Eftersom studiens slutsatser påvisade att kommunikativa redskap och artefakter hade en central roll för barnens språkutveckling och att pedagoger erbjöd kommunikativa redskap i varierande utsträckning. Vår studies bidrag till forskningen är genom att erbjuda olika artefakter till barn i förskolan skapas förutsättningar till att använda sig av kommunikativa redskap som ett stöd i deras språkutveckling. I sin tur skapas det språkpraktiker i förskolans vardag på ett varierat och mångsidigt sätt. Använder sig pedagogen av digitala redskap eller
36
andra kompletterande redskap som till exempel bilder eller böcker nås alla barn i sin språkutveckling. Genom att pedagoger erbjuder olika kommunikativa sammanhang för barnen, även i den fria leken, i förskolans vardag, skapas språkpraktiker kontinuerligt av de individer som befinner sig i förskolans värld, stora som små.
Vidare forskning bör göras under en längre tid inom samma område för att kunna öka resultatens trovärdighet i studien. Dessutom kan studien utföras på flera förskolor runt om i landet för att se om det finns samband mellan resultaten som framgår. Om studien utförs under en tid då Covid-19 inte begränsar studiens omfång och antalet barn som finns på
37
Referenslista
Axelrod, Y. (2014). “Ganchulinas” and “Rainbowli” Colors: Young Multilingual Children Play with Language in Head Start Classroom. Early Childhood Educational Journal, 45, 103-110.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2.uppl) Stockholm: Liber. Cheep-Aranai, R & Wasanasomsithi, P. (2016). Children´s Voices and Positive Affective Outcomes Regarding Play-Based Language Learning.
PASAA, 52, July-December 2016.
Drury, R. (2013). How silent is the ”Silent Period” for young bilinguals in early years setting in England? European Early Childhood Education Reaearch Journal, 21(3)
380–391.
Groling, L., Cohrdes, C., Tiffin-Richards, S & Schroeder, S. (2018). Effects of Preeschooler´s storybook exposure and literacy environments on lower level and higher level language skills. Reading and writing, 32, 1061-1084.
Hungi, N., Njagi, J., Wekulo, P & Ngware, M. (2018). Effects of Language of Instruction on Learning of Literacy Skills Among Pre-primary School Children from Low-income Urban Communities in Kenya. Early Childhood Education Journal, 46, 187-199.
Ibrahim, N. (2016). Enacting identities: Children´s narratives on peerson, place and experiences in fixed and hybrid spaces. Education Inquiry, 7(1), 69-91.
Jordan, B., & Hendersson, A. (1995). Interaction Analysis: Foundation and practice.
The Journal of the Learning Sciences, 4(1), 39-103.
Kenner, C & Ruby, M. (2012). Connecting children´s worlds: Creating a multilingual syncretic curriculum through partnership between complementary and mainstream schools. Journal of Early Childhood Literacy, 13(3), 395-417.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborgs universitet. Hämtad 2019-12-20 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Ljunggren, Å. (2013). Erbjudande till kommunikation i en flerspråkig förskola. (Licentiatuppsats. Malmö Högskola). Hämtad 2020-01-12 från
www.mah.se/muep
Moinian, F., Kjällander, S & Dorls, P. (2016). Mother tongue language teaching with digital tablets in early childhood education: A question of social inclusion and equity. He Kupu,
4(3),19-29.
Murillo, E., Ortega, C., Otones, A., Rujas, I & Casla, M. (2018). Changes in the Synchrony of Multimodal Communication in Early Language Development. Journal of Speech,
38
Language and Hearing Research, 61, 2235-2245.
Norling, M & Sandberg, G. (2017). Swedish preschool teacher´s perspectives on
multilingual children´s emergent literacy development. World Journal of Educational
Research, 51(1).
Olausson, A. (2012). Att göra gällande - Mångfald i förskolebarns kamratkulturer.
(Doktorsavhandling. Umeå universitet). Instutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Hämtad 2020-01-07 från
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A483605&dswid=6008
Skaremyr, E. (2014). Nyanländas barns deltagande i språkliga händelser i förskolan.
Karlstad University Studies. Hämtad 2019-12-28 från
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf
Skaremyr, E. (2019). Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola. Universitetstryckeriet, Karlstad. Hämtad 2019-12-23 från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?=diva2%3A1303596&dswid=715
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat Modersmål än svenska. Rapport 2010:16. Hämtad 2019-12-20 från
www.skolinspektionen.se
Skolverket. (2011). Barn, elever och personal – riksnivå 2011. Rapport nr.357. Hämtad 2019-12-20 från http://www.skolverket.se
Skolverket. (2013). Barn, elever och personal – riksnivå 2013. Rapport nr.388. Hämtad 2019-12-23 från http://www.skolverket.se/getFile?file=3023
Skolverket. (2019). Förskola, barn och grupper – tabell 2. Hämtad 2020-01-05 från www.skolverket.se
Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns
språkutveckling. Padeia. 1904-9633.;4, 29-37.
UNICEF. (2017). Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts Akademiska Förlag.
39
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society – The Development of Higher Psychological
Processes. Harvad University Press, Cambridge, Massachusetts and London, England.
Vygotskij, L. S. (1986). Thought and language. Cambridge, MA: MIT Press. Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press. Wood, D., Bruner, J & Ross, G. (2006). The role of tutoring in problemsolving.
I J. S. Bruner (Red.), In Search of Pedagogy. Vol. 1. The selected works of Jerome S.
Bilaga
Samtyckesblankett
Hej! Vi är två studenter som heter Marina och Malin och vi läser på Halmstad högskola. Vi läser till förskollärare och just nu läser vi vår sista kurs, examensarbete. Vårt arbete handlar om vilka kommunikativa redskap finns det för barnen i förskolan att använda sig utav som stöd i sin språkutveckling. Förhoppningen med det här arbete är att bidra med kunskap om vilka olika redskap som erbjuds till barnen i sin språkutveckling och hur de används utav barnen. Vi kommer att genomföra videoobservationer på förskolan under två förmiddagar totalt. Deltagande är frivilligt och det innebär att barnen kan när som helst avbryta sitt deltagande. Dokumentationen kommer ske med hjälp av videoobservationer, i form av iPad. Materialet kommer att användas på ett sätt så att barn, förskola och personal inte går att identifiera. Materialet kommer inte att lämna förskolan, det kommer att förvaras tryggt och säkert. Materialet kommer endast att användas till undersökningens syfte och när arbetet är färdigt och godkänt, kommer materialet att raderas. Examensarbetet kommer att publiceras för allmänheten på Diva (digitala vetenskapliga arkivet). Vi, Marina och Malin skulle uppskatta ditt barns medverkande i den här studien. Om du har några frågor får du gärna kontakta oss.
Marina Nilsson & Malin Karlsson
För ytterligare information kan du kontakta vår examinator: Jonnie Eriksson: jonnie.eriksson@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
--- ❏ JA, jag/vi ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras. ❏ NEJ, jag/vi vill inte att mitt barn deltar i aktiviteter som dokumenteras
Vårdnadshavare för:
……….
Datum/ Vårdnadshavares namnteckning
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se