Begreppet litteracitet förekommer inte frekvent i biblioteksplanerna. Som
Warschauer (2003, s. 46) beskriver är litteracitet ett begrepp som innefattar många aspekter, såsom att det innehåller sociala praktiker som involverar mycket mer än enbart färdigheter för att kunna läsa utan det involverar även åtkomst till artefakter, innehåll, färdigheter samt social support. I och med att det är ett begrepp som innehåller flera aspekter kan begreppet ligga undermedvetet under flera olika benämningar i biblioteksplanerna. Rubriker har delats upp efter Warschauers modell, som utgår från de fyra resurser som krävs för att kunna hantera IKT på ett effektivt sätt. Sociala resurser, digitala resurser, mänskliga resurser samt fysiska resurser. Den fjärde, fysiska resursen kommer dock inte att tas med, utan räknas in under digitala resurser.
6.1.1 Social resurs
Folkbiblioteket fungerar på många sätt som en viktig institution när det kommer till att verka som en social support i samhället. Folkbiblioteket ska finnas och verka i varje kommun som ett kunskapscentrum samt informationscentrum öppet för alla.
Den går bland annat att se den sociala supporten i Torsås biblioteksplan (2019, s. 5) som beskriver att äldre är i behov av en trygg miljö för att de ska kunna utveckla sin e-kompetens. Genom att belysa att äldre behöver en trygg miljö för att kunna utvecklas speglar de en aspekt på digital litteracitet. Genom erbjudandet att ge äldre tillgång till en trygg miljö kan det vara en väg till att de äldre känner sig mer välkomnande samt att det lättare går att öppna upp sig i den miljön, vilket i sin tur gör det lättare för äldre att förbättra sitt självförtroende i sin litteracitetutveckling.
En plan som aktivt skriver att de vill hjälpa personer som lever i ett digitalt utanförskap genom att erbjuda stöd med deras digitala förmågor och digitala självförtroende är Doroteas biblioteksplan (2020, s. 9). Den meningen och framför allt orden digitalt självförtroende visar på att de tänker på det som Warschauer (2003, s. 44) menar på krävs av individen för att skaffa sig litteracitet nämligen hur viktig attityden samt inställningen är till att vilja lära sig. Oviljan att lära sig hantera digitala verktyg kan vara en effekt på att självförtroendet inte finns. Det blir då extra viktigt att biblioteket som institution finns där och uppmärksammar och stödjer.
Luleå biblioteksplan (u.å, s. 29) skriver att bibliotek samarbetar med bland annat nätverket Digidel. Digidel har bedrivit den nationella kampanjen Digidel på bibliotek samt inom studieförbund för att öka den digitala delaktigheten.
Samarbeten med andra kan göra att biblioteket bättre kan uppfylla användarbehov och vara ett sätt att nå ut till fler människor.
Det är få biblioteksplaner som väljer att lägga fokus på den äldre målgruppen. Detta trots att äldre är den mest utsatta målgruppen när det kommer till digital litteracitet och IKT-tillgång. När äldre väl nämns i biblioteksplanerna är det i många fall i samband med den digitala klyftan. Det kan även vara att medier ska anpassas genom tekniska hjälpmedel och att erbjuda ny teknik för att öka den digitala
tillgängligheten. Det går att ifrågasätta vad de menar med att anpassa medier och vilka dessa tekniska hjälpmedel är. Det går att anta att det går in mycket information i de begreppen och att genom att vara mer visionär i beskrivningen underlättar det för mer ändringar i den praktiska verksamheten.
6.1.2 Digitala resurser
Genom modellen kan vi tolka resultatet som att det behövs digitala resurser för att IKT-tillgången och litteraciteten ska utvecklas hos medborgarna och de äldre. Vissa biblioteksplaner är tydliga med att skriva vad för resurser som de tillhandahåller, exempelvis i Malås biblioteksplan (2019, s. 4) som skriver att handledning i att hantera mobil, surfplatta, dator samt handledning ska finnas på biblioteket. Även Hultsfred (u.å, u.s) menar att biblioteket ska verka för att ge alla lika möjligheter genom att erbjuda datorer, nätverk, kompletterande teknik och stöd i hanteringen samt ge fri tillgång till information och support i informationssökning.
6.1.3 Mänskliga resurser
I Norrtälje (2016, s. 2) och Norsjö (2019, s. 7) beskriver dem att de vill erbjuda vägledning, ge stöd samt guidning inom informationssökning. Norsjö väljer att lägga till den personliga kontakten som en viktig faktor för att minska den digitala klyftan, det framgår inte vilken personlig kontakt de syftar på, men ett antagande kan vara att det rör sig om kontakt i form av bibliotekspersonal. Vilket ur ett litteracitetperspektiv är viktigt att lyfta då datorer och internetanvändning inte ger några automatiska fördelar utanför dess speciella funktioner (Warschauer, 2003, s.
46). Det är då genom den personliga kontakten med bibliotekarien som litteraciteten kan utvecklas och födas. I Lessebos biblioteksplan (2017, u.s) väljer även dem att belysa den mänskliga resursen i form av vägledning från kompetent personal i frågan om att bedöma och söka information källkritiskt. Det är dock utöver de biblioteksplaner som nämnts ovan ytterst få planerna som väljer att skriva om betydelsen av den mänskliga kontakten i arbetet med den digitala litteraciteten.
I Wilhelminas biblioteksplan nämns ett annat nationellt samarbete i form av Digitalt först- användaren i fokus som handlar om att utbilda bibliotekspersonal. Vilket handlar om ett kompetenslyft för bibliotekspersonal för att främja den digitala kompetensen hos allmänheten. Personalens kompetens inom digital teknik är en nyckel till att litteraciteten och IKT-tillgången kan föras vidare till allmänheten och det krävs för att kunna fungera som den digitala supporten i samhället som de utger sig för att vara.
6.2 Legitimering
I Solnas biblioteksplan (u.å, u.s) beskrivs vikten av att biblioteket ska ha miljöer som lockar till samhällsengagemang. Då finns möjligheten att dra den
beskrivningen till den nyinstitutionella teorin och specifikt inom legitimitetsfrågan.
När en organisation och i det här fallet folkbibliotek anpassar sig till förändrade normer i samhället. Biblioteket engagerar sig och ska ses som en plats där fler vill delta och som kan dra nytta för flera olika samhällsfunktioner.
Relationen mellan folkbibliotek och dess omgivning går att koppla samman med när folkbiblioteket påverkar resten av samhället genom att vara en attraktiv plats som många vill besöka. Bland annat har Lycksele (u.å, s. 4), Åsele (2018, s. 12) och Ekerö (u.å, s. 2) förklarat att biblioteksverksamheter är viktiga för den kulturella och sociala välfärden och att de tillsammans bidrar till att kommunen utvecklas.
Biblioteket agerar inte på egen hand utan agerar tillsammans med andra för att skapa det attraktiva som befolkningen vill ha och ta del av. Arjeplog (u.å, s. 2) är inne på samma spår och beskriver samarbete med andra aktörer för att utveckla kommunens utveckling och tillväxt.
Genom den teoretiska ingången om legitimering kommer den demokratiska aspekten in i analysen där ett antal biblioteksplaner (Haninge, 2017, s. 11;
Mörbylånga, 2020, s. 6; Nybro, 2017, s. 6, Umeå, 2020, s. 16) beskriver vikten av demokrati som ett krav för ett välfungerande samhälle. Biblioteksplaner tar upp demokratiaspekten i sina planer och förklarar vikten av att vi lever i ett demokratiskt samhälle där det finns en neutral plats som erbjuder ett offentligt rum som är
neutrala i frågan om politik, ideologi och religion (Uppvidinge 2015, s. 3).
När biblioteksplaner tar upp och lyfter en värdering som neutralitet kopplas det till legitimitet. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där det finns plats för neutralitet och yttrandefrihet, på biblioteket.
I citatet från Västerviks biblioteksplan (2017, s. 3–4) beskrivs med hur människor som inte besöker biblioteket särskilt ofta eller inte alls hur deras tankar om biblioteket kan se ut. Med det tankesättet som beskrivs och som kan ses som ett gammalmodigt perspektiv på bibliotek med enbart böcker och den totala tystnaden är borta. Biblioteket tar ansvar och stödjer vanliga medborgare på ett flertal olika sätt. Biblioteket har inte enbart krav på sig som plats för lärande, kultur med mera, biblioteket ska även vara en del av samhället och bidra till samhällsutvecklingen och tillmötesgå de krav och förväntningar som blir ställda på biblioteket.
Huddinge (u.å, s. 2) beskriver bland annat att biblioteket ska vara attraktivt och att biblioteksverksamheten bidrar till att kommunen ska ha en vision om en attraktiv kommun. När samhället har liknande krav som Huddinge bidrar det i sin tur till att andra typer av krav ökar på biblioteket och att verksamheten ska vara en tydlig del av samhällsutvecklingen. Andra typer av krav kan i sin tur vara positiva för
verksamhetens utveckling samtidigt som folkbiblioteket ska tillmötesgå kraven från samhället för att hela samhället ska utvecklas tillsammans mot gemensamma mål och krav.
Kontexten där äldre nämns ur ett icke digitalt perspektiv där bland annat läsningens betydelse för äldre nämns (Botkyrka, 2017, u.s; Nybro, 2017, s. 11) har setts
tydligare än kontexten än äldre ur en digital kontext. Vad beror det på? I och med att den icke digitala kontexten nämns i en högre grad än den digitala, innebär det att aktiviteter såsom läsning är viktigare för äldre än digitala aktiviteter? I dagens digitala samhälle är det fördelaktigt att vara digitalt delaktig för att kunna delta i samhällsdebatter samt vara delaktig i den digitala utvecklingen. I och med det ställer det många krav på biblioteket från samhället med den digitala utvecklingen. Vi lever i ett samhälle med mycket information och blir därför extra viktigt med källkritik och att veta hur informationen ska hanteras. Arvidsjaur (2017, s. 9) belyser i sin biblioteksplan MIK, som står för Medie- och informationskunnighet, och digital delaktighet och skriver dessutom i planen att begreppen handlar om demokrati, delaktighet och yttrandefrihet.
6.3 Sammanfattning
Folkbiblioteket som institution beskrivs i biblioteksplanerna som en plats där legitimitet skapas genom att biblioteket erbjuder öppna, neutrala miljöer där ny digital teknik och vägledning inom IKT skrivs som en självklarhet. Digital delaktighet berörs i hälften av de sextiotvå planerna och nämns även i fler men under andra synonymer. Det är alltså vanligt att folkbiblioteken skriver om digital delaktighet samt skriver om betydelsen av digital delaktighet. Många är tydliga med att skriva om deras arbete med den digitala delaktigheten och inkluderandet för alla men när det kommer till att nämna den äldre målgruppen som är mest utsatt för den digitala klyftan, lämnas de oftast utanför och nämns inte. Det läggs istället fokus på att nämna äldre i biblioteksplanerna när det handlar om boken kommer eller andra läsfrämjande verksamheter.
När det kommer till att beskriva de digitala resurserna på biblioteken verkar bilden av hur de skriver om folkbiblioteket i frågan om att erbjuda och tillhandahålla resurser överensstämma med innehållet i biblioteksplanernas beskrivning av att ge allmänheten fri tillgång till digitala resurser. Några mer visionärt beskrivet och andra mer konkreta, exempelvis genom att benämna resurserna, exempelvis surfplattor samt datorer.
Samarbeten sker inom folkbibliotekets verksamhet och utanför genom samarbete med andra aktörer i kommunen. Samarbeten är en central del i folkbibliotekets legitimeringsstrategi där det skrivs i flera biblioteksplaner att folkbibliotekens samarbeten hjälper till att utveckla kommunens utveckling och tillväxt. Samarbeten sker även i arbetet med att främja den digitala kompetensen hos allmänheten genom att kompetensutveckla personalen, genom det nationella samarbetet Digitalt först- användaren i fokus.
7 Diskussion
I detta kapitel kommer våra tankar om arbetet att framkomma. En diskussion kommer att föras som har utgångspunkt i analysen, tidigare forskning samt delar ur inledningskapitlet. I slutet av diskussionen kommer en metodkritik att föras, förslag till fortsatt/framtida forskning kommer att presenteras samt slutsatser och till sist en sammanfattning.