I detta avsnitt har vi diskuterat och problematiserat studiens resultat i jämförelse med tidigare forskning. Syftet med den här studien var att undersöka vilka kommunikativa redskap som finns tillgängliga för barn i deras språkutveckling och hur de används i barnens vardag. Frågeställningarna för studien var: Hur skapas språkpraktiker i förskolan? Hur använder sig
barnen utav kommunikativa redskap som ett stöd i sin språkutveckling? Avsnittet avslutades
31
6. 1 Resultatdiskussion
Resultatet av föreliggande studie visade att barn använde sig av kommunikativa redskap på ett varierat sätt som ett stöd i sin språkutveckling, att de fanns tillgängliga i barnens vardag på förskolan. Vidare visade resultatet att barn använde sig av kommunikativa redskap i olika sammanhang och att de redskapen var olika. I studiens resultat gick det även att utläsa att i vissa fall använde barnen sig av att blanda olika verbala språk som till exempel svenska och arabiska tillsammans och ibland använde de sig av delar av svenska språket tillsammans med fantasispråk som ett stöd när de uttryckte sig. Resultatet visade även att det skapades
språkpraktiker regelbundet och på varierande sätt i förskolan, utifrån vilka individer som fanns i den berörda situationen. Vidare visar resultatet av den här studien att alla barn använde sig av olika kommunikativa redskap när de kommunicerade med barn och pedagog men även att artefakter hade en central roll och erbjöd barnen stöttning.
6. 1. 1 Påhittat språk - ett språk att förstå
Den här studiens resultat visade att en stor del av barnen använde sig av fantasispråk, kommunikativa redskap, som ett stöd när de uttryckte sig verbalt. Vidare visade den här studiens resultat att barnen använde fantasispråk på ett naturligt sätt som en del av sitt verbala språk när de skulle kommunicera med andra individer. Studiens resultat visade att
pedagogerna som deltog i studien både var lyhörda och erbjöd tillfällen för barnen att kommunicera och utforska sina verbala språk och sin flerspråkiga identitet.
Resultatet av den här studien visade att när barnen erbjöds tillfällen och olika kommunikativa redskap som ett stöd när de kommunicerade med andra individer blir de bekräftade i vad de ville förmedla. Cheep-Aranai & Wasanasomsithi (2016) resultat styrkte den här studiens resultat eftersom deras resultat visade att barns utforskning och erfarenhet av verbala språk gav möjligheter för barn att leka och lära. Vidare stod det i deras resultat att när barn prövade sig fram utan regler så många gånger de vill, analyserade barnen det som de provat att
kommunicera med och sedan anpassade det och försökte igen (Cheep-Aranai &
Wasanasomsithi, 2016). I den här studiens resultat kunde man se att kommunicera med flera olika parter, vuxna och barn, vid olika tillfällen som till exempel vid aktiviteter, var central för förskolans verksamhet. Ljunggrens (2013) resultat styrkte den här studiens resultat, att barn ska erbjudas tillfällen till att kommunicera och att pedagoger behövde vara lyhörda när barnen kommunicerade med dem eller andra. Kenner & Rubys (2012) resultat som visade att
32
flerspråkiga barn blev begränsade av utbildningssystemet eftersom de bygger på enspråkiga principer och att lärare ofta var omedvetna om vilka kompletterande delar, verktyg som kunde vara nödvändiga för barn språklärande. Kenner och Rubys (2012) resultat stämde inte överens med den här studiens resultat, som visade att pedagogerna kompletterat med olika artefakter och digitala verktyg som stöd för alla barn oavsett om de var flerspråkiga eller inte.
Forskning visade att oavsett vilket land som barnen bor i behövde de ges möjlighet att kommunicera och använda sig av olika språk, både kroppsligt och verbalt. Det stämde överens med Kulttis (2012) studie där resultatet visade att organiseringen av aktiviteter, tid, upplägg, plats och material bidrog till att skapa förutsättningar för barns kommunikation och språkinlärning. I den här studiens resultat kunde man se att organisering och att se nya vinklar till situationer som uppstod eller miljöer som behövde vara mer inbjudande kunde ha en betydelse för att förstå barnens individuella språkutveckling. Renblad & Brodins (2012) resultat visad att förskolan skulle fokusera på barnens förmågor och vilka möjligheter de erbjöds i sitt lärande och utveckling. Det här stämde överens med den här studiens resultat, att det erbjöds tillfällen och möjligheter för barn att utvecklas utifrån deras förmågor. I studiens resultat kunde det utläsas att pedagogerna har planerat och erbjudit aktiviteterna utifrån barnens förmågor och vart de befann sig i sin språkutveckling och med hjälp av stöttning hjälpa dem att utvecklas i sin utvecklingszon. Det styrkte Olausson (2012) i sin studie, där resultatet visade att stötta barns utveckling, planera och leda aktiviteter men även att ta tillvara på de aktiviteter som skapades av barnen. I resultatet från den här studien visade även att aktiviteterna är inspirerade av barnens egna upplevelser och hade en betydande roll för barns språkutveckling.
6.1.2 Ta del av varandras språk
Resultatet i den här studien visade att alla barnen använde sig av olika kommunikativa
redskap när de kommunicerade, att de flerspråkiga barnen på ett naturligt sätt kunde i både sitt modersmål och andraspråk få stöttning på flera sätt. Stöttningen skedde genom digitala
verktyg som stöd för de pedagoger som inte hade samma modersmål men om det fanns pedagoger som kunde kommunicera på samma språk kunde stöttning ske på modersmålet.
Resultatet från den här studien visade att oavsett om barnet var enspråkigt eller flerspråkigt erbjöds möjligheter och utrymme för dem att utforska sitt eller sina språk. Axelrods (2014) resultat som visade på att om pedagoger gav barn möjligheter och utrymme att utforska sitt
33
språk, skapa de förutsättningarna för barnen att utveckla och använda sig av sin flerspråkighet. Det här stärker ovanstående resultat från den här studien som visade på
möjligheter att utforska sitt språk och att förutsättningarna som barnen gavs kunde hjälpa dem att utveckla och använda sig av sina språk på ett varierat sätt. Groling, Cohrdes, Tiffin-
Richards och Schroeders (2018) resultatet var att det språk som barn möter i lärmiljön låg till grund för barnens språkutveckling och att lärmiljöerna skiljde sig åt beroende på vilken saga eller vilket språk som användes. I den här studiens resultat kunde man inte se att det stämde överens eller ej med Groling et al., (2018) resultat, men det man kunde se var att pedagogerna erbjöd mer än ett språk i barnens vardag, att en saga lästes på flera olika språk, baserat på de språk som fanns i barngruppen. Norling & Sandbergs (2017) resultat visade att
förskollärarens attityd till flerspråkighet hade en betydande roll till att uppmuntra barnen att använda sig av alla sina verbala språk och att det ökar barns användande av olika verktyg. I den här studiens resultat gick det att se att pedagogens intresse och vilja till att alla barnen skulle möta alla sina språk även att de spelade en stor roll i huruvida barnen mötte sina språk på ett naturligt sätt i förskolan. I Moinian, Kjällander och Dorls (2016) resultat som visade att digitala verktyg kunde användas som en stöttning i undervisningen av modersmål, även de modersmål som inte finns representerade i litteraturen på förskolan. Det här styrkte den här studiens resultat som visade att genom digitala artefakter kunde pedagogen erbjuda barn mer stöttning och erbjuda barnen att möta sitt förstaspråk i sin vardag på förskolan. Vidare visade den här studiens resultat även på att kombinera artefakter, digitala redskap som ett stöd för barns användande av sina verbala språk, utmanas och utvecklas de i sina verbala språk. Samtidigt visade Olaussons (2012) resultat att flerspråkiga barn osynliggörs på grund av sina bristande erfarenheter kring den svenska kulturen och det svenska språket. Det stämde inte överens med den här studiens resultat som visade på motsatsen, att alla språk som finns i barngruppen ges plats och utrymme att utforskas och mötas av alla barn i barngruppen på ett naturligt sätt i deras vardag på förskolan.
6. 1. 3 Artefakterna som inspiration
Resultat från den här studien visade att artefakter hade en central roll i barns språkutveckling och att barn använde artefakter som ett innehåll att kommunicera med eller kring. Artefakter hade i den här studien visat sig ha en stor del när barn använde sig av kommunikativa redskap som ett stöd i sina verbala uttryck men även att artefakten fungerat som både ett stöd och som en del i leken.
34
I den här studiens resultat framgick det att barn använde artefakter som ett stöd när de kommunicerade med andra individer. Kultti (2012) lyfte i sitt resultat att barns interaktioner kännetecknades av varandras handlingar, att användningen av artefakter var en viktig del i interaktionen men också att skratt och förändring av röstläge användes av barn för att skapa möjligheter till kommunikation. Utifrån det här styrkte Kultti (2012) den här studiens resultat som nämndes ovan. Samtidigt skrev en spansk studie fram att deras resultat visade att gester och oralt språk samarbetade och hade ett värde för språkutvecklingen, att de kombinationerna visade på språkliga framsteg (Murillo, Ortega, Otones, Rujas & Casla, 2018). Den spanska studien styrkte den här studiens resultat som visade att barn uttryckte sig både verbalt och med kroppsspråket till exempel genom gester och ansiktsuttryck. Vidare visade den här studiens resultat att när de uttryckte sig med hjälp av till exempel gester hade det en betydande roll för deras verbala uttryck då de förstärkte sitt verbala språk med sin kropp. Skaremyrs (2019) resultat styrkte ovanstående resultat från den här studien, då hennes resultat visade att kommunikativa redskap möjliggjorde barnens deltagande i språkliga händelser genom att kommunicera med andra barn och vuxna, lärde dem sig både språk och kulturella sätt. I den här studien visade resultatet att barn använde artefakter som ett stöd när de
kommunicerade med kommunikativa redskap för att göra sig förstådda. Kulttis (2012) resultat styrker den här studiens resultat då hennes visade att artefakternas betydelse är viktiga i samtalen och i sammanhangen som barn befinner sig i, det fanns en tillhörighet mellan de aktiviteter och artefakter som möjliggjorde för barns språkutveckling. I den här studiens resultat såg man att artefakterna medierat barnen och på så sätt möjliggjort deras deltagande i aktiviteterna och i kommunikationen med de andra barnen och pedagogen. Ibrahims (2016) resultat visade att barns tidiga upplevelser med flera språk och läskunnighet låg till grund för deras flerspråkiga identiteter. Vidare stod det i hans studie att barnens berättelser syftade till att deras identitet aktiveras utifrån erfarenhet i de olika samtalande sammanhangen (Ibrahim, 2016). Det här kan vi se till viss del i den här studiens resultat som visat att barns erfarenheter speglas i de olika samtalen och att deras identiteter och kulturer gavs plats i aktiviteterna på förskolan. Skaremyrs (2014) studies resultat visade att barn deltog genom att kombinera kommunikativa verktyg och artefakter, att förändringen av användandet av de kommunikativa redskapen förändras och att det möjliggjorde och förändrar individens deltagande i de
kommunikativa sammanhangen i förskolans värld. Det här styrkte den här studiens resultat som visat att barn använde sig av kommunikativa redskap och artefakter som ett stöd när de uttrycker sig och att det efterhand ändrar form i hur barnen använder dem när de verbalt uttryckte sig.
35
6. 2 Metoddiskussion
På den utvalda förskolan delade rektorn ut samtyckesblanketterna som vi kommit överens om genom telefon- och mejlkontakt. I ytterligare telefonkontakt bestämdes tid och dag när
genomförandet av observationer skulle ske. I insamlingen av empirin var det endast en av oss som filmade och transkriberade, på grund av pandemin Covid-19 var endast en av oss
välkommen till förskolan. Detta är något att kritisera i studien eftersom att transkribera ensam kan göra att viktiga detaljer kan gå förlorade. En av oss kunde inte deltaga genom facetime eller zoom för att det gick emot förskolans regler. Eftersom studenten var ensam vid filmningen kunde hon inte göra fältanteckningar samtidigt som hon filmade. Om hon hade valt andra aktiviteter hade iPaden kunnat stå på ett stativ och då kunde hon skrivit
fältanteckningar samtidigt. Covid-19 har spelat en avgörande roll för hur många barn och pedagoger som funnits i verksamheten men även om vi båda två fått lov att komma till förskolan och filma och transkribera.