pidginengelska heter jag i allmänhet I, men när ordet har en särskild emfas blir det me, som i exempel (23). Vad gäller övriga personliga pronomina, uttrycks samma skillnad tonalt, med ett högre tonläge. Det sistnämnda saknar relevans i skriftspråk och kräver ingen ytterligare diskussion här. Jag har översatt några pronomen med en mer talspråksnära stavning: mej (mig), dej (dig) och dom (de, dem). Till skillnad från nigeriansk pidginengelska, gör min ”pidginsvenska” skillnad på hon, han och den/det, som jag översatt med hon, han respektive den. Ett undantag är när den står som objekt för en handling, då bildas kontraktionen ’n för en mer talspråksliknande framtoning:

23) ‘I go beat am.’ (S. 4) ‘Nah me go beat am first.’ ”Jag gå slå på’n.” ”Na mej gå slå på’n före.”

39 ”Jag ska gå och slå på den.”

”Det är jag som ska slå på den först.”

Jag hade kunnat göra som pidginengelskan och ersätta både han, hon och den/det med ett och samma pronomen (pidgin använder e i subjektsform och am i objektsform), men jag ansåg att det skulle göra dialogerna svåra att följa på svenska. Dialogerna hade blivit mindre svårbegripliga om jag endast skilt på person och föremål, det vill säga han/hon respektive den/det, och använt ett gemensamt, könsneutralt pronomen för han/hon, till exempel hen. Med ett sådant grepp skulle jag emellertid riskera att göra min översättning till ett inlägg i den svenska genusdebatten, vilket skulle vara oförenligt med min icke-domesticerande översättningsprincip.

k) Possessiva pronomina (Faraclas 2008:361)

Pidginengelskans standardvarietet använder sex stycken possessiva pronomina: my (min), your (din, ditt, dina), im (hans, hennes, dess), awa (vår, vårt, våra), una (er, ert, era) och them (deras). Det är ett mindre än standardengelskan. Jag har definierat följande ”pidginsvenska” possessiva pronomina: min (min, mitt, mina), din (din, ditt, dina), hans (hans), hons (hennes), dens (dess), våran (vår, vårt, våra), eran (er, ert, era), doms (deras). Det innebär att min ”förenklade” svenska har åtta possessiva pronomina i stället för 16. Jag hade kunnat göra som pidginengelskan och ersätta både hennes, hans och dess med ett och samma pronomen, men jag ansåg att det skulle göra dialogerna svåra att följa på svenska. Dialogerna hade blivit mindre svårbegripliga om jag skilt på person och föremål, det vill säga hans/hennes respektive dess, och använt ett gemensamt, könsneutralt pronomen för hans/hennes, till exempel hens. Men detta skulle naturligtvis innebära samma problem som nämndes ovan i punkt (j) om personliga pronomen. Min ”pidginsvenska” har således åtta possessiva pronomina, varav två (hans, hons) är böjda efter subjektets semantiska genus. Observera att exempel (24) använder her i stället för im, vilket får tolkas antingen som att talaren använder en annan pidginvarietet än den som Faraclas (2008) beskriver, eller som ett exempel på kodväxling vilket är vanligt i källtextens dialoger och kan bero på att författaren velat göra texten lättare att förstå.

24) O boy, you see Tina today? That her bobby. (S. 4) O boy, du se Tina idag? Dendära hons bobby. Du, såg du Tina idag? Hennes tuttar.

l) Frågeord (Faraclas 2008:364)

De flesta frågeord ligger nära engelskan och börjar med h eller w. De frågeord som förekommer i källtexten listas nedan (undantaget abi som beskrivs senare i punkt (q). Jag har i regel översatt

40

dem med motsvarande svenska frågeord, ibland med en talspråksanpassad stavning. Wetin, som avviker mer från engelskans what, har jag översatt med ett mer avvikande uttryck på svenska, nämligen vasa – en talspråkstrogen stavning av vad sa?

why = varför which = vicken

wetin = vasa who = vem

how = hur where = var

m) Relativpronomenet wey (Faraclas 2008:350–351, 364)

Wey motsvarar svenskans relativpronomina vilken, vilket, vilka, som? Jag har översatt konsekvent med som, se exempel (25):

25) How I go dey wash toilet for person wey get the same surname as me. (S. 82) Hur jag gå tvättar toalett för person som ha samma efternamn som mej.

Hur ska jag kunna tvätta toaletter år personer som har samma efternamn som jag.

n) Icke inbäddad bisats med make (Faraclas 2008:350)

I icke inbäddade bisatser fungerar make ungefär som svenskans så och används ofta som uppmaning motsvarande kom så eller låt oss. Jag har översatt konsekvent med så (exempel 26).

26) Driver, make we dey go o. Chaufför, så vi går o.

Du chauffören, låt oss åka nu.

o) Betonande ord na/nah (Faraclas 2008:354, 356)

Källtexten gör skillnad på na och nah beroende på deras funktion i satsen. Faraclas betraktar dock na och nah som två stavningsvarianter av samma ord. Orden har samma uttal, och kommer att behandlas lika i min översättning, det vill säga översättas med na oavsett satsfunktion. Na föregår alltid en förställd konstituent i en meningskonstruktion med bisats, medan relativmarkörer följer valfritt. Na används även före frågeord när detta står först i meningen (t.ex. na which). Eftersom ordet är karakteristiskt för pidgin, har jag valt att överföra det direkt till måltexten:

27) ‘Na which kind name be that?’ (S. 16) ‘Na my mama give me.’

”Na vicken typ namn vara dendära?” ”Na min mama ge mej.”

”Vad är det för sorts namn?”

”Det var min mamma som gav mig det namnet.”

p) Påhängsordet o (Faraclas 2008:366)

41

eller empati, eller för att understryka sanningsvärdet i ett uttalande. I exempel (28) kan det betraktas som en uppmaning. Eftersom ordet är så pass utmärkande för pidginengelskan har jag valt att behålla det i den svenska översättningen:

28) ‘Driver, make we dey go o.’ (S. 22) ”Chaufför, så vi går o.”

”Du chauffören, låt oss åka nu.”

q) Övriga oöversatta ord

Förutom na/nah och o, förekommer i källtextdialogerna ytterligare ett antal pidginord som jag valt att inte översätta; dels för att ge en främmandegörande lokalkulör åt dialogerna, dels för att åstadkomma en liknande effekt på den svenska läsaren som källtexten kan tänkas ha på en engelsktalande person som inte förstår pidgin. Avsikten är alltså att den svenska läsaren inte ska förstå vissa ord i måltexten, och därför antingen måste gissa sig till ordens betydelse med hjälp av kontexten, eller själv ta reda på vad de betyder. Detta gäller bland annat följande ord:

abi : påhängsord vid ja-/nej-fråga, motsvarande Inte sant? (Faraclas 2008:364, 366) nkọ : frågeord som ungefär motsvarar engelskans what about? eller svenskas då? oya : uppmaning som betyder låt oss sätta igång; kom igen nu

Ọgbẹni : herrn

Chineke! : exklamation motsvarande Herregud!17

r) Idiom

Det förekommer ett idiom i källtextens pidgindialoger, Shine your eye (S. 73). Uttrycket betyder samma sak som svenskans Håll ögonen öppna, det vill säga en uppmaning om vaksamhet och försiktighet. Uttrycket går att hitta i ordlistor över nigeriansk pidgin¹⁸, en möjlighet som skulle gå förlorad om uttrycket översattes ordagrant till svenska med exempelvis Skin ditt öga. Här har jag gjort bedömningen att uttryckets innebörd bidrar till handlingen och därmed är viktigare än en källtextnära form. Jag har därför översatt med Hålla din öga öppen, vilket är i linje med den pidginsvenska grammatik jag utarbetat samtidigt som det omedelbart för tankarna till det svenska uttrycket håll ögonen öppna.

Mot bakgrund av det som sagts ovan, är det i vissa fall svårt att dra en tydlig gräns mellan användningen av standardengelska, nigeriansk engelska och pidginengelska i källtextens dialoger. Dessutom kan den korta redogörelsen för några av den nigerianska pidginengelskans

17 Med undantag för abi, är orden i detta stycke översatta med hjälp av http://naijalingo.com/

42

kännetecknande drag knappast betraktas som fullständig och uttömmande. Översättningen av källtextens dialoger kan därför inte göra anspråk på att motsvara nigeriansk pidgin på ett syntaktiskt och morfologiskt korrekt sätt. I stället är målsättningen att bryta mot standardspråket och ge läsaren en känsla för nigeriansk pidgin. Detta har jag försökt åstadkomma bland annat genom användning av en något förenklad grammatik, en delvis avvikande syntax, direkta lånord samt ålderdomliga eller dialektala ordformer. Som Thomason (2008:244) påpekar, är engelsk pidgin obegriplig för modersmålstalare av engelska eftersom pidgin har sina egna lexikaliska och grammatiska egenskaper, snarare än att utgöra en förenklad version av sitt lexifierande språk (dvs. engelska). Av denna anledning är vissa ord och formuleringar i måltexten avsiktligt svårbegripliga eller till och med obegripliga. Om jag själv har haft svårt att förstå källtextens pidgindialoger, har jag ibland försökt att återskapa samma effekt i måltexten. Detta grepp är en strävan efter att åstadkomma samma upplevelse för den svenska läsaren som originalet gör för en engelsktalande läsare som saknar kunskaper i pidgin. Det vore säkert möjligt att utarbeta svenska dialoger som återger nigeriansk pidgin på ett sätt som är mer korrekt ur lingvistisk synpunkt. Detta skulle kräva en noggrann kartläggning av de utmärkande dragen hos nigeriansk engelska respektive nigeriansk pidginengelska, samt en grundlig genomgång av det svenska språkets grammatik i syfte att skapa likvärdiga eller liknande syntaktiska och morfologiska skiften i det svenska språket. En sådan ansats ryms inte inom ramarna för denna uppsats, men kan utgöra ett framtida forskningsprojekt med målsättning att möjliggöra en trovärdig och konsekvent överföring av nigeriansk pidginengelska vid översättning av nigeriansk skönlitteratur till svenska.