Lärarna behöver vara medvetna om hur de ska gruppera eleverna så att det således gynnar deras behov och att allas kunskapsutveckling främjas inom svenskämnet. Dessutom behöver svensklärarna skapa tid för att effektivisera kamratbedömningen i sin undervisning, detta gäller både att se över sin planering, genomförandet och inte minst efterarbetet. Eftersom kamratbedömning är centralt inom skolans läroplan är det av betydelse att lärarna förstärker bedömningsformen i svenskundervisningen och genomför den på ett varierat sätt. Samtidigt behöver lärarna lägga större kraft på att utveckla de olika önskvärda kompetenser som Hoel (2001) synliggör är gynnsamt att eleverna lyckas behärska under responsarbetet av skrivuppgifter. Under muntliga framställningar verkar både lärare och elever se bedömningsstödet Two stars and a wish som effektiv och elevers lärande gynnas i högre utsträckning av att kontinuerligt fortsätta använda bedömningsverktyget.
Viktigt att nämna är att eleverna behöver teoretiskt få inlärning kring hur de kan bli bättre responsgivare i en sociokulturell lärandemiljö. Innan eleverna kan bli goda stöttare för varandras kunskapsutveckling krävs det att lärarna fungerar som bra vägledare där de ger dem verktyg för att bli säkra och ansvarsfulla responsgivare under genomförandet av aktiviteten.
Eleverna ska kunna ta ett ansvarstagande både för andras och sitt egna lärande då detta grundas i skolans läroplan (Lgr11, s. 16). Eleverna behöver få förutsättningar med informativa och explicita genomgångar för att kamratbedömningen ska bidra till en miljö där eleverna kan uppleva trygghet och där det främjar deras självbild respektive självförtroende. För att eleverna ska känna sig bättre förberedda räcker det inte med att lärarna enbart ger dem en checklista som stöd när de ska göra kamratbedömning, utan eleverna behöver också pröva andra tillgängliga och användbara metoder såsom bedömningskriterier. Även om kriterierna anses som
svårtolkade bland lärare och elever går det att förenkla kriterierna vilket i sin tur underlättar förståelsen. Läraren behöver därmed lägga större tyngd på förarbetet där eleverna kan öva sig i att göra kamratbedömning, genom att få syn på exempeltexter och i detta sammanhang också kunna använda en bedömningsmatris som stöd. Eleverna kan på så sätt ta del av andra infallsvinklar och få en bättre insikt kring hur de kan göra en effektiv kamratbedömning. I efterarbetet handlar det om att lärarna behöver utvärdera kamratbedömningen för att säkerställa alla elevers behov samt önskemål och därefter kunna anpassa sin undervisning när bedömningsformen återkommer.
REFERENSER
Balan, A. (2012). Assessment for learning [Elektronisk resurs] a case study in mathematics education. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2012
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/14356, [19-11-23]
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Crane, L. & Winterbottom, M. (2008). Plants and photosynthesis: peer assessment to help students learn. Journal of Biological Education, 42 (4), 150–156. DOI:
10.1080/00219266.2008.9656133
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R.
(red.) Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber, ss. 162-175.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Deluca, C., Chapman-Chin, A. E. A., Lapointe-Mcewan, D. & Klinger, D. A. (2018). Student perspectives on assessment for learning. The Curriculum Journal, 29 (1), ss. 77–94. DOI:
10.1080/09585176.2017.1401550
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf, [2019-11-20]
Gamlem, S. M. & Smith, K. (2013). Student perceptions of classroom feedback. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20 (2), ss. 150–169. DOI:
10.1080/0969594X.2012.749212
Granekull, T. (2016). Kamratbedömning i naturvetenskap på mellanstadiet: formativ återkoppling genom gruppsamtal. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2016 Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/19207, [19-11-23]
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur
Hattie, J. & Clarke, S. (2019). Feedback: så återkopplar du i klassrummet. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120536 Hoel, T. L. (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund:
Studentlitteratur
Huisman, B., Saab, N., van Den Broek, P. & van Driel, J. (2019). The impact of formative peer feedback on higher education students’ academic writing: a Meta-Analysis. Assessment
& Evaluation in Higher Education, 44 (6), ss. 863–880. DOI:
10.1080/02602938.2018.1545896
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011). Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. 2., [oförändr.] uppl. Lund: Studentlitteratur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Norberg Brorsson, B. (2007). Man liksom bara skriver: skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-946, [19-11-28]
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pereira, D., Niklasson, L. & Flores, M. A. (2017) Students’ perceptions of assessment: a comparative analysis between Portugal and Sweden. Higher Education, 73 (1), ss. 153–173.
DOI: 10.1007/s10734-016-0005-0
Skar, G. & Tengberg, M. (red.) (2015). Bedömning i svenskämnet: årskurs 7-9. Stockholm:
Svensklärarföreningen
Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C.
(red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg.
Stockholm: Natur & kultur
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Tsivitanidou, O. E., Zacharia, Z. C. & Hovardas, T. (2011). Investigating secondary school students’ unmediated peer assessment skills. Learning and Instruction, 21 (4), ss. 506–519.
Vickerman, P. (2009). Student perspectives on formative peer assessment: an attempt to deepen learning? Assessment & Evaluation in Higher Education, 34 (2), ss. 221–230.