Innan studien inleddes pratade författarna med pedagoger för att berätta om idén kring det valda ämnet. Författarna fick många kommentarer liknande Oj, böcker utan bilder? Det låter tråkigt vilket gjorde studien mer intressant att genomföra då dessa typer av barnböcker sällan verkade användas inom förskolan. Boken utan bilder var en av de barnböcker som det
skapades flest diskussioner kring, vilket var intressant då boken utseendemässigt inte verkar tilltalande och som pedagogerna mest troligt inte hade valt själva. Barnens olika uttryck för att boken saknade bilder gjorde det tydligt för författarna att barnen är vana vid bilderböcker i förskolan. I tidigare forskning framgår det att barnböcker som inte innehåller bilder, som har handling likväl som utan handling, gör att barnens kreativa förmåga till att skapa bilderna själva i huvudet är en viktig egenskap att ta tillvara på som pedagog samtidigt. Samtidigt visar barnböcker med bilder, utan handling likväl som med handling, att dessa gör att barnens olika erfarenheter leder till samtal. Samtidigt bidrar de olika barnböckerna till att
barnböckerna har bilder eller enbart text. Samtalet mellan barn-pedagog eller barn-barn är det mest väsentliga.
Som blivande pedagoger tänker författarna i sin kommande profession att de med studien vill bidra med positiva tankar kring barnböcker utan bilder. Även uppmuntra pedagoger inte enbart läsa för läsandets skull utan verkligen sätta sig in i olika barnböcker och samtala med barnen utifrån de olika barnböckerna. Vidare forskning som vi anser hade varit intressant att genomföra hade varit att genomföra föreliggande studie med något äldre barn och även med fler barn samt vid fler tillfällen. Föreliggande studie hade kunnat utvecklas om den hade genomförts på flera förskolor i olika delar i Sverige och även med barn i blandade åldrar.
Referenslista
Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. (Doktorsavhandling, Stockholm Universitet, Stockholm). Hämtad från
http://www.specped.su.se/polopoly_fs/1.72034.1326819590!/menu/standard/file/Ahlstrom_ M.pdf
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Allwood, C.M., & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2 uppl., ss. 148-161). Stockholm: Liber. Beck, I., & Mckeown, M. (2001). Text Talk: Capturing the Benefits of Read-Aloud Experiences for Young Children. The Reading Teacher, 55(1), 10-20. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/242718780_Text_Talk_Capturing_the_Benefits_of _Read-Aloud_Experiences_for_Young_Children
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från:
https://gupea.ub.gu.se//bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (Andra upplagan). Stockholm: Liber
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Butler, R.R. (2016). Motor impairment in children’s literature: Asking the children. Children’s Literature in Education 47, 242-256. doi:10.1007/s10583-015-9264-0
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. (2 uppl.). Stockholm: Gilla böcker. Corson, K., & Colwell, M. J. (2013). Whispers in the ear: Preschool children's
conceptualisation of secrets and confidants. Early Child Development and Care, 183(9), 1215-1228. Doi: 10.1080/03004430.2012.719227
Hämtad 2019-10-19
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgrupssdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 81-92). Stockholm: Liber.
Dominikovic, K., Eriksson, Y., & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Edwards, A. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Egidius, H. (1986). Positivism, fenomenologi, hermeneutik: konsekvenser för didaktik och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., ss. 114-125). Stockholm: Liber.
Emmoth, K. (2013). Grunden läggs i förskolan: förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. (Licentiatuppsats, Umeå Universitet, Umeå). Från
http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:696367/FULLTEXT02.pdf
Ehri, L.C., Nunes, S.R., Willows, D.M., Valeska Schuster, B., Yaghoub-Zadeh, Z., Shanahan, T. (2001). Phonemic Awareness Instruction Helps Children Learn to Read: Evidence From the National Reading Panel's Meta-Analysis. Reading Research Quarterly,
36(3), 250-287. doi: 10.1598/RRQ.36.3.2
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl., ss. 16-41). Stockholm: Liber.
Jepson Wigg, U. (2015). Att analysera livsberättelse. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl., ss. 238-254). Stockholm: Liber.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 42-57. Från:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1198
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. (Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Malmö). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1
Kennedy, E., Dunphy, E., Dwyer, B., Hayes, G., McPhillips, T., Marsh, J., O’Conner, M., & Shiel, G. (2012). Literacy in Early Childhood and primary education (3-8 years) (15). Hämtad från NCCA webbplats:
https://www.ncca.ie/media/2137/literacy_in_early_childhood_and_primary_education_3- 8_years.pdf.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lawrence, R. L., & Paige, D. S. (2016). What our ancestors knew: Teaching and learning through storytelling. New Directions for Adult and Continuing Education, 149(2016), 63-72. doi: 10.1002/ace
Ledger, S., & Merga, M. K. (2018). Reading Aloud: Children's Attitudes toward being Read to at Home and at School. Australian Journal of Teacher Education, 43(3), 124-139. Från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1174201.pdf
Ljunggren, Å. (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola. (Licentiatavhandling, Malmö Högskola, Malmö). Hämtad från
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/15895/Ljunggren%20Lic%20MUEP.pdf?sequen ce=5
Lye, J. W. Y., Garces-Bacsal, R. M., & Wright, S. K. (2017). Young children’s responses to artworks: The eye, the mind, and the body. International Journal of Education & the Arts, 18(30), 2-22. Från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1153638.pdf
Lärarförbundet. (2014). Ge plats åt högläsning. Hämtad 2019-10-14 från https://forskolan.se/ge-plats-at-hoglasning/
Løkke Sørensen, M. (2008). Historien om den lille lyserøde drage. Hämtad 2019-10-20 Från https://www.fyldepennen.dk/tekster/38407/historien-om-den-lille-lyseroede-drage
Løkken, G., & Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Marlar Lwin, S. (2016). It’s story time!: exploring the potential of multimodality in oral storytelling to support children’s vocabulary learning, (50). Hämtad: https://onlinelibrary- wiley-com.ezproxy.bib.hh.se/doi/pdf/10.1111/lit.12075
Martikainen, J. (2017). Making pictures as a method of teaching art history. International Journal of Education & the Arts, 18(19), 2-19. Från
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1140643.pdf
Morris, A. (2015) Effectiveness of Early Childhood Education Programs on the Literacy Learning of Children from Low Socioeconomic Status Backgrounds. (Dokotorsavhandling,
The College at Brockport, State university of New York, New York) Hämtad från:
https://digitalcommons.brockport.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1588&context=ehd_theses Natsiopoulou, T., Souliotis, M., & Kyridis, A. G. (2006). Narrating and Reading Folktales and Picture Books: Storytelling Techniques and Approaches with Preschool Children. Early Childhood Research & Practice, 8(1). Hämtad från:
http://ezproxy.bib.hh.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1871587881?account id=11261
Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. Nordqvist, S. (2018). Hundpromenaden. Bromma: Opal.
Norlin, P. (2013). Bilderboksstunden i förskolan: Småflodhästarna och Kenta möter Piraten och Spenaten. (Licentiatuppsats, Uppsala universitet, Uppsala. Hämtad från http://uu.diva- portal.org/smash/get/diva2:743867/FULLTEXT01.pdf
Novak, B.J (2015). Boken utan bilder. Stockholm: Gilla böcker.
Ozturk, G., Hill, S., & Yates, C.R.G. (2016). Girls, boys and early reading:
parents’ gendered views about literacy and children’s attitudes towards reading. Early Child Development and Care. (186)5, 703-715, doi: 10.1080/03004430.2015.1053477
Routel, C. (2009) The impact of children’s literature and discussion on attitudes toward disability. (Doktorsavhandling, Eastern Michigan University, Michigan)
Hämtad från:
https://commons.emich.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1244&context=theses
Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel.
(Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Linköping) Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:244547/FULLTEXT01.pdf
Sippola, T. (2015). IMPACTS OF PROMOTING FAMILY LITE CY KNOWLEDGE: A KINDERGARTEN TEACHER’S UNDERSTANDING OF HOW TO CONTINUE
PROMOTING FAMILY LITERACY. (Master’s theses, Northern Michigan University, Michigan). Hämtad från https://commons.nmu.edu/theses/61
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. (Licentiatuppsats, Malmö högskola, Malmö, 2011:16). Hämtad från http://muep.mau.se/handle/2043/11603
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Szklarski (2015). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl., ss. 131-145). Stockholm: Liber.
Thornberg, R., & Forslund Frykedal, K. (2015) Grundad teori. (red.), Handbok i kvalitativ analys (2 uppl., ss. 44-68). Stockholm: Liber.
Topelius, Z. & Segercrantz, K. (2005). Myran som for till doktorn. Esbo: Schildt. Torstenson-Ed, T. (2003). Barns livsvärld: genus, etnicitet, generation, särskilt stöd och värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Umek, M. L., Fekonja, U., Kranjc, S., & Musek, L. P. (2003). The impact of reading children’s literature on language development in the preschool child. European Early Childhood Education Research Journal, (11)1, 125-135. doi:10.1080/13502930385209111
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Özdemir, A , Hıdır, F , Beceren, B. (2019). Examining the use of picture books in preschool education institutions. Journal of Language and Linguistic Studies, 15 (2) , 535-559 . DOI: 10.17263/jlls.586235