Emigranterna från Sunnerbo härad kopplade till tidigare forskning och teorierna

Den tredje och fjärde frågeställningen handlar om att jämföra emigrationen från Sunnerbo härad med Kronobergs län och hela Sveriges rike, samt att se om push-pull teorin och det sociologiska betraktelsesättet kan användas för att förklara emigrationen från Sunnerbo.

7.2.1 Beslutet att emigrera

I push-pull teorin hävdar Lundh och Ohlsson att beslutet till migration sker i tre steg. Först att emigranten tar beslutet att emigrera och det beslutet tas främst för att

63 Beijbom, 2000, s.56.

64​Johansson, 1967, s.780f.

65​Wirén, 1975, s.68​.

66​Beijbom, 1995, s.23.

7.2.1.1 Levnadsstandarden och arbetsmöjligheterna

Under åren 1880-1889 hade utvandringen från Kronoberg en nästan jämlik

könsfördelning, då 49,2% var kvinnor, i hela Sverige beräknades den kvinnliga andelen emigranter vara cirka 43,5%. Att 49,0% av Sunnerbos emigranter var kvinnor passar 63

ihop med Kronobergs kvinnliga andel under åren 1880-1889. Andelen kvinnor från Sunnerbo och Kronoberg är betydligt högre än det svenska genomsnittet, samtidigt som Sunnerbos kvinnliga andel är högre än Långasjös socken i sydöstra Kronoberg på 42,6%. I Långasjö socken motiverades antalet färre kvinnor med att kvinnorna sökte sig till svenska städer för tjänstearbete istället för att emigrera. Detsamma gäller Anges 64

Wiréns undersökning, som visar att fler kvinnor flyttade till städerna än vad männen gjorde, troligtvis på grund av kvinnoöverskottet som rådde i Sverige. En del kvinnor emigrerade vidare utomlands efter en tid i staden, medan männen emigrerade direkt från landsbygden. Detta är en variabel som teorin om det sociala betraktelsesättet tar upp, 65

att människor som valt att flytta tidigare kan ha lättare för att flytta igen. Ulf Beijbom visar också på detta, det uppskattas att över tre fjärdedelar av emigranterna från Stockholmsförsamlingarna Klara och Katarina vid 1800-talets slut var inflyttade till staden och att de troligtvis valt att emigrera till Amerika på grund av missförhållandena i Stockholm. 66

Denna undersökning har inte tittat på emigranternas födelsesocknar, eftersom många emigranter var unga så hade de troligtvis inte hunnit flytta många gånger. Samtidigt som de troligtvis inte hade varit motiverade att flytta till Kronoberg. En orsak som gjorde att flera kvinnor från Sunnerbo valde att emigrera utomlands på direkten kan ha varit för att de såg chansen att få arbete i en av Sveriges storstäder svårare, än att få arbete i utlandet. Dessutom ligger Kronoberg ganska långt ifrån Sveriges storstäder och troligtvis ökade möjligheten till arbete om personerna skaffade betyg och tog sig utomlands. På

1880-talet hade emigrationen från Sverige redan ägt rum i decennier, vilket gjorde att människorna kunde ha fler kontakter utomlands än vad de hade i Sveriges städer, detta

67​Karlsson, 1978, s.102f​.

68​Johansson, 1967,s.784f.

69​Beijbom, 2000, s.70f.

70​Beijbom, 2000, s.68ff.

gäller både för kvinnor och män. Troligtvis hade kvinnorna svårare att finna arbete än männen eftersom många yrken var mansdominerade. Den mansdominerade

arbetsmarknaden kan varit en faktor som gjorde att män vågade emigrera utomlands på direkten. Kvinnliga emigranter från Sunnerbo hade troligtvis inte mycket att förlora, det saknades både arbeten och män att ingå äktenskap med eftersom det emigrerade fler män än kvinnor. De med kontakter i utlandet hade chansen att få hjälp och kunde de inte få arbete så kunde de kanske ingå äktenskap, istället för att vara i Sverige och arbeta som piga eller vara hemmadotter. Ingvar Karlsson skriver att majoriteten av alla arbeten för ungdomar var hårda, smutsiga och lågavlönade. 67

Människorna i Kronoberg som var kopplade till jordbruket hade haft sämre förutsättningar under hela 1880-talet och arbetsmarknaden räckte inte till den stora befolkningen. Majoriteten av de som inte var arbetslösa hade ett slitsamt och lågavlönat arbete inom jordbruket. Detta gjorde att både arbetslösa och lågavlönade troligtvis kände motivation att arbetskraftutvandra.

Från Sunnerbo härads socknar var piga och dräng de vanligaste yrkestitlarna. Vilket det även var bland Långasjö sockens emigranter under 1880-talet. I Kronobergs län 68

beräknades 35,5% av emigranterna vara pigor och hela 51,5% av emigranterna under åren 1845-1900 var jordbruksföretagare eller jordbruksarbetare, då är inte hemmadöttrar och hemmasöner inräknade. Vilket stämmer in på Sunnerbos emigranter, där endast en 69

liten andel hade koppling till hantverk-,militär-,handels-, bokföring- eller läraryrken. De olika titlarna och yrkena kan ses i detalj i tabell 6 och 7.

Nationellt så syns det att titlarna på emigranterna är påverkade utifrån de branscher befolkningen livnärde sig på i länet. Titlar som industriarbetare och hantverkare var vanligare hos emigranter från Gävleborgs län i sydöstra delen av Norrland, jämfört med Kronoberg eftersom Gävleborg var mer industrialiserat. En gemensam faktor bland emigranterna nationellt sett, är emigrationen bland unga män för att undslippa

värnplikten eller exercisen. På 1880-talet hade det varit fred i Sverige sedan 1814, fast 70

71​Beijbom, 1995, s.17f

72​Beijbom, 1995, s.29.

gå ut i krig eller leva som soldattorpare. En indelt soldat fick troligtvis en liten bit mark att försörja sig på, tills dagen han skulle ut i krig. Detta var ett nationellt system som gällde fram till den allmänna värnplikten infördes helt. Troligtvis kunde livet som soldat vara lika odrägligt som för en torpare, eftersom de ofta fick vara jordbruksarbetare för att klara att försörja sig själva och sin familj.

7.2.1.2 Samhällsförändringar

Könsmässigt är emigrationen från Sunnerbo härad nästan jämlik och majoriteten är unga människor. De flesta som emigrerade från Kronoberg var i åldern 20-29 år, följt av åldersintervallen 15-19 år under 1880-talet, den åldern passar även in på Sunnerbos emigranter. Kronobergs län skiljer sig inte mycket från den nationella statistiken om emigranternas ålder. Eftersom barnadödligheten minskade i Sverige blev det

födelseöverskott och några år senare fanns många unga arbetsföra människor. Samtidigt som skiftesförändringarna hade ändrat förhållandena på landsbygden, meningen var att det skulle skapa individuella företag istället för by-kollektiv. Istället splittrades

gemenskapen och byborna hade ingen gemensam träffpunkt längre, de kunde träffas i kyrkan, fast det var inte givet längre eftersom de frikyrkliga rörelserna började växa fram. Skiftesförändringarna blev en fördel för många hemmansägare samtidigt som underklassen växte och fick sämre förutsättningar att försörja sig. Skiftena kunde öka 71

effektiviteten i jordbruket och individualiteten ökade troligtvis möjligheten för hemmansägare att sälja sina fastigheter, för att ha råd att utvandra.

En kulturell faktor bland Sveriges emigranter är kopplingen till väckelserörelserna. I Sverige var det legaliserat med religionsförföljelse mellan åren 1726 till 1858. Även 72

om religiös förföljelse inte var tillåtet på 1880-talet så tog det decennier innan det blev religionsfrihet i Sverige, troligtvis lockade religionsfriheten i Amerika många svenska emigranter. Precis som politiska faktorer gjorde. Det var överklassen som bestämde i Sverige vilket gjorde att underklassen inte kunde påverka sin egen situation, även om de nya folkrörelserna som växte fram under 1880-talet några decennier senare skulle lyckas få inverkan på politiken.

73​Beijbom, 2000, s.48.

74 ​Karlsson,1978, s,79.

7.2.2 Valet av emigrationsland

Det andra steget med valet av emigrationsland kan vara kopplat både till kostnaden av resan och hur länge emigranten planerade att var hemifrån. De som kunde valde Nordamerika, medan kortsiktiga arbetskraftsutvandrare valde Danmark eller länder i Europa. Kostnaden för emigration tar inte push-pull-teorin hänsyn till, fast valet av emigrationsland och alla de som stannade i Sverige hade nog inte varit detsamma om emigrationen varit gratis. Sett till emigranternas yrkestitlar inom jordbruket och deras unga ålder så dras slutsatsen om att majoriteten var arbetskraftsutvandrare.

Under emigrationsprocessen mellan 1851-1940 emigrerade 81% av alla kronobergare till USA, 13% till Danmark och 3% till Tyskland. Den nationella statistiken talar för att 73

majoriteten av emigranterna valde Nordamerika, dock är de oklart vilket land i Nordamerika de valde. Emigrationen till Tyskland och Danmark var högre under de första åren av emigrationen, troligtvis eftersom resan dit var billigare. Under 1880-talet beräknades 80-90% av emigranterna från sydvästra Kronoberg ha utvandrat till

Nordamerika och undersökningen för hela Sunnerbo under 1880-talet visade att 85,8% 74

emigrerade till Nordamerika. I utflyttningsböckerna har prästen oftast angett

Nordamerika, det finns ingen information om vilket land i Nordamerika som valdes även om vissa präster har angett delstater. Troligtvis valde majoriteten av emigranterna att bosätta sig i USA, fast en del kan även valt Kanada.

Sunnerbo härad har haft ett lägre antal emigranter till Danmark, än vad som

förekommer i den genomsnittliga statistiken i Kronoberg. Anledningen till att statistiken från de undersökta åren på 1880-talet skiljer sig från Kronobergs migrationsstatistik under åren 1851-1940, beror till stor del på att fler hade råd att köpa biljett till

Nordamerika under 1880-talet. När folk inte hade råd med en biljett till Nordamerika blev det istället arbetskraftsutvandring till Danmark eller Tyskland. Grannländerna sökte pigor, jordbruksarbetare och hantverkare, samtidigt som lönen var högre än i Sverige. Ibland betalade arbetsgivaren kostnaden för resan, vilket gjorde att de fattigaste som inte kunde köpa en biljett själva också kunde emigrera. Det emigrerade troligtvis många fler människor till Danmark och Tyskland än vad statistiken berättar. Präster antecknade inte

75​Beijbom, 1995, s.54.

76​Beijbom, 1995, s.28.

77​sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043558_00284#?c=&m=&s=&cv=283&xywh=1378%2C4031%2C2176%2C1705​ (4/12 2020)

78​Beijbom, 1995, s.41.

alltid ner resan i utflyttningsböckerna eftersom det ansågs som en tillfällig resa. Det var inte heller vanligt att resenärerna behövde visa pass eller utflyttningsbetyg för resan till ett grannland. I Sverige drogs utvandringsfriheten in 1884, bland annat för rädslan att 75

alla värnpliktiga skulle utvandra. Den indragna utvandringsfriheten innebar att alla utvandrare skulle uppvisa ett utflyttningsbetyg och de som var värnpliktiga skulle även ha tillstånd från regementet. Prästen i Traryd har antecknat människor som flyttat utan 76

lov i folkmängdsredogörelsen i början av 1880-talet. För året 1881 har han antecknat att 6 personer rymt till Amerika utan betyg samt ytterligare 5 personer och att 13 personer åkt till Danmark utan fullständiga betyg. Anteckningarna i folkmängdsredogörelsen 77

har upphört under andra delen av 1800-talet och troligtvis skrivits i en annan bok. Troligtvis har de andra prästerna i Sunnerbo härad antecknat liknande uppgifter i en annan bok.

7.2.4 När emigranterna emigrerade

Det tredje momentet är inriktat på när emigrationen skedde. Det har en stark koppling till högkonjunkturer i destinationslandet. Eftersom Sveriges jordbruk gick bakåt redan i början av 1880-talet så kan många människor redan då beslutat att de skulle emigrera och börjat spara till en biljett. Åren 1882 och 1887 är de åren då emigrationen var störst från Sverige med cirka 50 000 emigranter per år. En förklaring till att de åren har 78

störst utvandring kan vara för att Amerika hade depression i mitten av 1880-talet, så många emigrerade innan och efter depressionen. Emigranter hade troligtvis svårare att få arbete i Amerika under depressionen. Det kan också ha varit så att fattiga människor inte hann samla ihop pengar till sin biljett innan depressionen i Amerika bröt ut eller för att människor i Amerika samlade ihop pengar och skickade hem och därför blev

emigrationen betydligt större efter depressionen. Något som styrker emigrationen kopplad till högkonjunkturer är att emigrationen i Europa inte påverkades mycket under åren 1883-1886. Denna undersökning är inte specificerad på årtal, fast det hade varit aktuellt för att bygga vidare på undersökningen och testa denna teorin djupare.

79​Beijbom, 1995, s.18.

80​Wirén, 1975, s.85.

81​Johansson, 1967, s

82​Karlsson, 1978, s.102f​.

Informationsspridningen är en faktor som push-pull teorin inte räknar in men som till viss del ingår i det sociologiska betraktelsesättet. Informationsspridningen hade ett stort inflytande på emigranterna från Sunnerbo eftersom emigrationen ägt rum i decennier och att annonserna och reportage publicerades i tidningar i Kronoberg redan på 1850-talet. Efter införandet av folkskolan 1842 ökade läs- och skrivkunnigheten i Sverige, vilket gjorde att fler människor kunde ta del av informationen som spreds i tidningar och läsa brev från släktingar och vänner i utlandet.

Ulf Beijbom menar att den första gruppemigrationen startade i anknytning till nödåren i slutet på 1840-talet för att sedan övergå till massemigration i slutet av 1860-talet. Så 79

på 1880-talet var massemigration från Sverige till Nordamerika igång vilket gjorde att människor i Sverige troligtvis hade kontakter som kunde förmedla information.

7.2.5 Familjemigration

Agnes Wirén konstaterade i sin undersökning att 54% av emigranterna till Nordamerika i slutet av 1860-talet emigreade med sin familj, fast att familjemigrationen successivt minskade. Under 1880-talet var 28,9% av Långasjös utvandrare familjemigranter. 80 81

Medan Ingvar Karlsson menar att mindre än vad tjugonde emigrant var gift eller

tillhörde en familj. En tredjedel av Sunnerbos emigranter flyttade tillsammans med sin 82

familj och minst två tredjedelar var kärnfamiljer med båda föräldrarna och barn.

Sunnerbos och Långasjö sockens andelar av familjemigranter skiljer sig inte mycket åt, samtidigt som vi ser att familjemigrationen minskat sedan 1860-talet. Min undersökning visade att sydvästra Sunnerbo hade en familjerelaterad emigration på 31,3% under 1880-talet. Karlsson presenterar en lägre siffra, skillnaden kan bero på att olika

tidsperioder undersökts. Familjemigrationen tyder på att människorna troligtvis hade ett kapital i Sverige som de kunde sälja för att bekosta biljetterna till hela familjen.

Emigrationen från Sunnerbo härad passar ihop med push-pull-teorin som menar att majoriteten emigrerar ensamma. En faktor som undersökningen kan styrka är kedjemigrationen. Från Sunnerbo har flertalet kvinnor med titeln hustru emigrerat,

ibland ensamma och ibland tillsammans med sina barn, eftersom de inte titulerats som änkor så har troligtvis deras män emigrerat tidigare. Det finns också möjlighet att de som emigrerade ensamma redan hade familj i destinationslandet eller att de skulle skicka hem pengar eller ta emot familjemedlemmar i framtiden.