I samband med att eleverna läser om industrialiseringen och demokratiseringen under 1800- och 1900-talet, så ska de även studera globala förändringsprocesser och händelser. Där nämns migrationen som en process eleverna ska ha kunskap om i det centrala
innehållet på både gymnasienivå och grundskolenivå. Magnus Hermansson-Adler 83
skriver i sin bok Historieundervisningens byggstenar att en viktig anledning till att vi läser historia är för att vi behöver rötter för att skapa oss en identitet, samtidigt som vi med hjälp av historiska kunskaper kan förstå den verklighet vi lever i. Med historiska kunskaper kan vi förstå vilka motiv och syften som påverkade historiska personer att agera som de gjorde. 84
Emigrationen under 1800-talets andra hälft är en viktig historisk händelse att ha i åtanke för att förstå Sveriges utveckling. Eleven måste ha en förförståelse till vad som skapade behovet till emigration och vad konsekvenserna blev av att människor
emigrerade. I detta fallet kan det vara intressant att fundera på både vilka
konsekvenserna blev i Sverige och även konsekvenserna i de länder som tog emot Sveriges emigranter.
Emigrationen är en historisk händelse som många elever känner till, kanske för att de hört om emigrerande släktingar i Amerika eller liknande. Personligen tycker jag att det är en historisk händelse som får för lite uppmärksamhet i klassrummet och jag upplever att ämnet ofta tas emot väl hos eleverna eftersom det är historia om vanliga människor. För oss som bor i ett område där emigrationen varit hög så blir emigrationen också mycket av en lokalhistoria, vilket väcker intresset ytterligare hos eleverna. De kan känna en större anknytning till ämnet än vad det gör för ett krig som utspelat sig långt borta.
Ämnet migration är viktigt eftersom det också är aktuellt i vår nutid, skillnaden är att Sverige nu sedan länge varit ett invandrarland och många elever tror nog att det alltid varit så. Eleverna måste känna till historien om att Sverige inte alltid varit ett väletablerat land som i vår nutid. De måste veta att människor levt under så dåliga förhållanden på grund av matbrist och arbetslöshet att de varit tvungna att lämna landet och inte återvända tillbaka. Hade fler elever och människor varit medvetna om detta hade de kanske haft en annan förståelse och sympati för världens flyktingar och Sveriges invandrare. Många av Sveriges invandrare har precis som Sveriges emigranter under 1800-talet fått fly eller emigrera, för att få chansen att skapa sig ett drägligt liv, eftersom platsen där de föddes inte kunde ge rätt förutsättningar. Jag tror att många invandrare eller flyktingar skulle känna en större samhörighet med Sverige, om de kände till att det funnits dåliga tider här också. Kanske skulle känslan av framtidstro väckas om
utveckling i deras hemländer, som de varit tvungna att lämna, om de visste att Sverige utvecklats och blivit ett välfärdsland.
Precis som många svenska emigranter återvände till Sverige, hade nog många av dagens flyktingar också velat återvända hem om de visste att deras liv och framtid inte stod på spel. I jämförandet med push-pull teorin så går det se likheterna mellan Sveriges emigration och dagens emigration.
Den kvantitativa metoden som använts i undersökningen med sammanställningar i tabeller är en metod som eleverna också kan träna på i skolan. Då behöver eleven använda sig av både matematik och kanske bruka program som Excel eller liknande i datorn. Även om metoden undersöker en historisk källa i detta fallet, så kan metoderna användas till andra undersökningar eleven ska genomföra. Förmågan att tyda äldre skrivstil från kyrkböckerna via Riksarkivet eller Arkiv Digitals hemsida är nog något som många elever skulle tycka var roligt, oavsett om de går på högstadiet eller
gymnasiet, det är en typ av problemlösning att klura ut vad böckerna säger. Metoderna kräver tålamod som belönas när tabellen står färdig och sammanställd. Den här typen av arbete hade kunnat göras som ett gemensamt grupparbete i en klass för att visa att man inte enbart behöver använda sig av kvalitativa metoder och läsande av faktaböcker.
Referenser
Otryckt källmaterial
Utflyttningsböckerna från socknarna i Sunnerbo härads kyrkoarkiv. (Arkiv Digital) Summariska folkmängdsredogörelser och utflyttningsböcker från perioden 1880-1895. (Digitala forskarsalen, Riksarkivet)
Internetkällor
arkivdigital.se
sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Litteratur
Beijbom, Ulf, Mot löftets land: den svenska utvandringen, LT, Stockholm, 1995. Beijbom, Ulf, Uppbrott från stenriket: utvandring från Kronoberg och kronobergare
bortom haven, Emigrantinstitutets vänner, Växjö, 2000.
Bergsjö, Ronja, De stenplockande emigranterna, b-uppsats, Linnéuniversitet, 2020. Dahlgren, Stellan & Florén, Anders, Fråga det förflutna: en introduktion till den
moderna historieforskningen, Studentlitteratur, Lund, 1996.
Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar : grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik, 3., [rev. och utvidgade] uppl., Liber, Stockholm, 2014. Johansson, John (red.), En smålandssocken emigrerar: en bok om emigrationen till
Amerika från Långasjö socken i Kronobergs län, Långasjö emigrantcirkel, Långasjö, 1967.
Johansson, Lennart, “ Bland bondehövdingar och glasarbetare”, i Landen kring sjöarna:
en historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart (red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.
Karlsson, Ingvar, “Industrialisering och utvandring”, I Utvandring från Kronoberg: en
temabok, Beijbom, Ulf (red), Kronobergs läns hembygdsförb., Växjö, 1978.
Larsson, Lars-Olof, ”Land och län under kristendomens millennium”, i Landen kring
(red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.
Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1. uppl., SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle, Stockholm, 1994
Rydén, Josef, “Industri med fördröjning” i Landen kring sjöarna: en historia om
Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart (red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.
Wirén, Agnes, Uppbrott från örtagård: utvandring från Blekinge till och med år 1870 =
[Emigration from the county of Blekinge up to the year 1870], Nya Lagerblads tr., Diss. Lund : Univ.,Lund, 1975.
Åberg, Göran, “Kyrko- samfundsliv från kring 1800”, i Landen kring sjöarna: en
historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Johansson, Lennart (red),[Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum], Växjö, 1999.
Åkerman, Sune, “Migrationen - ett tvärvetenskapligt forskarområde”, i Utvandring: den
svenska emigrationen till Amerika i historiskt perspektiv, Ohlander, Ann-Sofie (red.), Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1973.
Tabellförteckning
Tabell 1. Folkmängden i Sunnerbo härad åren 1865-1895 och procentuell förändring
till föregående årtal. 21
Tabell 2. Antalet emigranter från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889
fördelat mellan män och kvinnor. 23
Tabell 3. Åldersfördelningen bland emigranterna från Sunnerbo härad under
åren 1880-1889. 24
Tabell 4. Emigrerande familjer från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. 25
Tabell 5. Familjemigration från Sunnerbo härad under åren 1880-1889. 26
Tabell 6. De manliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar
1880-1889. 27
Tabell 7. De kvinnliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar
1880-1889. 28
Tabell 8. Länderna dit emigranterna från Sunnerbo härad emigrerade åren
1880-1889. 29