Studiens resultat visar att förskollärare har varierande uppfattningar om målet med boksamtal hur de uppfattar en sådan måluppfyllelse. I resultatet framkom det tydliga varierande uppfattningar hos förskollärarna beroende på deras tidigare erfarenheter och kunskaper om boksamtal. Vi hoppas att föreliggande studie kan förse förskollärare med nya insikter och kunskaper om hur boksamtal kan genomföras. Dessutom hoppas vi att studiens resultat kan leda till diskussioner och reflektioner mellan verksamma förskollärare och att studien kan inspirera förskollärare till att arbeta mer med boksamtal.
den reviderade läroplanen vad gäller att barn ska få lyssna till och samtala om litteratur. Därav, föreslås vidare forskning i att identifiera de här bristerna och hur den här problematiken kan förhindras för att säkerställa en rättssäker och jämställd framtid för de kommande generationerna.
Referenslista
Ahlskog-Björkman, E., & Björklund, C. (2016). Communicative tools and modes in thematic preschool work. Early Child Development and Care, 186(8), 1243-1258. doi:
10.1080/03004430.2015.1085863
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber
Björklund, C., & Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens öppenhet och undervisningens
målorientering i förskolan.
https://forskul.se/wp-content/uploads/2019/03/ForskUL_vol7_nr1_2019_s64-85.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Brodin, J., & Renblad, K. (2019). Improvement of preschool children’s speech and language skills.
Early Child Development and Care, 1–9. doi: 10.1080/03004430.2018.1564917
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning
och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Chambers, A. (1994) Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Norstedts.
Dahlgren, L-O., & Johansson, K. (2012). Fenomenografi. I A. A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s.122-135). Stockholm: Liber.
Damber, U., Nilsson, J. & Olsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Einat, N. (2018). Enchancing language and print-concept skills by using interactive storybook reading
in kindergarten. Journal of Early Childhood Literacy, 2018, Vol. 18(4) 545–569. DOI: 10.1177/1468798417694482
Fredriksson Sjöberg, M., (2014). Vad händer med dialogen? En studie av dialogisk interaktion mellan
pedagog och barn i förskolan.(Licentiat-uppsats, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:752282/FULLTEXT01.pdf
Gardner-Neblett, N., Holochwost, J. S., Cranley Gallagher, K., Iruka, U. I., Odom, L. S., & Pungello Bruno, E. (2017). Books and Toddlers in Child Care: Under What Conditions are Children Most Engaged?. Child Youth Care Forum, 473-493. doi: 10.1007/s10566-017-9391-4
Gosen, N. Myrte. (2015). Teachers’ orientation to kindergartners’ different interactional competences: Telling personal experiences during shared readings of picture books. Research on Youth and
Language, 9(2), 138-156.
Granbom, I. (2011). ”Vi har nästan blivit för bra”. Lärares sociala representationer av förskolan som
pedagogisk praktik.(Doktorsavhandling, Jönköping University, Jönköping). Hämtad från
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:442237/FULLTEXT01.pdf
Grover Aukrust, V. (2001). Talk-focused talk in preschools – culturally formed socializations for
talk? First Language, 21, 57–82.
Guck, A. (2012). Incorporating Literacy Props in Preschool Play. (Doctoral thesis, The college at Brockport, New York). Hämtad från: http://digitalcommons.brockport.edu/ehd_theses/164
Holmes, M. R., Gardner, B., Kohm, K., Bant, C., Ciminello, A., Moedt, K., & Romeo, L. (2019). The relationship between young children’s language abilities, creativity, play and storytelling. Early
Child Development and Care, 244-254. doi:10.1080/03004430.2017.1314274
Hvit Lindstrand, S. (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. (Doktorsavhandling, Jönköping Universitet, Dissertation Serie No. 30). Hämtad från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:809835/FULLTEXT02.pdf
Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 1(14) s. 45–58 Hämtad från:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/991/842
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning,
Vol 12(1),
p. 1–16. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1232/1499
Lee, Y.B. (2016).
Facilitating Reading Habits and Creating Peer Culture in Shared Book Reading:An Exploratory Case Study in a Toddler Classroom. Early Childhood Educ J (2017) 45:521–
527 DOI 10.1007/s10643-016-0782-1
Ljungström, Viveka (2006). Läsningens tre hemligheter. I Ljungström, Viveka & Hansson, Catharina (red.). Boken om läsning: en handbok om barns språk- och läsutveckling. 1. uppl. Stockholm: Barnens bokklubb, ss. 6-14
Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
King, E. S. (2013). Small Group Times in the Nursery Setting: A forum for developing children’s speech, language and Communication?. (Doctoral thesis, University of London). Hämtad från http://discovery.ucl.ac.uk/10018012/7/__d6_Shared%24_SUPP_Library_User%20Services_Cir culation_Inter-
Library%20Loans_IOE%20ETHOS_ETHOS%20digitised%20by%20ILL_KING%2C%20S.E. pdf
Kärnebro, K. & Lundström, U. (2018). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 5: Läslyftets organisering
och genomförande i förskolan.Umeå: Centre for Evaluation Research.
Marton (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us.
Instructional Science 10(2), 177-200. Doi: 10.1007/BF00132516
Massey, L. S. (2013). From the reading rug to the play center: enhancing vocabulary and comprehensive language skills by connecting storybook reading and guided play. Early
Childhood Educ J, 41, 125-131. doi:10.1007/s10643-012-0524-y
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forsknings-metodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning, vol 9(7) p. 1-14.
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1012/1173
Regeringskansliet. (2016). Regeringens insatser inom området läsförståelse, ett av de ämnesområden som mäts i PISA. Hämtad 2019-11-29 från
https://www.regeringen.se/artiklar/2016/11/regeringens-insatser-inom-omradet-lasforstaelse- ett-av-de-amnesomraden-som-mats-i-timss-timss-advanced-och-pisa/
Sime, D. (2006). What do learners make of teachers' gestures in the language classroom?
International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, 44(2), 211-230.
Sheridan, S., & Gjems, L. (2016). Preschool as an Arena for Developing Teacher Knowledge Concerning Children’s Language Learning. Early Childhood Education Journal, vol.45(3), 347–357. doi:10.1007/s10643-015-0756-8
Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgr anskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6a 65d9fe?file=4001
Skolverket. (2019). PISA 2018 – 15 åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Udaka Jamie, I. (2009). Cross-Age Peer Tutoring in Dialogic Reading: Effects on the language development of young children. (Doctoral thesis, University of Massachusetts Amherst, Amherts). Hämtad från
https://scholarworks.umass.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.com/&httpsre dir=1&article=1132&context=open_access_dissertations
Utbildningsdepartementet. (2013). Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling – Läslyftet.
Hämtad 2019-11-29 https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2366e/1526475667666/U2013- 7215-S_Laslyftet.pdf
Bilagor
Bilaga 1
Samtyckesblankett för medverkande pedagoger:
HEJ!
Ermelina och Johanna heter vi!
Vi är två förskollärarstudenter som studerar vår sista termin vid Högskolan i Halmstad. Vi söker förskollärare som är intresserade av att medverka i vårt examensarbete, där vi vill undersöka vad förskollärare vill uppnå med boksamtal och hur de genomför boksamtalet för att uppnå detta.
Undersökningen kommer gå till på så sätt att ni filmar er själva under tre lässtunder, där respektive lässtund är omkring 10 minuter. Detta planerar ni in och genomför på egen hand, därefter träffar ni oss på en intervju där vi tillsammans kommer att titta på era sekvenser, ställa frågor och samtala kring innehållet.
Intervjuerna kommer att ske individuellt där vi samlar in materialet via ljudupptagning och anteckningar. Vi utgår ifrån vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att vi vill ha ert samtycke till deltagande, där ni får lov att avbryta er medverkan när ni vill utan några negativa konsekvenser. Det innebär också att om ni deltar är ni anonyma och avidentifieras i studien, endast vi kommer att ha tillgång till det insamlade materialet vilket även kommer att raderas när vi är klara med vårt examensarbete.
Är ni intresserade av att medverka så hör av er till: Ermelina Bajraktari XXXXX@student.hh.se Telefon: xxx-xxxxxxx Johanna Norberg XXXXX@student.hh.se Telefon: xxx-xxxxxxx
Hoppas på att få höra från er!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– –
a. Jag godkänner att mina svar får behandlas i ert examensarbete
b. Jag godkänner inte att mina svar får behandlas i ert examensarbete
Namnteckning: ________________________________________________Datum: _______Bilaga 2
Samtyckesblankett till vårdnadshavare
Hej alla vårdnadshavare!
Ermelina och Johanna heter vi, två studenter som studerar sista terminen på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Halmstad. Vi skriver just nu vårt examensarbete där vi vill undersöka vad förskollärare vill uppnå med boksamtal och hur de genomför boksamtalet för att uppnå detta.
Undersökningen kommer gå till på så sätt att de medverkande förskollärarna filmar sig själva under tre lässtunder, där respektive lässtund är omkring 10 minuter. Dock kan era barn eventuellt synas och höras under inspelningarna, därmed vill vi ha ert samtycke till att de får lov att medverka under dessa lässtunderna.
Vi vill understryka att vårt examensarbete inte kommer att handla om barnen utan endast om pedagogerna. I vårt examensarbete utgår vi ifrån vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär bland annat att alla medverkande personer avidentifieras och allt dokumenterat material kommer att raderas när vi är klara med vår studie.
Är det något ni undrar över är ni välkomna att kontakta oss: Ermelina Bajraktari XXXXX@student.hh.se Telefon: xxx-xxxxxxx Johanna Norberg XXXXX@student.hh.se Telefon: xxx-xxxxxxx ✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
a. JA, jag/vi ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras
b. NEJ, jag vill inte att mitt barn deltar i aktiviteter som dokumenteras
Vårdnadshavare för: ... ... Datum ... ... Vårdnadshavares namnteckning …...
Bilaga 3
Intervjufrågor:
Berätta varför du valde att pausa filmsekvensen här? Beskriv hur du agerar i den valda filmsekvensen?
Beskriv vad du ville uppnå med den aktuella situationen? Följdfråga: Varför ville du uppnå detta?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
Ermelina Bajraktari Johanna Norberg Ermelina Bajraktari Johanna Norberg